SFS 1929:404

Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser

Utfärdad:
1929-12-20

Uppdaterad:


   "Konventionens omfattning.
   Art. 1.
1. Denna konvention avser anläggning, arbete eller annan åtgärd i vattendrag inom det ena riket av beskaffenhet att därigenom vållas märkbar förändring i vattendrag inom det andra riket med avseende å djup, läge, riktning, vattenstånd eller vattenmängd eller förorsakas hinder för fiskens gång till skada för fisket inom detta rike.
2. Konventionen avser ock samfärdsel och flottning i vattendrag, som utgöra gräns mellan rikena eller som eljest sträcka sig genom båda rikenas områden eller som hava avlopp till sådana vattendrag.
3. Till vattendrag hänföras i denna konvention jämväl sjöar och andra vattensamlingar. Anläggning, arbete eller åtgärd, som avses i mom. 1, kallas i denna konvention företag.
   Art. 2.
   Innefattar ett företag överföring av vatten från ett nederbördsområde till ett annat, må vartdera riket påfordra, att frågan göres till föremål för särskilda förhandlingar mellan rikena, därvid dessa icke äro bundna av bestämmelserna i denna konvention. Såsom ett nederbördsområde anses hela det område, från vilket vattnet har gemensamt avlopp till havet.
   Lagtillämpning.
   Huvudregler.
   Art. 3.
1. Med iakttagande av bestämmelserna i denna konvention bedömes frågan huruvida ett företag må äga rum och villkoren därför enligt lagen i det rike, där företaget skall verkställas.
2. Med avseende å förhållandet mellan det andra riket och intressen inom detta ävensom mellan dessa intressen inbördes gäller lagen i detta rike.
   Likställighet mellan intressen.
   Art. 4.
   Tillstånd till ett företag kan meddelas oberoende av om det strömfall eller den fasta egendom eller det samfärdsels- eller det flottningsintresse, för vars räkning företaget skall äga rum, hör till det ena eller det andra riket. Art. 5.
   Vid bedömande huruvida ett företag må verkställas skall hänsyn tagas till dess verkningar inom båda rikena. Som nytta av företaget anses dock i allmänhet allenast nyttan för det strömfall eller den fasta egendom eller det samfärdsels- eller det flottningsintresse, för vars räkning företaget skall äga rum.
   Ersättning.
   Art. 6.
   Vad angår ersättning för skada och olägenhet till följd av ett företag gäller lagen i det rike, där skadan eller olägenheten uppstår. I fråga om åtgärd till förebyggande eller minskande av skada eller olägenhet gäller lagen i det rike, där åtgärden skall vidtagas.
   Tidsbegränsning.
   Art. 7.
   Tillstånd till ett företag må meddelas för bestämd tid.

Avgifter och fonder

   Art 8.
1. Vad lagen i det rike, där företaget skall verkställas, innehåller i fråga om skyldighet att gälda avgifter eller nedsätta fonder, må, med iakttagande av bestämmelserna här nedan, tillämpas jämväl å strömfall och annan fast egendom i det andra riket, för vilkas räkning företaget äger rum. Till fond, som här avses, hänföres jämväl gottgörelse för rådigheten över sjö, som ej i sin helhet är underkastad äganderätt.
2. Avgifter och fonder, som avses i mom. 1, utgå till det rike, där företaget skall verkställas, och fastställas med hänsyn till intressen inom detta rike. Äro avgifter och fonder beroende av kraftökningens storlek, lägges till grund den kraftökning, som vinnes genom företaget, oavsett huru stor del därav uttages.
3. Har avgift bestämts att utgå årligen, skall den erläggas från och med kalenderåret efter det, då företaget enligt av vederbörande myndighet därom meddelad bestämmelse skall hava fullbordats.
4. Utöver vad som följer av bestämmelserna i denna artikel må ej skyldighet åläggas ägare av strömfall eller annan fast egendom i ettdera riket att gälda avgifter eller nedsätta fonder till det andra riket.
   Kraftöverföring.
   Art. 9.
   Ej må skyldighet åläggas att från strömfall i ettdera riket tillhandahålla kraft såsom ersättning för skada eller olägenhet eller eljest för tillgodoseende av intressen inom det andra riket. Delaktighet.
   Art. 10.
   Vad ettdera rikets lag innehåller angående rätt eller skyldighet att taga del i ett företag kan icke göras gällande till förmån för eller gent emot strömfall eller annan fast egendom eller intresse inom det andra riket. Överenskommelse mellan intressenter i båda rikena om deltagande i ett företag är dock gällande, såframt den godkännes av vederbörande myndighet i vartdera riket.
   Säkerhets ställande.
   Art. 11.
   Vartdera riket må fordra säkerhet för fullgörande av de villkor, som fastställas för ett företag, samt för de förpliktelser, som eljest kunna följa av detta.
   Samtycke av det andra riket.
   Art. 12.
1. Tillstånd till ett företag må icke meddelas av det ena riket utan att det andra riket lämnat sitt samtycke, om företaget kan antagas medföra olägenhet av någon betydelse inom detta rike i ett vattendrags begagnande såsom farled eller flottled eller förorsaka hinder för fiskens gång till skada för fisket inom sistnämnda rike eller om företaget kan antagas där vålla betydande rubbningar i vattenförhållandena inom ett större område.
2. Kan företaget icke antagas inom det andra riket äga sådana verkningar, som i mom. 1 sägs, kan detta rike icke motsätta sig att företaget må verkställas.
   Art. 13.
   Erfordras samtycke av det andra riket, skall frågan bedömas i överensstämmelse med de grunder, som beträffande anläggningar, arbeten eller åtgärder av motsvarande beskaffenhet gälla enligt lagen i detta rike, dock med iakttagande av bestämmelserna i art. 4 och 5. Ej må för samtycke uppställas andra villkor än som angå företagets planläggning eller förebyggande eller minskande av skada och olägenhet för allmänna intressen.
   Förfarandet.
   Ansökans ingivande.
   Art. 14.
1. Ansökan om tillstånd till ett företag ingives till vederbörande myndighet i det rike, där företaget skall verkställas. Därest det strömfall eller den fasta egendom eller det samfärdsels eller det flottningsintresse, för vars räkning företaget skall äga rum, hör till det andra riket, skall vid ansökningen fogas detta rikes förklaring, att från dess sida intet är att invända mot ansökningens upptagande till behandling.
2. Ansökningen skall vara åtföljd av de ritningar och beskrivningar samt innehålla de upplysningar, som erfordras för bedömande av företagets verkningar inom båda rikena.
3. Då ansökan inkommit till myndigheten i det rike, där företaget skall verkställas, skall ett exemplar av ansökningen jämte bilagor överlämnas till det andra riket.
   Underrättelser.
   Art. 15.
   Vad lagen i det rike, där företaget skall verkställas, föreskriver om ansökningens kungörande samt om meddelanden och inhämtande av yttranden i anledning av ansökningen skall icke gälla inom det andra riket. Inbyggarna i detta skola dock på sätt vederbörande myndighet i samma rike anser lämpligt och genom dess försorg underrättas om ansökningen och dess behandling. För detta ändamål skola erforderliga upplysningar därom tillställas denna myndighet av vederbörande myndighet i förstnämnda rike.
   Inhämtande av upplysningar.
   Art. 16.
   Vartdera riket må från vederbörande myndighet i det andra riket inhämta de upplysningar, som erfordras för bedömande av företagets verkningar inom detta rike.
   Kommissionsbehandling.
   Art. 17.
   Vartdera riket må för sakens behandling påkalla tillsättande av en kommission, bestående av två, fyra eller sex medlemmar, varav halva antalet utses av vartdera riket.
   Art. 18.
1. Kommissionen har att utreda de frågor, som äro av intresse för båda rikena, och kan för detta ändamål tillkalla sakkunnigt biträde. Den fastställer själv sin förhandlingsordning.
2. De, vilkas rätt beröres av företaget, skola efter lämpligt kungörelseförfarande erhålla tillfälle att inför kommissionen bevaka sina intressen.
3. Vartdera riket bestämmer och utbetalar arvode till de medlemmar av kommissionen, som av riket utsetts. Kommissionens övriga utgifter gäldas av sökanden, men förskjutas av det rike, som påkallat kommissionens tillsättande. Sökanden kan åläggas att betala lämpligt förskott eller ställa säkerhet för dessa utgifter.
   Art. 19.
1. Kommissionen har att yttra sig om, huruvida företaget bör äga rum, och för sådant fall, i den mån förhållandena därtill giva anledning, utreda:
a) huru företaget bör verkställas för att ändamålet må utan oskälig kostnad vinnas med minsta skada och olägenhet, så och vilka åtgärder kunna anses av nöden till förebyggande eller minskande av skada eller olägenhet för allmänna intressen,
b) vilka bestämmelser böra meddelas angående hushållningen med och framsläppande av vatten,
c) med vilka belopp avgifter skola erläggas och fonder nedsättas enligt bestämmelserna i art. 8,
d) huruvida överenskommelse, som avses i art. 10, om deltagande i företaget bör godkännas,
e) vilken säkerhet bör ställas för fullgörande av de villkor, som fastställas för företaget, samt för de förpliktelser, som eljest kunna följa av detta,
f) inom vilken tid företaget bör vara påbörjat och slutfört,
g) för vilken tid tillståndet bör vara gällande,
h) de ytterligare spörsmål i anledning av företaget, som äro av intresse för båda rikena.
2. Då kommissionens undersökning bragts till slut, skall dess utlåtande överlämnas till båda rikena. Vartdera riket må från kommissionen inhämta tilläggsförklaringar, vilka likaledes tillställas båda rikena.
   Prövningsmyndighet.
   Art. 20.
   Fråga huruvida för ett företag erfordras samtycke av det andra riket och, för sådant fall, om samtycke bör meddelas och angående villkoren därför avgöres av Konungen. Erfordras samtycke och har för detta uppställts särskilda villkor, kan jämväl i det rike, där företaget skall verkställas, fråga om företagets tillåtlighet och villkoren därför avgöras av Konungen.
   Tillståndets innehåll.
   Art. 21.
1. Tillstånd till ett företag meddelas av vederbörande myndighet i det rike, där företaget skall verkställas. Tillståndet skall innehålla ej mindre de villkor, som föreskrivas av detta rike, än även de villkor, som må hava uppställts för det andra rikets samtycke enligt art. 13. I tillståndet skall tillika intagas erinran därom, att det icke är gällande i det andra riket med mindre sökanden av vederbörande myndighet i detta rike inhämtat sådan förklaring, som avses i art. 22.
2. Då slutligt beslut meddelats av det rike, där företaget skall äga rum, skall avskrift därav översändas till det andra riket samtidigt med att beslutet tillställes sökanden.
   Tillståndets rättsverkan i det andra riket.
   Art. 22.
1. Då tillstånd till ett företag meddelats och vunnit laga kraft, har sökanden att inom 180 dagar därefter hos vederbörande myndighet i det andra riket inhämta denna myndighets förklaring, att tillståndet tillkommit den ordning, som är föreskriven i denna konvention. Sökes ej förklaring inom tid, som nu sagts, må företaget ej verkställas utan att nytt tillstånd meddelas.
2. Därest det strömfall eller den fasta egendom eller det samfärdsels- eller det flottningsintresse, för vars räkning tillstånd till företaget meddelats, hör till det andra riket, må förklaring icke lämnas med mindre beslut meddelats rörande vad enligt art. 3 mom. 2 må bliva föreskrivet.
3. Har sådan förklaring lämnats, åligger envar inom samma rike att mot ersättning avstå den fasta egendom, som erfordras, samt tåla det intrång och den skada eller olägenhet, som vållas genom företaget, allt i överensstämmelse med lagen i detta rike.
   Avgift för ansökans behandling.
   Art. 23.
   Skall enligt lagen i ettdera riket utgå avgift såsom bidrag till kostnaden för behandling av ansökningen inom detta rike, må beloppet efter omständigheterna nedsättas under vad eljest kan vara bestämt.
   Tillsyn och underhåll.
   Art. 24.
1. Beträffande tillsyn å ett företag och underhållet därav gäller lagen i det rike, där företaget verkställts, dock skall i fråga om åtgärder inom det andra riket till förebyggande eller minskande av skada eller olägenhet lagen i detta rike äga tillämpning. Båda rikenas inbyggare skola äga samma rätt att tillvarataga sina intressen.
2. Vad angår ersättning för skada och olägenhet, som vållas genom bristande underhåll, gäller lagen i det rike, där skadan eller olägenheten uppstår.
3. Rörande hushållningen med och framsläppande av vatten skall vad i denna artikel stadgas med avseende å tillsyn och underhåll äga motsvarande tillämpning.
   Nedläggande.
   Art. 25.
1. Beträffande nedläggande av ett företag gäller lagen i det rike, där företaget verkställts. Båda rikenas inbyggare skola äga samma rätt att tillvarataga sina intressen. Härvid skola bestämmelserna i art. 15 och 16 äga motsvarande tillämpning.
2. Vad angår skada och olägenhet, som vållas genom ett företags nedläggande, skola bestämmelserna i art. 6 äga motsvarande tillämpning.
   Samfärdsel och flottning.
   Art. 26.
   Med avseende å öppnande, bibehållande eller begagnande av farled eller flottled i vattendrag, varom i art. 1 mom. 2 sägs, skola vartdera rikets inbyggare i det andra riket åtnjuta samma rättigheter och vara underkastade samma förpliktelser som detta rikes egna inbyggare. Vartdera riket må dock meddela särskilda föreskrifter om skyldighet för inbyggare i det andra riket att ställa säkerhet för de förpliktelser, som åligga dem såsom flottande.
   Särskilda bestämmelser.
   Undersökningsarbeten.
   Art. 27.
   I fråga om undersökningsarbeten som förberedelse till ett företag skola vartdera rikets inbyggare inom det andra riket åtnjuta samma rättigheter och vara underkastade samma förpliktelser som detta rikes egna inbyggare.
   Tidsfrister.
   Art. 28.
   Skall enligt lagen i ettdera riket något påbörjas eller fullgöras inom bestämd tidsfrist efter det tillstånd till ett företag meddelats, skall fristen räknas från den tidpunkt, då sådan förklaring, som avses i art. 22, utfärdats.
   Ombud.
   Art 29.
1. Den, som äger tillstånd till ett företag, kan av vederbörande myndighet i det av rikena, där han icke har hemvist, föreläggas att utse ett av denna myndighet godkänt ombud, som är bosatt inom riket och som skall äga att å hans vägnar svara vid domstolar och hos andra myndigheter samt mottaga meddelanden i tvister och andra angelägenheter, som röra företaget. Ombudets namn och adress skola anmälas hos vederbörande myndighet i sistnämnda rike för att kungöras för allmänheten. Iakttages ej vad sålunda är föreskrivet, må denna myndighet utse ombud.
2. Har den, som idkar flottning inom ettdera riket, icke där sitt hemvist, skola bestämmelserna i mom. 1 äga motsvarande tillämpning, med mindre han företrädes av en i överensstämmelse med lagen i detta rike bildad flottningsföreing.
   Verkställighet.
   Art. 30.
1. Lagakraftvunnen dom eller lagakraftvunnet utlåtande i ettdera riket angående ett företag eller angående samfärdsel eller flottning, som avses i denna konvention, skall, såframt domen eller utlåtandet kan verkställas i detta rike och avser annat än straff, på begäran omedelbart verkställas i det andra riket. 2. Hade den förpliktade icke medborgarskap eller hemvist i det rike, där domen eller utlåtandet meddelats, kan verkställighet ej påfordras, med mindre han inställt sig i rättegången eller ock stämningen i behörig tid lagligen delgivits antingen honom personligen eller hans enligt bestämmelserna i art. 29 utsedda ombud.
3. Vad i mom. 1 stadgas om dom eller utlåtande skall äga motsvarande tillämpning i fråga om annat beslut eller fordran i ettdera riket, som enligt lagen i detta rike må verkställas eller utsökas såsom lagakraftvunnen dom.
4. Framställning om erhållande av verkställighet göres och mottages i Norge av vederbörande departement samt i Sverige av utrikesdepartementets rättsavdelning eller vederbörande länsstyrelse. Vid framställningen skall fogas bevis av den myndighet, som gör framställningen, att domen, utlåtandet, beslutet eller fordringen uppfyller de här ovan stadgade villkor för verkställighet.
5. Verkställigheten sker i vartdera riket enligt där gällande lag. Förmånsrätt, som enligt ettdera rikets lag är tillagd fordran på avgifter eller fonder, kan dock icke göras gällande. Belopp, som inflyter, översändes till den myndighet, som gjort framställningen.
6. Kostnadsersättning, som ålagts den förpliktade i anledning av frågans prövning, kan indrivas enligt reglerna i denna artikel.
   Företag utan tillstånd.
   Art. 31.
   Har ett företag verkställts utan tillstånd, skola i fråga om företagets laglighet båda rikenas inbyggare äga samma rätt att tillvarataga sina intressen.
   Sammanslutningar.
   Art. 32.
   Vad i denna konvention är stadgat i fråga om rättigheter och förpliktelser inom ettdera riket för det andra rikets inbyggare skall jämväl äga tillämpning beträffande riket och dess kommuner samt där hemmahörande bolag, föreningar och stiftelser. Med kommun förstås här jämväl landsting (fylkeskommun).
   Statsföretag.
   Art. 33.
   Skall ettdera riket för egen räkning verkställa ett företag, må den i konventionen stadgade ordningen för frågans behandling jämkas."
   Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer och gäller så länge konventionen bibehåller giltihet.
   Med avseende å anläggning, arbete eller åtgärd, som utförts eller påbörjats före nämnda dag eller verkställes därefter med stöd av tidigare meddelat tillstånd, skola äldre bestämmelser forfarande gälla. Konventionens bestämmelser i artiklarna 24 och 25 skola dock äga tillämpning jämväl å sådana företag.
Karnov Group Testa Karnov Juridik gratis Testa Karnov Kommun
Läs artikeln om EU:s dataskyddsförordning Läs om Innovationspartnerskap –  en innovation inom offentlig upphandling Läs intervjun med Göran Lambertz. Om karriären, Quick och framtiden Läs artikeln om hur LVU ska skydda barn och ungdomar från hedersvåld Läs artiklar och krönikor från jurdikbranschen