Tillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm från Gruvberget i Svappavaara ----- Bolaget fick av miljödomstolen tillstånd att anlägga en gruva och bryta och bearbeta 2 miljoner ton malm per år i anslutning till bolagets i Svappavaara befintliga malmförädlings-anläggningar. Naturvårdsverket överklagade och yrkade att ansökan skulle avvisas därför att ansökan borde ha avsett både den nya verksamheten och den befintliga verksamheten så att en gemensam prövning kunde göras. Miljööverdomstolen delade Naturvårdsverkets bedömning att den ansökta verksamheten har såväl ett geografiskt som ett tekniskt och miljömässigt samband med den befintliga verksamheten. Miljööverdomstolen fann därför att den tillståndssökta gruvverksamheten är så integrerad i den befintliga verksamheten på platsen att verksamheterna ska betraktas som en verksamhet som borde ha prövats och reglerats i ett sammanhang. Miljööverdomstolen konstaterade att den som ansöker om tillstånd ansvarar för att ansökan är lämpligt avgränsad och omfattar all den miljöpåverkan som verksamheten kan ge upphov till så att ansökan kan ligga till grund för prövningen och leda fram till den reglering som är nödvändig för att uppfylla miljölagstiftningens krav. Eftersom ansökan varit alltför begränsad kunde den inte ligga till grund för en ändamålsenlig prövning. Överklagandet bifölls och miljödomstolens dom undanröjdes och bolagets ansökan avvisades.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Umeå tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-05-10 i mål nr M 1471-08, se bilaga A

KLAGANDE

Naturvårdsverket

106 48 Stockholm

MOTPART

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, 556001-5835

Box 952

971 28 Luleå

Ombud: advokaten T.C.

SAKEN

Tillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm m.m. från Gruvberget i Svappavaara, Kiruna kommun

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen undanröjer miljödomstolens dom och avvisar bolagets ansökan.

___________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturvårdsverket har yrkat att Miljööverdomstolen ska undanröja miljödomstolens dom och avvisa Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags (bolaget) ansökan.

Bolaget har bestritt ändring.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljööverdomstolen har hållit huvudförhandling och syn i målet. Parterna har i huvudsak vidhållit vad de har anfört i miljödomstolen samt gjort vissa tillägg och ändringar som sammanfattas enligt följande.

Naturvårdsverket

Det får i vissa frågor anses oklart vad som har ingått i miljödomstolens prövning och vad som omfattas av tillståndet. Oklarheterna gäller bl.a. deponering av gråberg på den befintliga deponin och bortledande av grundvatten och ytvatten till det befintliga vattenmagasinet. Det är dock uppenbart att dessa frågor inte har prövats på ett ändamålsenligt sätt och att det inte skett någon samlad prövning av hela den tillståndspliktiga verksamheten. Det är miljömässiga och tekniska samband som ska bestämma prövningens avgränsning. Det är över huvud taget inte möjligt att bedöma miljöpåverkan av verksamhet som inte ingår i ansökan. Syftet med en samlad och integrerad prövning av hela verksamheten är just att det ska vara möjligt att göra en bedömning av den totala miljöpåverkan och också reglera den på ett ändamålsenligt sätt som uppfyller miljöbalkens krav. Den sökta verksamheten och den befintliga verksamheten har direkta kopplingar mellan varandra och utgör delar i en gruvindustri och det finns därför ingen anledning att avgränsa verksamheten snävare än vad som gjordes i det grundtillstånd från år 1976 som fortfarande gäller för den befintliga verksamheten. Det har därför saknats förutsättningar att meddela villkor i alla delar som är relevanta från miljösynpunkt och prövningen har inte resulterat i de villkor som krävs för att uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

Konsekvenserna av att delar av verksamheten inte bedömts och reglerats är bl.a. att det finns risk för att farliga ämnen skadar vattenmiljön på grund av urlakning från deponin, läckage genom recipientmagasinets dammvallar och bräddning. Det finns också risk för att utsläppen till luft från gruvbrytning, malmförädling och transporter försämrar luftkvaliteten. Närboende kan drabbas av bullerstörningar. Oklarheterna i tillståndsregleringen i miljödomstolens dom i förhållande till befintliga tillstånd för verksamheten skapar osäkerhet om vilka krav som gäller för verksamheten, vilket i sin tur kommer att försvåra egenkontroll, tillsyn och framtida tillståndsprövning vid ändring av verksamheten.

Den bristfälliga prövningen och oklarheterna i tillståndet är resultatet av att miljödomstolen godtagit sökandens avgränsning av ansökan. Avgränsningen innebär att ansökan har sådana brister att den enligt 22 kap. 2 § andra stycket miljöbalken inte kan ligga till grund för prövning av målet. Det föreligger därmed processhinder enligt 34 kap. 1 § rättegångsbalken. Miljödomstolens dom bör därför undanröjas och ansökan avvisas.

Bolaget

Ärendet handlar inte om huruvida det finns behov av ett nytt tillstånd enligt miljöbalken för malmförädlingen. Detta är uppenbart och bolaget har nyligen lämnat in en ansökan avseende detta. Det kommer således under alla förhållanden att, oberoende av hur Miljööverdomstolen beslutar i det nu aktuella ärendet, bli en total omprövning av malmförädlingen. Frågan gäller endast huruvida det finns ett oundgängligt behov av att pröva gruvverksamheten i Gruvberget tillsammans med malmförädlingen och reglera dessa två olika verksamheter i ett och samma tillstånd, eller om det som bolaget anser är både möjligt och lämpligt att hålla isär de olika verksamheterna i prövnings- och tillståndshänseende.

Bolaget vill också framhålla att flera av de synpunkter som Naturvårdsverket först nu tar upp i sitt överklagande rör villkorsfrågor och andra frågor om utformningen av miljödomstolens dom som hade kunnat beaktas inom ramen för den genomförda prövningen. Bolaget ifrågasätter inte att det finns delar i domen som möjligen hade kunnat regleras på ett mer ändamålsenligt sätt. Men detta förhållande utgör inte tillräckliga skäl att nu upphäva den meddelade tillståndsdomen och stoppa en verksamhet som är av central betydelse för såväl bolaget som regionen för att därefter göra om prövningen. Detta särskilt som inte någon myndighet eller sakägare synes ha några invändningar mot verksamheten som sådan.

Bolaget har inget att invända mot vad Naturvårdsverket anför om samlad och integrerad prövning och konstaterar att framförallt det sistnämnda, dvs. integrerad prövning av alla miljöaspekter från en verksamhet, är en sedan länge etablerad hörnsten i den svenska miljörätten.

Avgörande i målet är bedömningen av huruvida malmbrytningen och förädlingen ur prövningssynpunkt ska anses utgöra en enda integrerad verksamhet eller två olika verksamheter som bedrivs i geografisk närhet av varandra och med delvis överlappande påverkan, och i den frågan ger Naturvårdsverkets argumentation ingen som helst hjälp. Om de båda verksamheterna (gruvbrytningen respektive malmförädlingen) hade utgjort en enda integrerad verksamhet hade det för bolaget varit helt naturligt att ge in en ansökan om nytt tillstånd för helheten.

Den grundläggande frågan är alltså huruvida malmbrytningen och förädlingen är en eller två verksamheter, inte huruvida den grundläggande prövningen av en integrerad verksamhet kan eller bör delas upp i olika delar.

Framställning av metaller innehåller, på i huvudsak samma sätt som exempelvis tillverkning av olika trä- och pappersprodukter, ett antal olika tillverkningssteg där gruvbrytningen kan jämföras med skogsavverkning och den fortsatta malmförädlingen med de processer som sker i massa- och pappersbruken. Gruvbrytningen handlar på samma sätt som skogsavverkning om att ta fram den initiala råvaran som senare kan processas och förädlas i olika steg till olika produkter. Vidare är det, på samma sätt som en fortsatt massa- och pappersproduktion är integrerade delar som prövnings- och tillståndsmässigt ska hanteras tillsammans om de bedrivs vid en integrerad anläggning, naturligt att i prövnings- och tillståndshänseende hålla samman alla de delar som ligger inom ramen för malmförädlingen, dvs. i Svappavaaras fall anrikning och pelletisering. Ett magasinssystem är, på sätt Miljööverdomstolen har framhållit i sin dom i mål

nr M 10104-04 avseende anläggande av ett nytt magasin i Boliden, normalt sett en skyddsåtgärd kopplad till den tillståndspliktiga miljöfarliga verksamhet som anrikning utgör och hänger därför prövnings- och tillståndsmässigt naturligt samman med denna.

Gruvbrytningen är däremot, på samma sätt som skogsavverkningen och oberoende av om den bedrivs i geografisk närhet av malmförädlingen eller längre bort, i prövnings- och tillståndshänseende en självständig verksamhet.

Av både kostnads- och miljöskäl är det i praktiken vanligt att ett centralt placerat anrikningsverk betjänar ett antal olika gruvor och det har tidigare aldrig rått någon tvekan om att dessa verksamheter både kan och bör hanteras som självständiga enheter i prövnings- och tillståndshänseende. Det förekommer förvisso att bolag, däribland bolaget i fråga om sin verksamhet i Malmberget, har valt att gå in med en gemensam ansökan som omfattar både gruvbrytning och malmförädling, men detta innebär inte att huvudregeln om självständiga enheter är överspelad. När det gäller just Malmberget kan för övrigt framhållas att tillståndet innehåller olika produktionsgränser för brytningen respektive förädlingen vilket visar att det handlar om olika verksamheter som bolaget i det fallet har valt att hantera inom ramen för en gemensam ansökan. Vidare kan framhållas att bolaget i Kiruna har valt den andra vägen innebärande att gruvbrytningen respektive förädlingen hante¬ras i separata tillstånd, något som inte har mött invändningar från vare sig Naturvårdsverket eller någon annan myndighet.

Det kan vidare konstateras att förädlingsverksamheten i Svappavaara har stått på egna ben utan anknytning till en gruva sedan år 1984, vilket även detta talar starkt för bolagets uppfattning att det är en självständig och från gruvbrytningen fristående verksamhet.

YTTRANDEN FRÅN REMISSINSTANSER I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fiskeriverket

Fiskeriverket har tidigare i ärendets hantering inte tagit ställning vad gäller avgränsningen och avstår därför från att gå in på detaljfrågor i överklagandet. Generellt sett anser Fiskeriverket dock att sammanhållna bedömningar av verksamheter är att föredra och om Miljööverdomstolen finner att detta ärende bör prövas i ett vidare perspektiv än vad som skett ser Fiskeriverket positivt på det.

Kammarkollegiet

Det finns skäl för Miljööverdomstolen att bifalla Naturvårdsverkets överklagande och att upphäva miljödomstolens dom och avvisa ansökan. Genom korrekt tillämpning av 1 kap. 1 §, 2 och 6 kap. miljöbalken i ljuset av Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 (MKB-direktivet) borde miljödomstolens tillståndsprövning ha omfattat hela verksamheten i Svappavaara.

Naturvårdsverket har tydligt påvisat en rad omständigheter som visar att sambandet mellan gruvbrytningen och malmförädlingen är sådant att det  mest ändamålsenliga är att prövningen sker i ett sammanhang. Om sambandet därmed behöver vara nödvändigt eller tillräckligt anser kollegiet att det sistnämnda bör räcka för att prövningen ska omfatta både gruvbrytningen och malmförädlingen. Det är uppenbart att det föreligger i vart fall tillräckligt samband mellan gruvbrytningen och malmförädlingen för att detta ska motivera en samlad prövning. Det är inte ändamålsenligt att den gamla verksamhetens tillstånd finns kvar. Särskilt med beaktande av att detta uppenbarligen inte uppfyller miljöbalkens krav på bästa möjliga teknik m.m. Vidare är det mindre ändamålsenligt att verksamheten splittrats upp på flera olika tillstånd och att den totala verksamhetens miljöpåverkan inte regleras och åtgärdas.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen har i fråga om deponering av gråberg från Gruvberget inte haft något att erinra mot att bolaget använder del av befintliga gråbergsupplag inom Leveäniemi gruvindustriområde som deponeringsplats. Detta framförallt för att så långt möjligt inte påkalla ett behov av att deponera gråberg på opåverkade markområden i anslutning till Gruvberget, närmare bestämt mellan Gruvberget och väg E 10. Detta ska emellertid inte uppfattas som om frågan om verksamhetens, vid Gruvberget, avgränsning är obetydlig. Länsstyrelsen konstaterar att det under huvudförhandlingen vid miljödomstolen uppstod osäkerhet kring frågan om villkor för buller och kontroll av detsamma till följd av verksamheten vid Gruvberget. Mot bakgrund av att det finns en av Koncessionsnämnden tidigare meddelad föreskrift angående buller för bolagets befintliga verksamhet vid Leveäniemi, samtidigt som det föreslagna villkoret för buller vid Gruvberget inte befanns identiskt, inställde sig frågan om det skulle vara möjligt att kontrollera vilken av de båda verksamheterna (Leveäniemi eller Gruvberget) som bidrar till ljudnivån vid vissa mätpunkter. Likaså inställde sig frågan hur ett eventuellt överskridande av något av de båda bullervillkoren skulle hanteras. Det vill säga vilken av de båda verksamheterna som ska bli föremål för åtgärder för att innehålla gällande villkor för buller. Enighet mellan länsstyrelsen och bolaget kunde emellertid uppnås i frågan. Detta genom att ljudnivån under den tid brytning äger rum inte får överstiga 43 dB(A), i syfte att inte avvika från de huvudsakliga nivåer som har föreskrivits för Leveäniemi.

Länsstyrelsen har bedömt att det är möjligt att hantera eventuella frågor som kan tänkas uppkomma rörande deponering av gråberg från Gruvberget inom den del av Leveäniemii gruvindustriområde som berörs. Den fråga som länsstyrelsen har uppmärksammat skulle kunna medföra avgränsningsmässiga problem är framförallt buller som nämnts ovan, men den har hanterats på ett för länsstyrelsen godtagbart sätt. Detta även om det måhända inte är ett i alla avseenden idealt villkor.

Länsstyrelsen har tagit del av Naturvårdsverkets överklagande av miljödomstolens dom i fråga om den sökta verksamhetens avgränsning och omfattning samt bolagets yttrande över detta och dessa föranleder ingen övrig kommentar från länsstyrelsens sida.

Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommun

Miljö- och byggnämnden anser i likhet med Naturvårdsverket att det är den totala miljöpåverkan som är avgörande för att kunna bedöma påverkan på miljön och på människors hälsa som en följd av befintlig och ny gruvverksamhet i Svappavaara.

Både befintlig och ny verksamhet planerar att använda samma recipient och samma luftområde för utsläppen. Att utforma flera tillstånd för samma typ av verksamhet gör att risken för alltför höga sammanlagda utsläpp är betydande. Med ett sådant förfarande kan utsläppsvillkoren innehållas var för sig, då i själva verket den sammanlagda effekten av de olika utsläppen sannolikt är betydligt högre då de adderas i vatten/luft.

Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommun motsätter sig inte gruvdriften i Svappavaara, däremot instämmer nämnden med Naturvårdsverket att verksamheten är för snävt avgränsad och att prövningen bör vara samlad och integrerad rörande hela verksamheten. Som så ofta påtalas i samband med gruvdrift är arbetstillfällena viktiga för regionen, men det är en brist att gruvdrift sällan sätts i ett större och mer långsiktigt hållbart perspektiv. Att inte ha en samlad prövning av verksamheten är en suboptimering som riskerar att ge allvarliga miljökonsekvenser både på kort och på längre sikt.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Bolagets ansökan avser tillstånd att anlägga och driva en gruva vid Gruvberget i Svappavaara, med brytning i dagbrott av maximalt två miljoner ton råmalm per år under ca sju år och med ett krossnings-/sovringsverk i anslutning till bolagets på platsen befintliga malmförädlingsanläggningar. Den befintliga verksamheten, som fram till år 1983 även omfattade gruvdrift, består av förädling av malm som transporteras från Kiruna och regleras i ett tillstånd som ursprungligen meddelades av Koncessions-nämnden för miljöskydd år 1976. Frågan i målet gäller huruvida den ansökta verksamheten är en självständig verksamhet som kan bedömas och prövas för sig, som bolaget gör gällande, eller om den befintliga verksamheten har sådana kopplingar till den nya verksamheten att alltsammans ska betraktas som en verksamhet som bör prövas gemensamt, som Naturvårdsverket gör gällande. Naturvårdsverket har till stöd för detta anfört att samband föreligger beträffande utsläpp till vatten, utsläpp till luft, buller och deponering av avfall samt att det även föreligger oklarheter om hur den tillståndsgivna verksamhetens miljöpåverkan har prövats och reglerats avseende detta.

Utsläpp till vatten

I domslutet anges i enlighet med bolagets yrkande att bolaget får tillstånd att leda bort det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan och utföra anläggningar för detta. Det framgår av ansökan att vatten från dagbrottet kommer att innehålla damm och sprängämnesrester från brytningen. Detta vatten kommer att samlas upp och pumpas till en nyanlagd avslamningsbassäng för avskiljning av fasta partiklar och därefter en oljeavskiljare innan det leds till det sedan tidigare befintliga recipientmagasinet. Vidare anger bolaget att påverkan avseende halten näringsämnen i processvattensystemet bedöms inte bli noterbart förändrad i förhållande till dagens situation och att detsamma gäller haltpåverkan avseende metaller i systemet. Bräddning av magasinet kommer enligt bolaget inte heller att vara nödvändigt annat än i undantagsfall. Naturvårdsverket har ifrågasatt bolagets bedömning och anfört att det finns risk för att farliga ämnen skadar vattenmiljön eftersom recipienten kommer att ta emot utläckande och bräddat vatten från gruvbrytning, malmförädling och deponi, särskilt som det nya tillskottet som medelvärde kan komma att uppgå till 2,4 m3/min under de sista åren. Detta är lika mycket som dagens tillrinning som balanseras av läckage och ångförluster. Det har enligt Naturvårdsverket redan idag observerats en viss påverkan på recipienten (Liukattijoki-systemet) vilket förklaras med läckage genom dammvallen. Det får vidare enligt verket anses oklart om prövningen och tillståndet omfattar bortledande av grundvatten och ytvatten till det befintliga vattenmagasinet, eftersom det inte är möjligt att i det här målet reglera vattenmagasinet och utsläppen av vatten då den delen inte ingår i ansökan. Verkets slutsats är att det inte är någon tvekan om att vattenmagasinet borde ha ingått i prövningen och reglerats i tillståndet med villkor som uppfyller de allmänna hänsynsreglerna. Bolaget har till bemötande av detta anfört att bolaget inte kan se något miljömässigt behov av en förnyad prövning av magasinssystemet på grund av länshållningsvattnet från Gruvberget eftersom detta inte bedöms ha någon påverkan av betydelse på vare sig magasinet eller recipienten. Bolaget konstaterar att miljödomstolens dom nog i och för sig hade kunnat utformas tydligare i dessa delar men att det inte råder någon tvekan om att tillståndet omfattar avledning av länshållningsvatten till det befintliga magasinsområdet.

Buller

Miljödomstolen har i den överklagade domen reglerat buller från den nu tillståndsgivna verksamheten och bolagets befintliga verksamhet inom Svappavaara industriområde i ett gemensamt villkor. Naturvårdsverket har ifrågasatt om det är möjligt att inom ramen för detta tillstånd meddela villkor för den befintliga verksamheten som regleras i andra tillstånd. Detta skapar enligt verket oklarheter om vilka krav som gäller i fråga om buller för den befintliga verksamheten. Bolaget har anfört att den valda lösningen, som möjliggörs av att de båda verksamheterna har samma huvudman med rådighet över båda verksamheterna, är ett praktiskt och ändamålsenligt sätt att tillgodose att de omkringboende inte drabbas av ökade bullerstörningar.

Deponering av avfall

Miljödomstolen har i villkor 11 angett att bolaget ska ställa en ekonomisk säkerhet om 36 100 000 kr för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för deponerings-verksamheten. I övrigt har frågan om deponering av gruvavfallet inte reglerats i domen. Det har i domskälen endast angetts att det enligt miljödomstolens uppfattning för aktuell deponering är bäst att utnyttja det område som användes under den tid gruvdrift pågick i Leveäniemidagbrottet. Det framgår av bolagets ansökan att avlägsnat gråberg uppgående till ca 21 miljoner ton kommer att deponeras på befintliga gråbergsupplag söder om Gruvberget. Dessa upplag användes mellan åren 1964 och 1983 vid brytning av det tidigare Leveäniemidagbrottet i Svappavaara. Naturvårdsverket har anfört att omfattningen av prövningen och tillståndet i fråga om deponering är oklar men att det inte kan anses helt uteslutet att miljödomstolen - utan att det framgår av tillståndsmeningen - har lämnat bolaget tillstånd att deponera 21 miljoner ton gråberg på den befintliga deponin. Om så är fallet har det inte meddelats några villkor om deponeringen, annat än om den ekonomiska säkerheten. Det är enligt verket inte heller förenligt med Miljööverdomstolens praxis att meddela ett särskilt tillstånd för deponering av nytt avfall på befintlig deponi (dom 2004-04-13 i mål M 1512-03). Bolaget har anfört att miljödomstolen inte har meddelat ett nytt tillstånd som ersättning för det tidigare utan endast medgett att befintlig deponi (med gällande tillstånd) utnyttjas för den framtida uppläggningen av gråberg samt att den åberopade domen saknar relevans i detta ärende. Den valda lösningen är enligt bolaget miljömässigt överlägsen de övervägda alternativen som helt saknade koppling till befintliga upplag.

Utsläpp till luft

När det gäller utsläpp till luft har Naturvårdsverket anfört att verksamheten vid Gruvberget kommer att innebära ökade utsläpp av stoft genom diffus damning från dagbrottet, transporter och deponeringen på gråbergsdeponin. Enligt den tekniska beskrivningen kommer den sökta verksamheten bl.a. att medföra att utsläppen av kväveoxider ökar med ungefär 20 procent. Även i fråga om utsläpp till luft finns det enligt verket därför samband som gör att det behövs en gemensam bedömning och reglering. Bolaget har anfört att det, när en verksamhet lokaliseras i närheten av eller i anslutning till redan befintlig verksamhet, kan förekomma samma typ av störningar och att den samlade bilden måste beaktas när tillstånd lämnas. Detta är enligt bolaget inte unikt för Svappavaara och leder inte till slutsatsen att verksamheten måste regleras i ett och samma tillstånd.

Miljööverdomstolens bedömning

Syftet med införandet av miljöbalken år 1999 var att få till stånd en övergripande och sammanhållen lagstiftning för all miljöpåverkan. Förutsättningar skapades för en integrerad tillämpning av miljölagstiftningen genom införande av rättsligt bindande principer och allmänna hänsynsregler som är tillämpliga på all miljöpåverkan. Därmed skulle det åstadkommas en samlad och integrerad miljöprövning som ska ge en bättre helhetsbild av de olika miljöeffekter som en verksamhet riskerar att medföra (prop. 1997/98:45 Miljöbalk Del 1 s. 168 ff.).

Utformningen av ett tillstånd och de villkor som fastställs för driften av verksamheten har avgörande betydelse för möjligheten att utöva en effektiv tillsyn och kunna avgöra om tillståndet följs, men även för att verksamhetsutövaren själv ska kunna överblicka vilka krav som gäller och få förutsättningar att följa upp och utveckla sitt miljöarbete (a. prop. s. 171). En förutsättning för att kunna åstadkomma att meddelade tillstånd uppfyller dessa krav är att tillståndsansökan har en lämplig avgränsning och omfattar all den miljöpåverkan som verksamheten kan ge upphov till. Miljööverdomstolen har också i flera avgöranden slagit fast att prövningen av verksamheter ska ha en sådan omfattning att relevanta miljömässiga konsekvenser kan beaktas och att det kan tryggas att de får den reglering som bedöms nödvändig (se t.ex. MÖD 2006:6 och 2006:54).

I detta fall delar Miljööverdomstolen Naturvårdsverkets bedömning att den ansökta verksamheten har såväl ett geografiskt som ett tekniskt och miljömässigt samband med den befintliga verksamhet avseende malmförädling som bolaget bedriver i Svappavaara. Vattnet som ska pumpas upp från det nya dagbrottet kommer att ledas till det befintliga recipientmagasinet. All tillförsel av vatten dit från bolagets samlade verksamhet på platsen och den påverkan som det har ska prövas och regleras, och detta bör göras i ett sammanhang. Det förhållandet att utsläppet till recipienten från den nu tillståndsgivna verksamheten inte har kunnat regleras i den överklagade tillståndsdomen, eftersom recipientmagasinet inte omfattas av ansökan utan regleras i ett annat tillstånd, visar att den av bolaget gjorda ansökan har varit alltför begränsad. Detsamma gäller regleringen av buller. Om en verksamhetsutövare bedriver en tillståndsgiven verksamhet på en plats är det inte lämpligt att i ett nytt tillstånd för en ny verksamhet på samma plats meddela villkor som även ska omfatta den befintliga verksamheten utan att denna samtidigt prövas. Detta leder till oklarheter om vad som gäller. Även detta visar att avgränsningen av den gjorda ansökan var felaktig. Utredningen visar vidare att det också beträffande utsläpp till luft föreligger ett sådant samband mellan befintlig och ny verksamhet att det behövs en gemensam bedömning och reglering. Det förhållandet att transporterna av malm från Kiruna kommer att minska kan inte föranleda någon annan bedömning.

När det slutligen gäller frågan om deponeringen av gråberget har detta i domen reglerats endast på så sätt att ställande av en ekonomisk säkerhet har föreskrivits som avser hela deponiområdet.  Något tillstånd att deponera har inte meddelats, och det framgår inte heller att bolaget skulle ha framställt något yrkande om att få tillstånd till denna deponering. Miljödomstolens dom får, som bolaget gör gällande, tolkas så att miljödomstolen har godtagit att den befintliga deponin utnyttjas för den framtida uppläggningen av gråberg genom att den säkerhet som bolaget ska ställa ska omfatta även den befintliga deponin. Miljööverdomstolen kan därför inte finna att frågan om tillstånd till deponering av gråberget från dagbrottet vid Gruvberget har prövats och reglerats, eftersom det tidigare meddelade tillståndet inte gällde deponering av gråberg från Gruvberget och den befintliga deponin inte har prövats i detta mål. Därmed var avgränsningen av ansökan felaktig även i detta avseende.

Sammantaget visar det anförda att den tillståndssökta gruvverksamheten vid Gruvberget är så integrerad med den befintliga verksamheten på platsen att verksamheterna ska betraktas som en verksamhet som borde ha prövats och reglerats i ett sammanhang.

När det därefter gäller frågan om följderna av att ansökan har varit alltför begränsad har Naturvårdsverket yrkat att den av miljödomstolen meddelade domen ska undanröjas och att ansökan ska avvisas. Miljööverdomstolen konstaterar att någon ändring eller komplettering av tillståndet eller villkoren inte har yrkats av bolaget och inte heller skulle ha kunnat prövas här eftersom ansökan och därmed prövningen i miljödomstolen inte har omfattat de delar detta kunde ha avsett. Samtidigt kan konstateras att miljödomstolen i enlighet med bolagets yrkande meddelade ett s.k. verkställighetsförordnande, vilket innebär att tillståndet fick tas i anspråk trots att det inte har vunnit laga kraft. Verksamheten har därför nu bedrivits i ca tio månader. Bolaget har angett att malmförädlingsverksamheten, som ursprungligen tillståndsprövades år 1976, för närvarande tillståndsprövas på nytt men att bolaget inte har funnit anledning att ta med brytningen i Gruvberget i den ansökan. Det har vidare framförts att ett undanröjande av domen skulle få stora konsekvenser för verksamheten i Svappavaara och drabba inte bara bolaget utan även dess anställda och bygden.

Miljööverdomstolen konstaterar att den som ansöker om att få bedriva en verksamhet ansvarar för att ansökan är fullständig, dvs. är lämpligt avgränsad och omfattar all den miljöpåverkan som verksamheten kan ge upphov till så att ansökan kan ligga till grund för prövningen och leda fram till den reglering som är nödvändig för att uppfylla miljölagstiftningens krav. När det finns skäl till det får miljödomstolen enligt 22 kap. 28 § miljöbalken besluta om verkställighetsförordnande. Utgångspunkten är dock att ett ianspråktagande av ett tillstånd får ske först när tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft. En verksamhetsutövare som får ett verkställighetsförordnande och sedan påbörjar en verksamhet innan tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft riskerar att verksamheten måste avbrytas efter en överprövning. I detta fall måste bolaget ha varit medvetet om risken, särskilt som Naturvårdsverkets inställning till ansökan har varit känd  redan vid miljödomstolen.

Med hänsyn till vad bolaget har anfört om konsekvenserna av ett undanröjande av domen har Miljööverdomstolen, trots att bolaget inte har framställt något yrkande om detta, övervägt möjligheterna att med stöd av 16 kap. 2 § första stycket miljöbalken tidsbegränsa det meddelade tillståndet att gälla under den tid som en samlad och ändamålsenlig prövning görs. Miljööverdomstolen har dock kommit fram till att det inte skulle vara lagligen möjligt att, ens för en begränsad tid, bifalla ansökan med hänsyn till den begränsade prövning och reglering som den har lett till. Verksamheten skulle för övrigt ändå inte få bedrivas, eftersom tillstånd saknas för utsläpp av vatten till recipient och för deponering av gråberget.

Bolagets ansökan har således varit alltför begränsad. Ansökan har till följd av detta inte kunnat läggas till grund för en ändamålsenlig prövning. Naturvårdsverkets överklagande ska därför bifallas och miljödomstolens dom undanröjas och bolagets ansökan avvisas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2011-04-07

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Dirke, Roger Wikström, referent, och Rose Thorsén samt miljörådet Staffan Lagergren. Enhälligt.

____________________________________

BILAGA A

UMEÅ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, 556001-5835, Box 952, 971 28 Luleå

Ombud: Advokaten T.H.

MOTPARTER

1. H.F.

2.

I.K.

8. Kiviniemi vägsamfallighet

9. E.L.

10. M.L.

11. B.L.

12. I.L.

13. C.L.

14. Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå

15. Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm

16. A.O.

17. M-B.P

18. I.S.

19. B.S.

20. E.S.

21. M-L.S.

22. J. P. S:s dödsbo

23. Å.S. dödsbo

24. Svappavaara Byasamfällighetsförening

SAKEN

Brytning och krossning/sovring av järnmalm från Gruvberget i Svappavara, Kiruna kommun

Avrinningsområde: 1 (Torne älv)

Koordinater (SWEREF 99 TM):  N=  7 515 824                E=  753 849

Kod enligt SFS 1998:899:    13.10

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen, som godkänner miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar Luossa-vaara-Kiirunavaara Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken att

- anlägga och driva en gruva vid Gruvberget, med ett krossnings-/sovringsverk i anslutning till bolagets befintliga malmförädlingsanläggningar i Svappavaara,

- bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton malm per år och att

- leda bort det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan och utföra anläggningar för detta, allt inom Kiruna kommun.

Villkor

1. Om inte annat följer av denna dom ska arbetena utföras och verksamheten    bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i sin       ansökan och i övrigt åtagit sig.

2. Om stofthalten i utgående luft från punktkällor överstiger 10 mg/m3 (normal torr gas), ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast ska vara genomförda.

3. Bolaget ska vidta åtgärder för att motverka störande damning.

4. Om buller från den nu tillståndsgivna verksamheten och bolagets verksamhet inom Svappavaara gruvindustriområde, bortsett från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning, ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 43 dB(A) under dag- och kvällstid (kl. 07-22) ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

Bullret från verksamheten ska kontrolleras genom mätningar (immisionsmät-ningar) eller närfältsmätningar och beräkningar för den tidsperiod som anges ovan.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast ska vara genomförda.

5. Sprängning får ske vardagar mellan kl. 07.00 och 18.00 efter tydlig hörbar förvarningssignal. Sprängning vid annan tidpunkt får medges av tillsynsmyndig-heten. Allmänheten ska i förväg på lämpligt sätt meddelas tidpunkter för när sprängning kan förväntas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att medge undantag från vill-koret om när sprängning får ske och att meddela villkor om hur allmänheten ska meddelas tidpunkter för sprängning.

6. Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får inte medföra en högre sväng-ningshastighet i vertikalled i sockel än 5 mm/s (mätt enligt SS 460 48 66) vid mer än 5 % av skjutningarna per kalenderår.

Om vibrationerna medför en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel än 5 mm/s ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast ska vara genomförda.

7. Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 200 Pascal (frifältsvärde).

Om nivån 100 Pascal (frifältsvärde) överskrids, ska bolaget omgående under-rätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktig-hetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att överskridandet inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast ska vara genomförda.

8. Ett förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten innan      gruvbrytningen startar. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfre-kvenser och utvärderingsmetoder.

9. Bolaget ska efter samråd med Laevas sameby vidta skäliga åtgärder för att    minimera de intrång som verksamheten kan innebära för renskötseln i området.

10. Bolaget ska i god tid innan verksamheten upphör eller det blir aktuellt med   efterbehandling av något delområde till tillsynsmyndigheten ge in ett förslag till slutlig efterbehandlingsplan.

11. Bolaget ska ställa en ekonomisk säkerhet om 36 100 000 kronor för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten. Säkerheten ska ställas genom insättning av beloppet på ett bankkonto, som pantförskrivs till förmån för Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Om det visar sig att den ställda säkerheten är större än de beräknade efterbe-handlingskostnaderna ska tillsynsmyndigheten kunna bestämma säkerheten till ett lägre belopp än som bestämts ovan. Tillsynsmyndigheten ska också äga rätt att medge att säkerhetsbeloppet successivt sänks i takt med att sluttäckning eller andra efterbehandlingsåtgärder genomförs. Säkerhetsbeloppet ska då sättas ned till ett belopp som motsvarar kostnaderna för återstående åtgärder.

12. Befintliga gruvhål som kommer att påverkas av verksamheten i sådan utsträckning att de kommer att förstöras av gruvbrytning, ska innan sådan påverkan äger rum dokumenteras. Beslut om dokumentationens omfattning ska fattas i samråd med länsstyrelsen.

I samband med att befintliga gruvhål påverkas enligt ovan (förstörs av gruv-brytning), ska bolaget så långt möjligt bedriva verksamheten på sådant sätt att gruvhålen kan dokumenteras.

Om det i samband med brytning påträffas rester eller fynd från tidig gruvverk-samhet ska verksamheten avbrytas och beslut om åtgärder fattas i samråd med länsstyrelsen.

13. Bolaget ska vid lämpliga tidpunkter bereda, Svappavaara hembygdsförening, samt besökare av föreningens besöksstuga och de kvarvarande historiska gruvlämningarna på Gruvberget, tillträde via en av bolaget anvisad farbar väg.

Bolaget ska i samråd med hembygdsföreningen identifiera lämpliga tidpunkter för besök enligt ovan.

14. Om Svappavaara hembygdsförenings besöksstuga och besöksplats inte kan nyttjas, eller riskerar att skadas till följd av bolagets verksamhet, ska stugan flyttas, eller ersättas med en ny besöksstuga och besöksplats, till en av hembygdsföreningen anvisad plats. Flytt och iordningställande ska bekostas av bolaget.

15. I den mån bolagets verksamhet inskränker möjligheterna till nyttjande av sjön Syväjärvi, ska bolaget i samråd med Svappavaara Fritidsförening identifiera lämpliga tidpunkter för när besökare ska ha tillträde till sjön för fiske och andra friluftsaktiviteter via en av bolaget anvisad farbar väg.

Om bolagets verksamhet visar sig medföra en väsentlig inskränkning i möjlig-heten till fiske i Syväjärvi eller på annat sätt nyttja sjön för friluftsaktiviteter ska bolaget kompensera med andra fiskevatten.

Delegation

Miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva villkor avseende

- åtgärder för att begränsa diffus damning (villkor 3),

- skäliga åtgärder avseende renskötseln (villkor 9),

- skäliga åtgärder avseende efterbehandling och undersökning inför efterbehandling (villkor 10),

- dokumentation och eventuella fynd från tidigare verksamhet (villkor 12) och

- om tider för besök stuga och kvarvarande historiska gruvlämningar (villkor 13)

Arbetstid

Arbetena avseende vattenverksamheten ska vara utförda senast inom 2 år från det domen i denna del vunnit laga kraft.

Igångsättningstid

Den miljöfarliga verksamheten ska ha satts igång senast 5 år efter det att domen i denna del vunnit laga kraft.

Oförutsedd skada

Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skador som miljödomstolen inte förutsett får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk ska framställas till miljödomstolen senast 5 år från utgången av den arbetstid som bestämts.

Verkställighet

Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft, i de delar som avser vattenverksamhet, dock under förutsättning att Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag dessförinnan hos Länsstyrelsen i Norrbottens län ställer sådan säkerhet som föreskrivs i 22 kap. 28 § första stycket miljöbalken.

Övrigt

Naturvårdsverkets yrkande om avvisning av ansökan lämnas utan bifall. Yrkanden som ej behandlats i det föregående lämnas utan bifall.

_____________

Yrkanden                                             9
Ansökan                                              9
Orientering                                          9
Ansökan                                             10
Detaljplan och omgivningsförhållanden               10
Tidigare prövning                                   10
Höjdsystem                                          11
Brytningplan                                        11
Produkter                                           11
Borrning och transport                              11
Gråberg                                             11
Förädling                                           12
Vattenavledning                                     12
Råvaror m.m.                                        12
Utsläpp till luft                                   13
Utsläpp till vatten                                 13
Buller                                              13
Avfall                                              13
Vibrationer, luftstötar och kast                    13
Planerad verksamhet enligt 11 kap. miljöbalken      13
Allmänna hänsynsregler                              14
De särskilda hänsynsreglerna i 11 kap. miljöbalken  15
Miljökonsekvensbeskrivning                          16
Villkorsförslag                                     17
Samråd                                              20
Yttranden                                           20
Naturvårdsverket                                    20
Fiskeriverket                                       23
Länsstyrelsen i Norrbottens län                     24
Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommun              42
Övriga                                              43
Inledning                                           45
Naturvårdsverket                                    46
Länsstyrelsen                                       51
Boende i Svappavaara                                57
Kompletterande materialanalyser                     57
Domskäl                                             57
Prövningens omfattning                              57
Tillåtlighet och miljökonsekvensbeskrivning         60
Utformning av begränsningsvärden                    61
Villkor                                             61
Arbetstid, oförutsedd skada och igångsättningstid   63
Verkställighet                                      64
Prövningsavgift                                     64

YRKANDEN

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) begär tillstånd enligt miljöbalken i följande avseenden.

Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att anlägga och driva en gruva vid Gruvberget i Svappavaara, med ett krossnings-/sovringsverk i anslutning till bolagets befintliga malmförädlingsanläggningar i Svappavaara samt bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton malm per år, allt i Kiruna kommun.

Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att leda bort det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan och utföra anläggningar för detta.

Därutöver hemställer bolaget om godkännande av den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Slutligen hemställer bolaget om verkställighetsförordnande.

Bolaget anser att tiden för anmälan för oförutsedd skada kan bestämmas till fem år.

ANSÖKAN

Orientering

LKAB bryter järnmalm i gruvor i Kiruna och Malmberget. Malmen förädlas till slutprodukter i form av fines och pellets (kulsinter). Den senare produktionen äger rum i Malmberget, Svappavaara och Kiruna.

Bolaget sysselsätter ca 1 700 personer i Kiruna, ca 930 personer i Malmberget och ca 130 personer i Svappavaara. Invånarantalet i tätorten Svappavaara uppgår till ca 450 personer och i kommunen till ca 23 000 personer.

Gruvdriften i Svappavaara är "lagd i malpåse" sedan 1983. Året därpå startades nuvarande anriknings- och pelletsverk, efter några års uppehåll i produktionen, för att behandla sovrad malm som transporteras med tåg från Kiruna.

Industriområdet i Svappavaara är beläget ca 3,5 km väster om samhället Svappa-vaara och 4,5 mil öster om Kiruna. Recipient för bolagets processvatten är Liu-kattijoki som rinner till Luongasjärvi. Från Luongasjärvi rinner Luongasjoki som mynnar i Torne älv ca 20 km nordost om Svappavaara.

Efterfrågan på järnmalmsprodukter har ökat de senaste åren och förväntas vara hög under en längre tid. För att möta marknadens efterfrågan avser bolaget att påbörja brytning av järnmalm från Gruvberget i Svappavaara.

Gruvberget är beläget i direkt anslutning till bolagets verksamhetsområde i Svappavaara, mellan malmbehandlingsanläggningarna och dammsystemet för omhändertagande av anrikningssand.

Ansökan

Bolaget hemställer härmed om skyndsamt tillstånd till planerad permanent brytning av järnmalm från Gruvberget. Råmalmen avser bolaget att använda för tillverkning av masugnspellets i Svappavaara och/eller för tillverkning av en grovkrossad speci-alprodukt benämnd KMR, som i dagsläget endast tillverkas i Kiruna.

Bolaget hemställer härvid också om tillstånd att leda bort för gruvan skadligt grundvatten tillsammans med inrinnande nederbördsvatten och smältvatten. Produktionen är tänkt att påbörjas så snart som möjligt och förklaras av en på grund av kundkrav ökande produktion som riskerar att skapa en knapphet på malmråvara inom bolaget. Det är därför mycket angeläget att erhålla de nu ansökta tillstånden så snart som möjligt. Bolaget har bearbetningskoncession för den aktuella fyndigheten enligt beslut meddelat av Bergstaten 2000-05-10. Även markanvisning föreligger.

Den ansökta verksamheten och dess konsekvenser är detaljerat beskrivna i en bilagd teknisk beskrivning och i en bilagd miljökonsekvensbeskrivning.

Under 2008 har en provbrytning ägt rum på Gruvberget efter tillstånd av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.

Detaljplan och omgivningsförhållanden

Gällande översiktsplan är antagen 2002-06-17. Enligt denna ska Gruvberget användas för gruvindustri.

För det nu aktuella exploateringsområdet finns vare sig områdesbestämmelser eller detaljplan. Däremot finns områdesbestämmelser för de delar av Svappavaara gruvindustriområde där bolaget har byggnader och fasta anläggningar. Dessa antogs 2002-03-21.

Krossnings-/Sovringsverket kommer att anläggas på det område där områdesbestämmelser gäller.

Gruvberget är beläget mellan bolagets malmförädlingsanläggningar och det därtill hörande processvattensystemets sandmagasin, klarningsmagasin och recipientmagasin.

Gruvberget är således beläget i anslutning till nuvarande tung industri. Svappavaara samhälle är beläget ca 2 km öster om Gruvberget.

Tidigare prövning

Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har i beslut 2008-04-08 lämnat bolaget tillstånd enligt miljöbalken att provbryta maximalt 50 000 ton järnmalm vid Gruvberget. Vidare har LKAB till Länsstyrelsen i Norrbottens län anmält att man vid malmförädlingsanläggningen i Svappavaara planerar att använda rågods från Gruvberget i stället för rågods från Kiruna. Länsstyrelsen har i beslut den 6 oktober 2008 meddelat att anmälan inte föranleder någon åtgärd från länsstyrelsens sida.

Höjdsystem

Samtliga i ansökan förekommande höjduppgifter är angivna i rikets höjdsystem

RH 1900. Vad som gäller om huvudfixpunkter finns redovisat i den till ansökan bilagda tekniska beskrivningen.

Brytningsplan

Med i dag bedömda intäkter och kostnader planeras för en brytning av maximalt 2 miljoner ton råmalm per år under ca sju år. Den mängd gråberg som behöver brytas bedöms till ca 4 miljoner ton per år. Brytningen påbörjas på ca + 430 m. Brytningen bedöms som lönsam till + 220 m utgående från vad som i dag är känt om malmreservens storlek. Utökade provborrningar kan resultera i att malmreserven ökar, vilket kan göra det möjligt att driva gruvan till större djup.

Malmkroppen är skivformad med en längd av ca 1 300 meter och med en vid markytan genomsnittlig bredd om ca 30 meter. Malmkroppens längdriktning är nordsydlig. Den stupar mot öster, det vill säga lutar mot väster. Den norra tredjedelen består av magnetit och återstoden av hematit. Ansökan avser brytning av magnetit.

Brytningen kommer att ske i dagbrott med pallbrytning, innebärande att malmen avverkas skiva för skiva mot djupet.

Dagbrottet beräknas med nuvarande förutsättningar bli knappt 450 meter långt, mindre än 350 meter brett och mellan 130 och 200 meter djupt. Det varierande djupet förklaras av den nuvarande markytans lutning.

Produkter

Vid produktionen av pellets i Svappavaara utnyttjas i dag ca 4 miljoner ton per år sovrad malm från Kiruna. Cirka 1,5 miljoner ton därav kan ersättas med sovrat material från Gruvberget om hela produktionen används för detta ändamål.

Upp till ca hälften av råmalmen från Gruvberget kan också utnytt¬jas för tillverkning av specialprodukten Kiruna Mill Reject (KMR) i Svappavaara. Produktionen av KMR bedöms kunna bli upp till ca 0,75 miljoner ton per år.

Borrning och transport

Borrning planeras ske huvudsakligen under vardagar klockan 05 - 23 och sprängning vardagar klockan 07 - 16. Sprängningarna kommer att bli två till tre stycken per vecka. Övrig verksamhet, det vill säga lastning och transporter, planeras att pågå dygnet runt.

I dagbrottet kommer malmen att lastas med dieseldrivna lastmaskiner på dieseldrivna truckar för transport till mellanupplag och till krossning.

Gråberg

Avlägsnat gråberg kommer att deponeras på befintliga gråbergsupplag söder om Gruvberget. Dessa upplag användes mellan 1964 och 1983 vid brytning av det tidigare dagbrottet i Svappavaara.

Under förutsättning av att gråberget uppfyller gällande kvalitetskrav kan en del av detta ersätta gråberg som i dag transporteras från Kiruna för att användas som malsten vid anrikningsverket i Svappavaara.

Karakterisering av gråberget har genomförts i tre omgångar. Resultaten visar att gråberget har låga halter av sulfider, god buffringskapacitet, att det inte är potentiellt syrabildande, har förhöjda kopparhalter - som föreligger huvudsakligen i sulfidform - och att mobiliteten av koppar bedöms låg under förväntade förhållanden.

Även om brytningen avser magnetit måste mindre mängder hematit avlägsnas i den södra delen för att göra slänten säker. Detta järnhaltiga gråberg avser bolaget lägga på upplag för eventuell framtida förädling.

Förädling

Malmförädling inleds med att malmen krossas. Detta sker ofta i gruvan. Vid brytningen i Gruvberget kommer emellertid krossningen att äga rum i anslutning till nästa förädlingssteg, det vill säga sovringen.

För såväl krossningen som sovringen krävs nya anläggningsdelar. Dessa kommer att anläggas bakom befintligt anrikningsverk. De uppförs helt eller delvis inbyggda. Krossningen uppförs i anslutning till det alternativ som väljs för sovringen.

Såväl krossning som sovring är helt torra processer som utnyttjar malmens magnetiska egenskaper för avskiljning av gråberg.

Tillverkning av KMR innebär att materialet krossas och siktas ytterligare jämfört med vad som krävs vid användning av det sovrade materialet för produktion av pellets.

Vattenavledning

Nedan redovisas behovet av vattenundanhållning, främst av grundvatten. Vatten samlas upp och pumpas från dagbrottet och kommer i viss mån att vara påverkat av damm och sprängämnesrester från brytningen. Bortlett vatten kommer att passera en avslamningsbassäng för avskiljning av fasta partiklar och därefter en oljeavskiljare innan det leds till det nuvarande processvattensystemets recipientmagasin. Avslamningsbassängen anläggs med två parallella bassänger, vardera med en yta på 600 m2 och ett medeldjup på ca 1,5 m.

Råvaror m.m.

Sprängämnesförbrukningen är beräknad till ca 1 500 ton per år.

De kemikalier som kommer att användas är, utöver sprängämnen, drivmedel och oljor m.m. för använda fordon och borrutrustning. Dieselförbrukningen kan bli mellan 5 500 och 7 300 m3 per år.

Utöver energi i form av drivmedel kommer elenergi att förbrukas, upp till ca

14 000 MWh per år.

Utsläpp till luft

Utsläpp till luft bedöms främst bestå av en begränsad diffus damning från upplag, vägar och transporter. Krossnings-/Sovringsverket förses med stoftrening.

Utsläpp till vatten

Vad gäller utsläpp till vatten kan länshållning av gruvan resultera i ett visst utsläpp av kväve från sprängämnen. Detta bedöms dock erfarenhetsmässigt bli lågt. Påverkan avseende halten näringsämnen i processvattensystemet bedöms inte bli noterbart förändrad i förhållande till dagens situation. Detsamma gäller haltpåverkan avseende metaller i systemet.

Buller

Bolaget har karterat hur olika driftalternativ avseende borrning och kross-ning/sovring påverkar bullret i dagbrottets omgivningar. Bolaget har för avsikt att anpassa och bedriva verksamheten så att Naturvårdsverkets riktlinjer för nyanlagd industri kan innehållas.

Avfall

Uppkommande avfall kommer främst att bestå av spilloljor av olika slag. Dessa kommer att transporteras till bolagets anläggning för mellanlagring av sådant avfall i Kiruna.

Enligt i dag kända förutsättningar kommer dessutom ca 21 miljoner ton gråberg att deponeras. Gråberget avses bli deponerat i 20 meter tjocka lager till en huvudsaklig högsta höjd om + 400 m, men delvis upp till + 420 m. Den befintliga deponins högsta punkt ligger på + 430 m.

I sovringen utsorterat gråberg kommer att i möjlig mån användas internt inom bolagets industriområde för underhåll och nybyggnation av vägar och dammar.

Vibrationer, luftstötar och kast

Bedömda vibrationsnivåer i bebyggelsen från sprängningar ligger under de nivåer vid vilka risk för teknisk skada föreligger, även om boende sannolikt kommer att kunna känna av vibrationer.

Samma bedömning som för vibrationer gäller för luftstötar.

Även riskerna för kast vid sprängningar har utretts. Riskerna har bedömts som små för de byggnader och övriga anläggningar som finns i omgivningarna. Med ökat brytningsdjup i gruvan minskar riskerna för kast utanför dagbrottet ytterligare.

Planerad verksamhet enligt 11 kap. miljöbalken

För länshållning av dagbrottet måste tillrinnande vatten i form av nederbörd och smältande snö samt grundvatten ledas bort. Dagbrottets översta del kommer att ligga på ca + 429 m. Tack vare markytans lutning kan tillrinnande vatten samlas upp i spärrdiken intill dess att brytningsnivån i dagbrottet når ca + 350 m. En avslamningsbassäng med efterföljande oljeavskiljare anläggs på + 368 m. Höjdläget är bland annat anpassat så att uppsamlat vatten kan ledas bort med självfall till recipientmagasinet i bolagets befintliga processvattensystem. Det vatten som samlas upp i diken på nivåer under + 368 m måste således pumpas till avslamningsbassängen.

Vid + 350 m möter dagbrottet marknivån. Vid brytningsnivåer i dagbrottet under + 350 m måste vatten därför samlas upp i dagbrottet och pumpas stegvis till avslamningsbassängen.

Grundvattenytan i dagbrottets centrala delar ligger på ca + 350 m.

Baserat på genomförda provpumpningar har tillrinningen i området för dagbrottet bedömts ligga på 2,4 m3/min vid brytningsnivån + 220 m.

Influensområdets storlek beräknas till ett område med radien 1 000 m. Brytningsområdet har liten hydraulisk kommunikation med omgivande grundvattenmagasin, vilket gör att varken dammagasin eller sjön Syväjärvi påverkas negativt av grundvattensänkningen i samband med gruvbrytningen.

Det finns, förutom LKAB:s egna, inga grundvattenbrunnar inom influensområdet. Nivåförändringen i Syväjärvi till följd av den ansökta verksamheten bedöms bli mindre än de naturliga nivåvariationer.

Investeringskostnaderna relaterade till vattenundanhållning från dagbrottet har beräknats till ca 35 Mkr.

Till recipientmagasinet avlett vatten kommer att ersätta vatten som i dag tas in i processvattensystemet från Liukattijoki via den så kallade Nores damm. Tillskottet från Gruvberget bedöms därmed inte ändra dagens möjligheter att undvika bräddning av vatten från processvattensystemet till Liukattijoki.

Allmänna hänsynsregler

Kunskapskravet enligt 2 kap. 2 § miljöbalken

Bolaget driver sedan mycket lång tid järnmalmsgruvor i Kiruna och Malmberget. Gruvdrift har även pågått i Svappavaara. Att bolaget mot denna bakgrund har en tillräcklig generell kunskap avseende nu planerad verksamhet är uppenbart. Innehållet i nu ingivna ansökningshandlingar visar också att bolaget har de kunskaper som krävs för den planerade brytningen i Gruvberget.

Försiktighetsmått enlig 2 kap. 3 § miljöbalken

Av ovanstående redovisning har framgått, att förutom den markpåverkan som är ofrånkomlig vid gruvdrift, verkningarna av den ansökta verksamheten förutsätts bli mycket begränsade och uppfylla kraven enligt 2 kap. 3 § miljöbalken i jämförelse med 2 kap. 7 § miljöbalken.

Lokaliseringskravet enligt 2 kap. 4 § miljöbalken

Att den planerade verksamheten är förenlig med 3 och 4 kap. miljöbalken har prövats i ärendet om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Samma fråga ska därför inte prövas i det nu aktuella målet.

Lokaliseringen av krossnings-/sovringsverket kommer att samordnas med bolagets befintliga malmbehandlingsanläggningar i överensstämmelse med gällande områdesbestämmelser.

Hushållningskravet enligt 2 kap. 5 § miljöbalken

Exploatering av järnmalmen i Gruvberget innebär ett resurseffektivt utnyttjande av den aktuella naturresursen på grund av närheten till bolagets redan existerande infrastruktur för omhändertagande av den malm som bryts. Något alternativ till den energiförbrukning av diesel och el som redovisas ovan finns därvid inte. En effektiv elanvändning garanteras dock av bolagets medverkan i "Program För Energieffektivisering".

Produktvalskravet enligt 2 kap. 6 § miljöbalken

Kemikalieanvändningen vid den ansökta verksamheten kommer som framgått ovan att bli mycket begränsad. Så långt möjligt kommer dock givetvis bolaget att beakta möjligheterna till substitution.

Som framgått ovan saknas detaljplan och områdesbestämmelser för Gruvberget.

Efterbehandling enligt 2 kap. 8 § miljöbalken

Planerade efterbehandlingsåtgärder är redovisade i en i målet ingiven efterbehandlingsplan. Som därav framgår kommer dagbrottet att efter avslutad brytning vattenfyllas. Som en konsekvens av att marknivån lutar kommer dock den södra dagbrottsslänten att vara väsentligt högre, och därmed synlig, än i norr. Den södra slän-ten kommer därför att stängslas in.

Deponeringen av gråberg görs redan från början för att åstadkomma en miljö som smälter in i den omkringliggande terrängen samt för att undvika damning. Gråbergsytan kommer att täckas av morän och gröngöras i rimlig omfattning.

Åtgärderna innebär att det redan i dag deponerade gråberget från tidigare brytning blir efterbehandlat.

De särskilda hänsynsreglerna i 11 kap. miljöbalken

Samhällsekonomi

Den ansökta vattenverksamheten i form av vattenbortledning är nödvändig för den planerade gruvdriften. De årliga intäkterna från den produktion som gruvdriften möjliggör bedöms bli flera hundra miljoner kronor högre än motsvarande kostnader. Konstaterandet påverkas inte av om kostnader för skadeförebyggande åtgärder, såsom för eventuella fiskeskador i Syväjärvi, skulle tillkomma.

Rådighet

Exploateringsområdet ligger inom för bolaget anvisad mark enligt minerallagen.

Bolaget disponerar således det område där vattenbortledning kan bli aktuellt och har därmed erforderlig rådighet.

Markägare är Staten.

Ansökningsavgift

Utgående från den ovan angivna anläggningskostnaden om ca 35 Mkr för planerad vattenverksamhet ska grundavgift enligt 3 kap. 4 § förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken utgå med 70 000 kronor. Eftersom ansökan avser uttag av vatten eller ändring av grundvattennivån ska tilläggsavgift betalas enligt 3 kap. 5 § samma förordning. Även vid den lägsta prognostiserade vattenbortledningen om 2 m3/minut, eller ca 1 Mm3/år, blir tilläggsavgiften tillsammans med grundavgiften högre än den högsta avgift om 140 000 kronor som kan utgå. Ansökningsavgiften bör således bestämmas till 140 000 kronor.

Miljökonsekvensbeskrivning

Nollalternativ

Ett så kallat nollalternativ är beskrivet i miljökonsekvensbeskrivningen. I detta påbörjas ingen gruvbrytning vid Gruvberget. Redan genomförd provbrytning efterbehandlas. Den trygghet för den övergripande verksamheten i Svappavaara som gruvbrytningen skulle medföra uteblir liksom framtida arbetstillfällen.

Kulturmiljö

Bland annat gruvområdet på Gruvberget har av Riksantikvarieämbetet pekats ut som riksintressant för kulturmiljövården. Gruvberget utgör också en utpekad miljö i länets kulturmiljöprogram samt har länsstyrelsen valt att tillgängliggöra området genom sitt så kallade fornvårdsprogram. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas att en viss påverkan av nu nämnda intressen är ofrånkomlig, men att verksamheten kommer att utformas för att orsaka så liten inverkan som möjligt.

Rennäring

Rennäringen påverkas framför allt genom förlust av betesmark. Påverkan begränsas av att bolaget valt att utnyttja sedan tidigare befintliga gråbergsdeponier för deponering av tillkommande gråberg i stället för deponering av detta i direkt anslutning till Gruvberget.

Syväjärvi

I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas också den påverkan av sjön Syväjärvi som kan bli en konsekvens av vattenbortledningen från gruvområdet, men framför allt på grund av närheten till det tänkta verksamhetsområdet genom buller och andra störningar på rekreationsvärdet m.m. Bolaget har på grund härav åtagit sig att undersöka möjligheterna att hitta en annan sjö med förutsättningar att fungera som ersättning för Syväjärvi i dess roll som fiske- och rekreationsområde.

Brunnar

Bolaget har redovisat de brunnar som det har kännedom om. Förutom en brunn tillhörig bolaget och belägen inom industriområdet är det fråga om bergborrade brunnar i Svappavaara tätort för den kommunala vattenförsörjningen. Trots det stora avståndet mellan Gruvberget och vattentäkten, ca 3 km, kan det i dag inte helt uteslutas att en viss grundvattenavsänkning i brunnarna kan komma att ske. En avsänkning i brunnarna bedöms dock inte som trolig.

Miljökvalitetsnormer

Det bedöms inte föreligga någon risk för att någon miljökvalitetsnorm ska överskridas.

Villkorsförslag

Bolaget föreslår - som det slutligen bestämt sin talan - följande villkor.

1. Om inte annat följer av denna dom skall arbetena utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i sin ansökan i målet och i övrigt åtagit sig.

2 a. Stofthalten i utgående luft från punktkällor får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m3 normal torr gas.

2 b. Om stofthalten i utgående luft från punktkällor överstiger 10 mg/m3 normal torr gas, skall bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte skall upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som skall vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast skall vara genomförda.

3. Bolaget skall vidta åtgärder för att motverka störande damning.

4 a. Buller från verksamheten skall begränsas och får som rikt¬värden inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än

- 50 dB(A) vardagar dagtid (kl. 07.00-18.00)

- 40 dB(A) nattetid (kl. 22.00-07.00)

- 45 dB(A) övrig tid

4 b. Buller från verksamheten skall begränsas och får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än

- 50 dB(A) vardagar dagtid (kl. 07.00-18.00)

- 40 dB(A) nattetid (kl. 22.00-07.00)

- 45 dB(A) övrig tid

Bullret från verksamheten skall kontrolleras genom mätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärden skall beräknas för den tidsperiod som anges ovan.

Om ovan nämnda nivåer överskrids, skall bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte skall upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som skall vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast skall vara genomförda.

4 c. Buller från verksamheten och från bolagets verksamhet inom Svappavaara gruvindustriområde får som riktvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 43 dB(A) under dag- och kvällstid (kl 07-22). Härvid skall dock bortses från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning.

4 d. Buller från verksamheten och bolagets verksamhet inom Svappavaara gruvindustriområde får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 43 dB(A) under dag- och kvällstid (kl 07-22). Härvid skall dock bortses från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning.

Bullret från verksamheten skall kontrolleras genom mätningar eller närfältsmätningar och beräkningar för den tidsperiod som anges ovan.

Om ovan nämnd nivå överskrids, skall bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte skall upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som skall vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast skall vara genomförda.

5. Sprängning får ske vardagar mellan kl. 07.00 och 18.00 efter tydlig hörbar förvarningssignal. Undantag från villkoret när sprängning är tillåten får medges av tillsynsmyndigheten.

6. Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får inte medföra en högre sväng-ningshastighet i vertikalled i sockel än 5 mm/s mätt enligt SS 460 48 66 vid mer än 5 % av skjutningarna per kalenderår.

Om vibrationerna medför en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel än 5 mm/s mätt enligt SS 460 48 66 skall bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte skall upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som skall vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast skall vara genomförda.

7. Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 200 Pascal (frifältsvärde).

Om nivån 100 Pascal (frifältsvärde) överskrids, skall bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att överskridandet inte skall upprepas.   

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som skall vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast skall vara genomförda.

8. Ett förslag till kontrollprogram avseende driften av verksamheten skall ges in till tillsynsmyndigheten innan gruvbrytningen startar. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder.

9. Bolaget skall efter samråd med Laevas sameby vidta skäliga åtgärder för att minimera de intrång som verksamheten kan innebära för renskötseln i området.

10. Bolaget skall i god tid innan verksamheten upphör eller det blir aktuellt med efterbehandling av något delområde till tillsynsmyndigheten ge in ett förslag till slutlig efterbehandlingsplan.

11. Bolaget skall ställa en ekonomisk säkerhet om 36,1 miljoner (36.100.000) kronor för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten. Säkerheten skall ställas genom insättning av beloppet på ett bankkonto, som pantförskrivs till förmån för Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Om det visar sig att den ställda säkerheten är större än de beräknade efterbehandlingskostnaderna skall tillsynsmyndigheten kunna bestämma säkerheten till ett lägre belopp än som bestämts ovan. Tillsynsmyndigheten skall också äga rätt att medge att säkerhetsbeloppet successivt sänks i takt med att sluttäckning eller andra efterbehandlingsåtgärder genomförs. Säkerhetsbeloppet skall då sättas ned till ett belopp som motsvarar kostnaderna för återstående åtgärder.

Delegation

Miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § 3 st. miljöbalken åt tillsyns-myndigheten att vid behov föreskriva villkor avseende

- åtgärder för att begränsa diffus damning,

- villkor om skäliga åtgärder avseende renskötseln samt

- villkor om skäliga åtgärder avseende efterbehandling.

Samråd

Genomfört samråd redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.

Efter inledande tidiga informationsmöten med länsstyrelsen med flera hölls ett samråd den 7 februari 2008 utgående från den betydande miljöpåverkan som den ansökta verksamheten har enligt bilaga 1 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Till mötet hade berörda fastighetsägare, länsstyrelsen, kommunens kulturmiljöenhet och miljöskyddsenhet, Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Räddningsverket, Luftfartsstyrelsen, SGU, Vägverket Region Norr, Laevas sameby, Gabna sameby samt berörda föreningar och samfälligheter i Svappavaara inbjudits.

Separata samrådsmöten har därefter också hållits med Laevas sameby och Svappavaara fritidsförening.

YTTRANDEN

Naturvårdsverket

Naturvårdsverkets yrkanden

Naturvårdsverket yrkar att bolagets ansökan om tillstånd och särskild dom om tillåtlighet avvisas eftersom det inte är möjligt att göra en ändamålsenlig prövning med den avgränsning av ansökan som gjorts av bolaget.

Utveckling av Naturvårdsverkets talan

Prövningens omfattning

Bolaget har i aktbilaga 47 angett vilka omständigheter som bolaget anser tala för att tillstånd kan lämnas separat för den sökta verksamheten. Naturvårdsverket anser att de omständigheterna snarare stöder den motsatta uppfattningen. Den sökta verk-samheten är inte en självständig verksamhet som kan bedömas för sig. Den utgör i stället en del av den i flera tidigare tillstånd reglerade befintliga verksamheten, inbegripet befintlig deponi, anrikningsverk, sovringsverk och pelletsverk. Att tillståndsregleringen är komplex är inget skäl för att ytterligare dela upp tillståndsprövningen. Tvärtom, är det viktigt att det vid en utvidgning av verksamheten nu sker en helhetsbedömning enligt miljöbalken. Det är en förutsättning för att prövning ska vara ändamålsenlig. Exempelvis kan inte frågan om ekonomisk säkerhet behandlas enbart för den sökta verksamheten eftersom den ekonomiska säkerheten även måste avse befintlig deponi som omfattas av gällande tillstånd.

En eventuell utfästelse från bolaget att inkomma med en ansökan för hela verksamheten år 2012 saknar enligt Naturvårdsverket betydelse för frågan om prövningens omfattning i detta mål är ändamålsenlig. Vidare kan en sådan utfästelse inte göras bindande.

Övrigt

För att underlätta bolagets fortsatta komplettering av ansökan vill verket även lämna följande synpunkter vad gäller underlaget för ekonomisk säkerhet och bolagets begäran om särskild dom om tillåtlighet.

Ekonomisk säkerhet

Enligt 15 kap 34 § miljöbalken får tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering ges endast om verksamhetsutövaren ställer en ekonomisk säkerhet för att de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten fullgörs. Verket anser därför att ett villkor om ställande av ekonomiskt säkerhet är en förutsättning för att domstolen ska kunna meddela tillstånd för verksamheten.

Vad den ekonomiska säkerheten ska täcka framgår av EU kommissionens beslut (2009/335/EG) om tekniska riktlinjer för upprättande av den finansiella säkerheten i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG om hantering av avfall från utvinningsindustrin.

Det framgår av både kommissionens beslut artikel 1(2) och av utvinningsavfallsdirektivet artikel 14 (2) b att bedömningen av kostnaderna för efterbehandlingen ska baseras på antagandet att oberoende kvalificerade tredje parter kommer att bedöma situationen och utföra de rehabiliteringsarbeten som behövs. Vad som framgår av den komplettering som bolaget nu har lämnat in angående beräkningen av kostna-derna för efterbehandlingen så grundas de på verksamhetsutövares genomförda efterbehandlingsinsatser inom sin egen verksamhet. Verket anser att detta inte är vad direktivet avser med utförda av "oberoende kvalificerade tredje parter". Den ekonomiska säkerheten ska avsättas för att medel alltid ska finnas tillgängliga för efterbehandling i händelse att verksamhetsutövaren själv inte kan fullgöra skyldigheterna för deponeringen. De samordningsfördelar som en verksamhetsutövare kan använda sig av för att optimera kostnaderna för efterbehandlingen kan därför inte räknas in i underlaget för beräkning av den ekonomiska säkerheten. Verket anser därför att kostnaderna för efterbehandlingen ska baseras på en marknadsöversikt över kostnader för de olika åtgärder som kommer att vidtas för att uppnå målen för efterbehandlingen inklusive det material bl. a täckningsmaterial som kommer att behövas. De presenterade efterbehandlingskostnaderna i aktbilaga 47, bilaga 2, avsnitt 12 anser verket därför underskattar den kostnad som kommer att uppstå i händelse att bolaget inte kan fullgöra sina förpliktelser. Verket anser därför att bolaget ska grunda sin beräkning av kostnaden utifrån vad de olika föreslagna åtgärderna skulle kosta vid en upphandling på marknaden.

I beslutet framgår även att beräkningen av den ekonomiska säkerheten ska baseras på definitionen av rehabilitering inbegripet användningen av

avfallsanläggningen efter rehabilitering. Rehabilitering definieras i utvinningsav-fallsdirektivet artikel 3 (20) som

"20) rehabilitering: behandling av område som påverkats av en avfallsanläggning, så att området återställs i tillfredsställande skick, särskilt med avseende på markvalitet, djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer, sötvattensystem, landskap och eventuella nyttoanvändningar."

I ovan nämnda bilaga 2 presenterar bolaget skyddsobjekt och övergripande åt-gärdsmål bl.a. att återföra marken till ursprunglig markanvändning (skogsbruk och friluftsliv) och mål för recipienten. Som mätbara åtgärdsmål för efterbehandlingen av upplagsområdet föreslås åtgärder för att möjliggöra markanvändning för "rennäring, rekreation, naturområde och skogsbruk".

Bolaget har dock inte i den fortsatta riskbedömningen och åtgärdsförslagen tagit med behoven av rehabilitering för att uppnå tillfredsställande skick för den tänkta markanvändningen inbegripet markkvalitet, djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer. Detta är en brist i underlaget som även medför en brist i de föreslagna efterbehandlingsåtgärderna. Innehållet av koppar i gråbergsavfallet är högt jämfört med bak-grundshalter i naturlig mark. Det gäller särskilt den tillkommande deponeringen, men även i befintligt upplag är innehållet av koppar högt i avfallet. Det kan därför förväntas att detta höga kopparinnehåll i avfallet kan försämra möjligheterna att återföra marken till den tänkta markanvändning med den täckning av endast 30 cm morän och 10 cm växtetableringsskikt som bolaget har föreslagit.

Verket anser att det inte är klarlagt att åtgärderna kommer att återföra marken till "ursprunglig markanvändning (skogsbruk och friluftsliv)" och uppfylla de föreslagna mätbara åtgärdsmålen. Verket anser därför att bolaget ska komplettera de föreslagna efterbehandlingsplanen med riskbedömning för att återföra marken till ursprunglig markanvändning. Verket anser vidare att bolaget inte enbart ska föreslå mätbara åtgärdsmål i detta fall att möjliggöra markanvändning för "rennäring, rekreation, naturområde och skogsbruk" utan även ange vilka mätbara åtgärdsmål bolaget åtar sig att uppfylla med efterbehandlingen av gråbergsupplaget. Bolaget behöver därför komplettera efterbehandlingsplanen med åtgärdsförslag och kostnadsberäkning för att uppnå åtagna, mätbara åtgärdsmål för gråbergsupplaget.

Särskild dom enligt 22 kap. 26 § miljöbalken

Bolaget har yrkat en särskild dom enligt 22 kap. 26 § miljöbalken om tillåtlighet och tillstånd till vissa arbeten. Naturvårdsverket anser dock att det finns skäl för att tillämpa bestämmelserna i 22 kap. 26 § miljöbalken restriktivt.

Naturvårdsverkets inställning ska ses mot bakgrund av att Miljööverdomstolens praxis i fråga om tillämpning av 22 kap. 26 § miljöbalken innebär att en sådan dom väsentligt begränsar den efterföljande tillståndsprövningen. Särskild tydligt framgår det av Miljööverdomstolens dom i mål nr M 6243-08. Där uttalar Miljööverdomstolen att ett efterföljande tillstånd i allt väsentligt måste överensstämma med en tidigare meddelad särskild dom om tillåtlighet. Vidare uttalar Miljööverdomstolen att tillåtlighetsdomen innebär att sökanden kommer att få tillstånd till den sökta verksamheten med den lokalisering, huvudsakliga processutformning och kapacitet som sökanden angivit. Med den rättsverkan av en tillåtlighetsdom som följer av Miljööverdomstolens uttalanden anser Naturvårdsverket det finns särskild anledning till restriktivitet.

För att en dom ska förenas med tillstånd till utförande av vissa arbeten krävs vidare att verksamhetens snara genomförande är angelägen.

Fiskeriverket

Sökande behandlar idag sovrad malm vid anriknings och pelletsverk som ligger i direkt anslutning till Gruvberget. Den råmalm som kommer att brytas avses användas till masugnspellets och tillverkning av grovkrossad produkt, kallad KMR. Brytningen kommer att ske i dagbrott och malmen transporteras men dieseldrivna truckar till mellanlagring för krossning och deponi av gråberg på tidigare använd tipp.

För att säkerställa produktionen finns behov av att bortleda inträngande grundvatten och tillrinnande dagvatten från nederbörd. För detta avses befintlig anläggning för processvatten att användas via sandmagasin, klarningssjö och vidare till recipient och Luikattijoki. Den sammanlagda volymen grund- och dagvatten har beräknats till drygt 8 m3/minut varför man avser att kapaciteten bör klara maximalt 9 m3/minut.

Verksamheten kontrolleras via ett program som mäter vattenkvallitet 6 ggr/år samt en utökad provtagning av vattenkvalitet och den biologiska statusen i recipienten.

Mätningar visar på högre koncentration nedströms utsläpp av de s.k. huvudelementen i vattendraget, (kalcium, magnesium, natrium sulfat, klorid och vätekorbonat) i jämförelse med referenspunkten. Samma förhållande råder för kväve medan fosforhalten är låg. Vattnet har ett neutralt pH med god buffrande kapacitet, metallhalten bedöms enligt Naturvårdsverkets klassificering som låga- till mycket låga, medan koppar och arsenik visar högre halter än vid referenspunkten dock fortfarande inom gränsvärdet. Detta visar sig påverka fisk då analys av öring visar förhöjd halt av koppar i vävnad. Enligt ansökan härleds detta till tidigare verksamhet i anslutning till recipienten där koppar förädlades. Även sedimentprov från marken visar förhöjda halter av koppar i området.

Kartering genom elfisken i Liukattisjoki och nedströms belägna Luongasjoki visar att vattensystemets produktion av fisk är lägre än vad som kan anses normalt, öring och harr förekommer medan fiskfaunan domineras av lake, elritsa och bergsimpa. Undersökningen utfördes dock vid ogynnsamt vattenstånd och tidpunkt vilket kan ha påverkat resultatet. Provfiske i sjön Luongasjärvi visar förväntad samansättning av fiskarter för skogssjöar i denna region, abborre, gädda sik och gärs. Undersökning av bottenfauna visar på allmänt goda förhållanden med ostörd livsmiljö i både rinnande vatten och sjön Lungasjärvi.

Om sökta verksamhet kommer att påverka vattensystemet och intilliggande sjöar genom att grundvattentillförseln minskar är oklart. Främst råder osäkerhet om vattennivån i sjön Syväjärvi kommer att sjunka, dock kommer andra störningar att ge negativa effekter för det rörliga friluftslivet vilket har föranlett sökande att undersöka alternativ etablering av friluftsområde och utplantering av fisk för put and take fiske.

Sökta arbetet berör Torneälvens vattensystem vilket är ett av de viktigaste vandringsfiskförande vattensystemen inom Östersjöbassängen. Blanda annat kan nämnas att produktionen av laxsmolt i Torneälven under 2008 uppskattades till ca 1,2 miljoner vilket tillsammans med Kalixälvens svarar för ca 60-70 % av den totala produktionen av laxsmolt i Östersjöbassängen. Verksamheter som påverkar villkoren för lek och rekrytering av bl.a. laxfisk bör därför avkrävas stor hänsyn för att inte påverka framtida fiskproduktion och allmänna fiskeintressen.

Fiskeriverket bedömer att verksamheten kommer att medföra viss påverkan på allmänna fiskeintressen genom utsläpp av näringsämnen och minskad vattentillförsel till vattendrag och sjöar. Ökad kvävebelastning påverkar ekosystemet långsiktigt i Östersjöbassängen och dess övergödningsproblematik med algblomning som följd.

Avledningen av grund- och dagvatten kan komma att påverka vattenhushållningen främst i intilliggande sjöar med sänkning av vattenståndet som följd.

Fiskeriverkets bedömning är dock att påverkan inte är av den omfattningen att denna föranleder erinringar mot sökta verksamhet. Dock syns det vara befogat att verksamheten kontrolleras, då både vattenprovtagningar och fiskundersökningar visar att recipienten kan vara störd av nuvarande verksamheten, varför en ytterligare ökad belastning genom sökta verksamhet inte förbättrar situationen. Kontrollen bör därför utföras med vattenprovtagning med avsikt på näringsämnen, metaller och s.k. huvudelement samt att fiskeribiologiska undersökningar, i detta fall elfiskeunder-sökningar, utförs i Liukattisjoki och nedströms belägna Luongasjoki i syfte att följa upp verksamhetens påverkan på fisk och fiskrekrytering. Vidare bör analys av me-taller, främst kopparhalt, i fisk ingå i kontrollprogrammet.

Utöver vad som sagts ovan finns för allmänna fiskeintressen ingen ytterligare erinran

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Sammanfattning

1. Länsstyrelsen tillstyrker bolagets yrkande om särskilt avgörande i enlighet med 22 kap. 26 § miljöbalken av den sökta verksamhetens tillåtlighet och tillstånd att påbörja vissa av bolaget redovisade byggnadsåtgärder.

Länsstyrelsen vill dock beträffande bolagets verksamhet i Svappavaara påpeka att det är en besvärande omständighet för bolaget att det ännu inte har ingett en ansökan om tillstånd för malmförädlingsverksamheten i Leveäniemi utifrån vad som krävs enligt IPPC-direktivet. Länsstyrelsen anser att bolaget utan dröjsmål bör inleda ett ansökningsmål vid miljödomstolen i nyss nämnda fråga.

2. Länsstyrelsen tillstyrker bolagets ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att leda bort det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan och utföra anläggningar härför.

Bolaget bör beträffande eventuell påverkan på sjön Syväjärvi senast under hu-vudförhandlingen redovisa förslag på högsta respektive lägsta godtagbara vat-tennivåer i sjön.

Länsstyrelsen har för avsikt att senast under huvudförhandlingen ta ställning till inom vilka vattennivåer påverkan kan tillåtas i Syväjärvi.

3. Länsstyrelsen tillstyrker bolagets ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att anlägga och driva en gruva vid Gruvberget, med ett krossnings- och sovringsverk i anslutning till bolagets befintliga malmförädlingsanläggningar i Svappavaara samt att bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton malm per år i enlighet med ansökan under förutsättning att nedan angivna villkor, ändringar av och tillägg till (kusiv text) bolagets föreslagna villkor föreskrivs.

4. Tillståndet får tas i anspråk under förutsättning att bolaget ställer en av miljödomstolen godkänd säkerhet för kostnaderna för avslutnings- och efterbehandlingsåtgärder i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan, motsvarande ett belopp av minst 35,6 miljoner kr.

Om det efter upprättande av detaljerad avslutnings- och efterbehandlingsplan visar sig att den ställda säkerheten är större än de beräknade efterbehandlings-kostnaderna ska tillsynsmyndigheten kunna bestämma säkerheten till ett lägre belopp än som bestämts ovan. Tillsynsmyndigheten ska också äga rätt att medge att säkerhetsbeloppet successivt sänks i takt med att sluttäckning eller andra efterbehandlingsåtgärder genomförs.

Sprängning

5. Sprängning får ske endast vardagar under dagtid (kl. 07.00-18.00) efter i förväg bestämd och till allmänheten meddelad tidpunkt, samt efter tydlig hörbar förvarningssignal.

Vibrationer

6. Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får i bostäder inte medföra en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel än 5 mm/s mätt enligt SS 460 48 66.

Luftstötvågor

7. Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 100 Pascal och "gränsvärdet" 200 Pascal (frifältsvärden).

Gemensamt vibrationer, luftstötvågor och buller

Om ovan nämnda nivåer, inklusive av bolaget föreslagna nivåer för buller, överskrids, ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en vecka efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast ska vara genomförda.

Kulturmiljö

8. Befintliga gruvhål som kommer att påverkas av verksamheten i sådan utsträck-ning att de kommer att förstöras av gruvbrytning, ska innan sådan påverkan äger rum dokumenteras. Beslut om dokumentationens omfattning ska fattas i samråd med länsstyrelsen.

I samband med att befintliga gruvhål påverkas enligt ovan (förstörs av gruv-brytning), ska bolaget så långt möjligt bedriva verksamheten på sådant sätt att gruvhålen kan dokumenteras.

Om det i samband med brytning påträffas rester eller fynd från tidig gruvverk-samhet ska verksamheten avbrytas och beslut om åtgärder fattas i samråd med länsstyrelsen.

9. Bolaget ska vid lämpliga tidpunkter bereda, Svappavaara hembygdsförening, samt besökare av föreningens besöksstuga och de kvarvarande historiska gruv-lämningarna på Gruvberget, tillträde via en av bolaget anvisad farbar väg.

Bolaget ska i samråd med hembygdsföreningen identifiera lämpliga tidpunkter för besök enligt ovan.

10. Om Svappavaara hembygdsförenings besöksstuga och besöksplats inte kan nyttjas, eller riskerar att skadas till följd av bolagets verksamhet, ska stugan flyttas, eller ersättas med en ny besöksstuga och besöksplats, till en av hembygdsföreningen anvisad plats. Flytt och iordningställande ska bekostas av bolaget.

11. Bolaget ska i samråd med länsstyrelsen iordningställa en lämplig plats för de fornvårdsskyltar som behöver flyttas eller bytas ut som länsstyrelsen har i området.

Om oenighet skulle uppstå i ovan nämnda frågor enligt punkt 8 och 9, bör miljödomstolen med stöd av 22 kap. 25 § 3 st. miljöbalken överlåta åt länsstyrelsen att vid behov föreskriva villkor avseende skäliga åtgärder.

Friluftsliv

12. I den mån bolagets verksamhet inskränker möjligheterna till nyttjande av Svappavaara Fritidsförenings fiskesjö Syväjärvi, ska bolaget i samråd med föreningen identifiera lämpliga tidpunkter för när föreningens medlemmar, samt besökare av föreningens fiskesjö Syväjärvi ska ha tillträde till sjön för fiske och andra friluftsaktiviteter via en av bolaget anvisad farbar väg.

Om bolagets verksamhet visar sig medföra en väsentlig inskränkning i möjlig-heten till fiske i Syväjärvi eller på annat sätt nyttja sjön för friluftsaktiviteter ska bolaget kompensera föreningen med andra fiskevatten.

Om oenighet skulle uppstå i ovan nämnda frågor enligt punkt 11, bör miljödomstolen med stöd av 22 kap. 25 § 3 st. miljöbalken överlåta åt länsstyrelsen att vid behov föreskriva villkor avseende skäliga åtgärder.

Efterbehandling

13. Bolaget ska under en prövotid utreda utsläpp och miljöeffekter av en framtida dagbrottsjö efter avslutad gruvbrytning i Gruvbergets dagbrott.

14. Bolaget ska senast tre år efter att tillståndet för gruvbrytning på Gruvberget har tagits i anspråk, redovisa utredningen med förslag till villkor för miljödomstolens prövning.

Historisk bakgrund

Innan länsstyrelsen närmare redogör för myndighetens syn på bolagets ansökan angående den planerade gruvbrytningen på Gruvberget i Svappavaara, anser länsstyrelsen att det är av stor vikt att den planerade verksamheten ses i ljuset av den gruvverksamhet som tidigare har ägt rum i området och som inleddes i mitten av 1600-talet.

Den gruvverksamhet som bolaget för närvarande bedriver i Svappavaara är avgränsad till det så kallade Leveäniemiområdet, vilket är beläget i direkt anslutning till det nu aktuella Gruvberget. Gruvbrytningen inom Leveäniemiområdet har inte pågått särskilt länge i jämförelse med tidigare epoker i Svappavaras gruvbrytningshistoria. Även om malmförädlingsverken har varit i drift under större delen av tiden sedan gruvverksamheten inom Leveäniemiområdet startade år 1964, har gruvdriften i Leveäniemigruvan endast pågått till början av 1980-talet. Därefter har Leveäniemi dagbrott varit vattenfyllt.

I samband med att gruvverksamheten påbörjades i Leveäniemiområdet under 1960-talet, ansågs produktionen av många vara den modernaste i världen. Länsstyrelsen anser därför att det förtjänas att nämnas att det finns ett flertal likheter mellan den verksamheten som då påbörjades och den pionjäranda som uppstod i samband med den tidiga gruvbrytningen i området, vilken inleddes på Gruvberget i mitten av 1600-talet. Den tidiga gruvbrytningen av framförallt koppar på Gruvberget kom nämligen att bli en central del av det nuvarande Norrbottens läns gruv- och industrihistoria.

Några år efter att grundaren av dåvarande Torneåverken (gruva och masugn i Masugnsbyn och stångsjärnshammare i Kengis), A.G., år 1647, hade låtit uppföra en masugn i nuvarande Masugnsbyn, hamnade denne på obestånd. Verksamheten övertogs då av holländarna och bröderna A och J (sedermera Reenstierna), som hos dåvarande Bergkollegium den 9 november 1652 begärde ett nytt privilegium för fortsatt bruksrörelse.

Drottning K gav bröderna M den 14 januari 1654 privilegium att "gjuta järnstycken av vad kaliber, sortiment och form, de helst vele" under fem års tid och "med den förtröstning, att det verket, de hava satt sig före vid Torne i Västerbotten, bliver fullkommeligen inrättat och kommer uti ett gott skick" skulle privilegiet utsträckas flera år framåt (R.A., Riksregistraturet 1654 jan.-april:12).

Bröderna M intresse för investering i industriell verksamhet inleddes strax efter det att den store föregångaren och initiativtagaren till valloninvandringen L.D.G (1587-1652), även kallad "Den svenska industrins fader", år 1627 flyttade till Sverige. L.D.G hade efter att ha bedrivit en lukrativ bankirverksamhet i Amsterdam, börjat göra vapen- och kopparaffärer med Sverige. L.D.G erhöll så småningom monopol på gjutning av kanoner i Sverige och lade under sig ett stort antal faktorier och bruk. Denne lockade vallonska landsmän och rika investerare till Sverige för att möjliggöra bruksdriften. Dessa värvningar fick bland annat till följd att de ovan nämnda bröderna M, som var rika köpmän från Aachen, etablerade sig i Sverige.

En kort tid efter att bröderna M hade övertagit Torneåverken fick A.M., år 1654, vid sitt första besök i området, kännedom om att en same vid namn O.T. funnit "grön mull" vid sin kåta på Svappavaara berg.

Bröderna M privilegierades den 28 november 1655 att i Svappavaara under 12 års frihet," rättighet att inrätta smält- och garhyttor jämte andra behöriga verk och företräde till vad helst slags metalliske streck, där de i nejden uppfinna". (B.K.A., registratur 1655:83, 98).

Under den kanske mest lönsamma perioden i Gruvbergets historia, åren 1656 till 1670, då Storgruvan, Lilla Strecket, Södergruvan med flera anlades, producerade gruvbrytningen vid Gruvberget, mellan 5 759 och 7 559 skeppund bergsvikt råkoppar enligt C.I. A.

Av en redogörelse från en resa vid Tornebruken år 1674, med deltagarna vice presidenten i Bergskollegiet F.B. och dåvarande häradshövdingen i Västerbotten L.C,, sedermera landshövding i länet framgår bland annat följande.

Svappavaara hade " två smälthyttor med ugn i vardera och med låga bröst som vid gamla Kopparberget, två rosthus, ett bokhus, en krutbod, en malmbod, två smedjor, två kvarnar , två spannmåls- och proviantbod, två häststall, två hölador, en såg såsom ock för bruksbetjänterna tre stugor med en kammare, prästens rum och desssutom hus för arbetsfolket till 35 hushåll. Item tre badstugor, två små bodar och ett pörte. Detta allt deras byggning, undantaget konster och vindar vid gruvorna¿allt nödtorfteligen utan överflöd tilltaget."

I övrigt kan nämnas att den till gruvan hörande vattenkonsten med pumpar och hästvindar hade byggts av konstmästaren Johan Pedersson från Sala enligt Relationer för Norr och Västerbotten 1674 (B.K.A).

Som ett resultat av de mycket omfattande investeringar och det stora intresse som bröderna M hade ägnat Torneåverken i sin helhet, adlades bröderna år 1669 med namnet Reenstierna. Först den 20 november 1674 fick bröderna M privilegium att utmynta koppar från Svappavaara. Enligt Bergskollegiet fanns år 1674 vid Kengis en garhytta med gar- och kratsugn, en koppar- och en klapphammare för kopparsmide och under åren 1675 till och med 1686 ska enligt uppgift myntplåtar vid Kengis ha stämplats till ett värde av 91 596 dr smt.

Produktionen i gruvorna hade redan i slutet av 1670-talet snabbt börja minska till följd av att malmen sinade och gruvhålen fylldes med vatten. Det bidrog tillsammans med järnbruksrörelsen till stora ekonomiska förluster för bröderna M.  J .M. avled den 27 mars 1678. A.M. intresse för Torneåverken höll i sig trots att verk-samheten var på obestånd och misär rådde vid bruken. A.M. avled som en fullkomligt utfattig man i Färna den 10 juli 1690.

Gruvbrytningen vid Gruvberget kom dock åter igång under en kortare tid efter det att A.S., tidigare ägare av Meldersteins bruk, under mitten av 1700-talet övertog driften av Torneåverken.

Därefter har inte någon nämnvärd gruvbrytning ägt rum på Gruvberget, trots att det har varit känt sedan andra hälften av 1800-talet att det utöver kopparmalm, även finns järnmalm på Gruvberget.

Miljöpåverkan

Den huvudsakliga påverkan på människors hälsa och miljön i Svappavaara utgörs i dagsläget framförallt av utsläpp från bolagets befintliga malmförädlingsverksamhet inom det till Svappavara by närbelägna Leveäniemiområdet. Påverkan från nyss nämnda verksamhet utgörs i huvudsak av relativt stora luftburna utsläpp av stoft, svaveldioxid, kväveoxider och fluorföreningar. Nämnda utsläppskälla utgör tillsammans med bolagets malmförädlingsanläggningar i Kiruna de enskilt största utsläppskällorna i Kiruna kommun och Norrbottens län.

Under de år som bolaget bedrev brytning i Leveäniemi dagbrottsgruva - som är belägen närmare bostäder än den nu planerade gruvbrytningen på Gruvberget - är länsstyrelsens erfarenheter att brytningen tidvis orsakade påtagliga störningar för människor boende i Svappavaara. Störningarna bestod framförallt av luftstötvågor och vibrationer i samband med sprängning.

En stor del av den för människor kanske mest påtagliga miljöpåverkan som den befintliga malmförädlingsverksamheten medför i dagsläget är - förutom driftstörningar i pelletsverket som kan orsaka intermittenta stoftutsläpp - damning och buller från den del av verksamheten som omfattar lossning och lastning av rågods från Kiruna vid järnvägsterminalen. Enligt länsstyrelsens bedömning har dock konsekvenserna av nyss nämnda verksamhet till viss del reducerats till följd av att bolaget har vidtagit ett antal åtgärder.

Länsstyrelsen bedömer att effekterna av den av bolaget nu planerade brytningen av järnmalm på Gruvberget är relativt begränsade i jämförelse med effekterna av bolagets befintliga malmförädlingsverksamhet i Leveäniemiområdet. Likaså bedömer länsstyrelsen att den planerade verksamhetens inverkan på människors hälsa och miljön i Svappavara bör vara relativt begränsad. Detta med hänsyn till att bolaget planerar att bryta relativt små kvantiteter malm samtidigt som brytningen på Gruvberget är belägen längre från bostäder än det gamla Leveäniemidagbrottet.

Länsstyrelsen anser emellertid att det är av vikt att rikta särskild uppmärksamhet på det faktum att Gruvberget är relativt högt beläget och det planerade brytningsområdet delvis är exponerat mot Svappavaara by. Det innebär framförallt en uppenbar risk för att kraftiga luftstötvågor kan uppstå i samband med sprängning under den inledande brytningen av Gruvberget. Enligt länsstyrelsens bedömning kan det i sammanhanget inte bortses från risken för tidvis påtagliga vibrationer i samband med sprängning. Länsstyrelsens ställningstagande i fråga om villkor för luftstötvågor och vibrationer ska därför ses mot bakgrund av det ovan nämnda.

Vad beträffar den planerade gruvbrytningens konsekvenser för kulturmiljön vid Gruvberget, bedömer länsstyrelsen att konsekvenserna kommer att bli påtagliga och oåterkalleliga inom delar av kulturmiljön på Gruvberget. Det är därför av mycket stor vikt att kvarvarande gruvlämningar från 1600- och 1700-talet så långt möjligt skyddas, se vidare under avsnitt Kulturmiljö nedan.

Tillåtlighet och tillstånd att påbörja vissa byggnadsarbeten

Vad beträffar verksamhetens tillåtlighet, har bolaget i den nu aktuella ansökan framställt en begäran om särskilt avgörande ("byggnadsdom") av den sökta verksamhetens tillåtlighet och tillstånd att påbörja vissa byggnadsåtgärder i enlighet med 22 kap. 26 § miljöbalken. Nyss nämnda arbeten omfattar bland annat skogsavverkning och jordavrymning, anläggande av diken, tillfartsvägar, ledning för bortledning av vatten till recipientdammen, framdragande av elkraft m.m.

Länsstyrelsen anser att det är av stor vikt då en verksamhets tillåtlighet prövas i en särskild dom - innan målet i övrigt avgörs - att en samlad bedömning av den planerade verksamheten företas. Länsstyrelsen bedömer efter bolagets senaste komplettering den 12 januari 2010 av ansökan att bolaget har lämnat en godtagbar beskrivning av den planerade verksamheten vid Gruvberget och vilka miljökonsekvenser verksamheten kommer att medföra.

Därför anser länsstyrelsen med det underlag som nu föreligger, att det är möjligt att ta ställning till bolagets begäran om särskilt avgörande ("byggnadsdom") av den sökta verksamhetens tillåtlighet och tillstånd att påbörja vissa anläggningsarbeten i enlighet med 22 kap. 26 § miljöbalken.

Bedömningen av tillåtligheten av en verksamhet bör enligt länsstyrelsens uppfattning ha sin grund i om en verksamhet i sin helhet överhuvudtaget kan bedrivas utan att olägenheter och störningar av väsentlig betydelse för människors hälsa och miljön kan komma att uppstå. Om verksamheten kan bedrivas utan att så sker, bör det enligt länsstyrelsens uppfattning vara möjligt att meddela tillstånd enligt miljöbalken.

Länsstyrelsen bedömer att verksamheten kan bedrivas utan att olägenheter och störningar av väsentlig betydelse för människors hälsa och miljön kan komma att uppstå. För verksamheten anser länsstyrelsen dock att villkor måste föreskrivas.

Länsstyrelsen tillstyrker därför bolagets yrkande om särskilt avgörande i enlighet med 22 kap. 26 § miljöbalken av den sökta verksamhetens tillåtlighet och tillstånd att påbörja vissa av bolaget redovisade byggnadsarbeten.

Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att leda bort grundvatten och ytvatten

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget för att möjliggöra brytning av järnmalm vid Gruvberget ansöker om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att leda bort det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan och att utföra anläggningar härför.

Yt- och grundvatten

Länsstyrelsen har i yttranden den 5 september 2008 och den 27 november 2009 angående komplettering av bolagets ansökan ansett att det är av stor vikt att få en så tydlig bild som möjligt av den planerade gruvbrytningens inverkan på yt- och grundvatten i området.

Detta för att få klarhet i om det till följd av det planerade dagbrottet vid Gruvberget finns risk för sådana förändringar i grundvattenflöde, att det skulle kunna medföra ökad utströmning av vatten från den närbelägna recipientdammsjön. Frågeställningen är särskilt viktig med hänsyn till vattenbalansen i befintligt dammsystem och dammarnas stabilitet och funktion då den planerade gruvbrytningen så småningom når djupare nivåer under grundvattenytan.

Vidare anförde länsstyrelsen i yttrandena angående kompletteringar, att det är av stor vikt att även bringa klarhet i förekomsten av sprick- och krosszoner i berg för att så långt möjligt bedöma influensområdet för grundvatten och vilka mängder vatten som kan tänkas tränga in i dagbrottet.

Länsstyrelsen anförde i yttrandet 27 november 2009 att myndigheten inte hade funnit något slutresultat från av bolaget genomförda kompletterande grundvattenundersökningar (slutrapport för grundvattenundersökningarna).

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget i komplettering av ansökan den 12 januari 2010 har redovisat resultatet av ovan nämnda undersökningar.

Av utredningen framgår att influensområdet sträcker sig som mest ca 1 000 m från dagbrottet, vilket enligt bolaget är avsevärt mindre än vad som tidigare indikerades.

Länsstyrelsen bedömer att det nu är möjligt att få en tydligare uppfattning om konsekvenserna för människors hälsa och miljön till följd av den vattenverksamhet som bolaget planerar för att möjliggöra gruvbrytning vid Gruvberget.

Länsstyrelsen bedömer att de av bolaget redovisade åtgärderna är godtagbara. Därför tillstyrker länsstyrelsen bolagets ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att leda bort det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan och utföra anläggningar härför.

Syväjärvi

Vad beträffar övrig vattenpåverkan har bolaget i ansökan uppgett att sjön Syväjärvi kan komma att påverkas av vattenbortledningen från gruvområdet. För att säkerställa att det inte uppstår någon nämnvärd påverkan utöver de naturliga vattenfluktuationerna i sjön, anser länsstyrelsen att bolaget senast under huvudförhandlingen bör redovisa förslag på högsta respektive lägsta godtagbara vattennivåer i sjön.

Länsstyrelsen har för avsikt att senast under huvudförhandlingen ta ställning till inom vilka vattennivåer påverkan kan tillåtas i Syväjärvi.

Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att anlägga och driva en gruva vid Gruvberget

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget ansöker om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att anlägga och driva en gruva vid Gruvberget, med ett krossnings- och sovringsverk i anslutning till bolagets befintliga malmförädlingsanläggningar i Svappavaara samt att bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton malm per år.

Sprängning

Länsstyrelsen konstaterar av bolagets ansökan, avsnitt 4.2.5.3 Sprängning, i tekniska beskrivningen att bolaget planerar att spränga 80-100 salvor per år, vilket innebär två till tre sprängningar per vecka.

Vidare framgår att varje sprängsalva kommer att medföra ett utfall av 15 000-30 000 ton malm och 30 000-60 000 ton gråberg per sprängtillfälle. Sprängämnet kommer enligt bolaget i huvudsak att utgöras av emulsionssprängämne vilket pumpas i borrhål med en håldiameter av 115 mm och till ett djup av mellan 16-17 m.

Av ansökan framgår att bolaget planerar att genomföra sprängning under vardagar, måndag till fredag, mellan kl. 07.00-16.00. I övrigt planerar bolaget arbete med borrning i huvudsak under vardagar kl. 05.00-23.00. Övrig verksamhet såsom lastning och gråbergstransporter kommer enligt bolaget att pågå dygnet runt.

Bolaget har i ansökan beträffande villkor 5, föreslagit följande för när sprängning får äga rum.

"Sprängning får ske endast vid i förväg bestämd och efter tydlig hörbar förvar-ningssignal."

Mot bakgrund av att bolaget planerar två till tre sprängtillfällen varje vecka, vilket länsstyrelsen bedömer som ett relativt sett stort antal sprängningar, anser länsstyrelsen att det av bolaget föreslagna villkoret bör kompletteras och förtydligas. För att i möjligaste mån minimera obehag eller andra olägenheter i samband med sprängning anser länsstyrelsen att villkoret bör föreskrivas enligt följande. Ändringar och tillägg är kursiverat.

Villkor

Sprängning får ske endast vardagar under dagtid (kl. 07.00-18.00) efter i förväg bestämd och till allmänheten meddelad tidpunkt, samt efter tydlig hörbar förvarningssignal.

Vibrationer

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget utöver vad som nämnts ovan beträffande villkor 5, även har föreslagit följande för vibrationer i samband med sprängning.

"Vibrationshastigheten får inte som riktvärde överstiga 5,0 mm/s i mer än 5 % av skjutningarna per år och som gränsvärde inte överstiga 7 mm/s, mätt enligt SS 460 48 66."

Av bolagets ansökan framgår enligt avsnitt 11.4 Vibrationer, luftstötar, kast, att bolaget som grund för ovan nämnda villkor beträffande vibrationer har utfört beräkningar baserat på sprängning i borrhål med diameter 89 mm respektive 115 mm.

Beräkningarna - som utöver vibrationer även innefattar luftstötvågor - har gjorts med utgångspunkt i tre byggnader i Svappavaara. Byggnaderna utgörs av närmaste fritidshus, beläget ca 1 km från närmaste brytningsfront, samt permanentbostäder, belägna 1,4 respektive 2,0 km från detsamma.

Av bolagets beräkningar (tabell 16 under avsnitt 11.4.2 Vibrationer) framgår att förväntad vibrationsnivå i utvalda byggnader kommer att bli mellan 0,5-1,5 mm/s med 89 mm borrhålsdiameter och mellan 0,7-2,4 mm/s med 115 mm borrhålsdiameter. Den högsta vibrationsnivån utan att skador uppstår för ovan nämnda byggnader är enligt bolaget 9 mm/s.

Länsstyrelsen anser att det inte framgår av bolagets ansökan, vilken relevans ovan nämnda 9 mm/s har för övrig närbelägen bebyggelse i Svappavaara. Det framgår endast att bebyggelsen till största delen är av äldre typ och består av såväl byggnader för fast boende, som fritidshusbebyggelse i varierat utförande (med eller utan källare). Vidare framgår inte om någon närbelägen byggnad betraktas som speciellt känslig för vibrationer och/eller luftstötar, exempelvis med hänsyn till äldre murstockar som används eller murade källare.

Länsstyrelsen konstaterar att beroende på val av borrhåldiameter kan vid närmaste bebyggelse enligt ovan, som högst förväntas vibrationsnivåer motsvarande 1,5 respektive 2,4 mm/s (se tabell 16).

Vid en närmare jämförelse med vad bolaget har föreslagit som villkor för vibrationer beträffande teknisk skada (villkor 5), det vill säga att vibrationshastigheten i sockel inte får överstiga 5 mm/s i mer än 5 % av sprängningarna per år och ett gränsvärde 7 mm/s mätt enligt SS 025210, förefaller de föreslagna nivåerna vara alltför väl tilltagna och inte tillräckligt motiverade.

Vad beträffar frågan om hur människor boende i Svappavaara kan komma att uppleva vibrationer (ej med avseende på teknisk skada) till följd av sprängning konstaterar länsstyrelsen att bolaget i miljökonsekvensbeskrivningen endast har uppgett att boende i området sannolikt kommer att känna av vibrationerna. Enligt bolaget kommer dock fasta skjuttider att göra att överraskningseffekten kommer att minimeras.

Enligt länsstyrelsens bedömning skulle i sammanhanget även resultat från uppmätta vibrationer och luftstötvågor i samband med den av bolaget tidigare genomförda provbrytningen på Gruvberget kunna ge viss vägledning om vilka nivåer som kan förväntas. Länsstyrelsen har dock inte kunnat finna några sådana mätdata i bolagets ansökan. Bolaget har under avsnitt 11.4 Vibrationer, luftstötar, kast, endast nämnt att under provbrytningen som genomförs under våren 2008 utförs kontrollmätningar av vibrationer och luftstötar.

Länsstyrelsen anser mot bakgrund av det ovan nämnda att bolagets förslag till villkor i fråga om vibrationer inte kan godtas.

Länsstyrelsen yrkar därför att följande föreskrivs i fråga om vibrationer.

Villkor

Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får i bostäder inte medföra en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel än 5 mm/s mätt enligt SS 460 48 66.

Om ovan nämnda nivåer överskrids, ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en vecka efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast ska vara genomförda.

Luftstötvågor

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget som villkor 6, har föreslagit följande för luftstötvågor i samband med sprängning.

"Luftstötvågor till följd av sprängning får utomhus vid bostäder som gränsvärde inte överstiga 400 pascal (reflektionsvärde), mätt enligt SS 025 210."

Av bolagets ansökan framgår enligt avsnitt 11.4.3 Luftstötar, att i svensk standard SS 025 210 "Vibration och stöt - Sprängningsinducerade luftstötvågor - Riktvärden för byggnader" anges 500 Pa som riktvärde för maximalt reflektionstryck för att undvika skador på byggnader. Vidare menar bolaget att med det utrymme som nyss nämnda standard ger för reduktion av ovan nämnda nivå, är 400 Pa en relevant nivå för ett dagbrott i likhet med vad som planeras på Gruvberget.

Länsstyrelsen konstaterar i likhet med vad som nämnts ovan under avsnitt Vibrationer, att bolaget som grund för ovan nämnda villkor även har utfört beräkningar av luftstötvågor baserade på sprängning i borrhål med diameter 89 mm respektive 115 mm.

Av bolagets beräkningar (tabell 17) framgår att förväntad vibrationsnivå i utvalda byggnader kommer att bli mellan 5-120 Pa med 89 mm borrhålsdiameter och mellan 10-150 Pa med 115 mm borrhålsdiameter. Bolaget har uppgett att nivåerna vanligtvis kommer att nå den lägre delen av ovan nämnda intervall, men att de vid enstaka tillfällen kan nå den övre delen. Det senare främst beroende på väderbetingelser. Den högsta vibrationsnivån utan att skador uppstår för ovan nämnda byggnader är enligt bolaget 400 Pa.

Länsstyrelsen vill beträffande luftstötvågor i samband med sprängning och fråga om teknisk skada på byggnader, återknyta till vad som nämnts ovan om vibrationer. Det framgår exempelvis inte av bolagets ansökan om någon närbelägen byggnad i Svappavaara, utöver de byggnader som bolaget har gjort beräkningar för, kan betraktas som speciellt känslig för luftstötar.

Länsstyrelsen konstaterar att beroende på val av borrhåldiameter kan vid närmaste bebyggelse enligt ovan, som högst förväntas luftstötvågor motsvarande 120 Pa respektive 150 Pa.

Vid en närmare jämförelse med vad bolaget har föreslagit som villkor för luftstötvågor (villkor 6), det vill säga att luftstötvågor vid sprängning utomhus inte får överstiga gränsvärdet 400 Pa, förefaller nyss nämnda nivå vara väl så tilltagen och inte tillräckligt motiverad.

Vad beträffar frågan om hur människor boende i Svappavaara kan komma att uppleva luftstötvågor till följd av sprängning konstaterar länsstyrelsen att bolaget i miljökonsekvensbeskrivningen i likhet med vad som angetts i avsnitt vibrationer, endast har uppgett att boende i området sannolikt kommer att känna av luftstötar. Enligt bolaget kommer dock fasta skjuttider att göra att överraskningseffekten kommer att minimeras.

Länsstyrelsen anser att frågan om luftstötvågor i samband med sprängning i Gruvberget är av stor vikt. Länsstyrelsens erfarenheter från bolagets tidigare brytning i det relativt närbelägna Leveäniemi dagbrott är att det tidvis förekom mycket kraftiga luftstötvågor i samband med sprängning i dagbrottet och länsstyrelsen fick klagomål från människor boende i Svappavaara om olägenheter och trasiga fönsterru-tor.

Även om Leveäniemi dagbrott är geografiskt närmare beläget bostäder i Svappavaara, än Gruvberget, måste det enligt länsstyrelsen bedömning tas i beaktande att den planerade brytningen på Gruvberget är belägen relativt högt i området och delvis exponerad mot Svappavaara by.

Länsstyrelsens erfarenheter från andra dagbrottsgruvor, exempelvis Aitikgruvan, även om den är väsentligt större än Gruvberget, är att människor många gånger upplever luftstötvågor i samband med sprängning som betydligt obehagligare och störande än vibrationer vid motsvarande situation. Människor boende i det till Aitikgruvan närbelägna Sakajärvi by har gett uttryck för att de tidigare tidvis har upplevt luftstötvågorna som öronbedövande och ångestframkallande och att husen har ska-kats om så att föremål flyttats från sina lägen m.m.

Som jämförelse kan nämnas att luftstötvågorna i samband med sprängning i Aitik vanligtvis varierar stort vid bostäder mellan 1 Pa och 100 Pa. Det under senare år högsta värdet har uppgått till 168 Pa (frifältsvärden).

Vad beträffar luftstötvågor till följd av sprängning bedömer länsstyrelsen att Naturvårdsverkets branschfakta, Bergtäkt, ger god vägledning för vad som bör anses som påtagligt störande. Enligt branschfakta uppfattas i regel luftstötvågor på 100 Pascal (Pa) som påtagligt störande. Skador på byggnader förekommer enligt branschfakta vid 250 Pa.

Bolaget har redovisat att vid närmaste bebyggelse i Svappavaara som högst förväntas luftstötvågor motsvarande 120 Pa respektive 150 Pa, då det råder ogynnsamma väderbetingelser och sprängning äger rum på Gruvberget.

Länsstyrelsen bedömer dels mot bakgrund av myndighetens syn på ovan redovisade nivåer, dels mot bakgrund av att bolaget kommer att genomföra relativt många sprängningar, vilket i sin tur medför ökad risk för upplevda olägenheter och konsekvenser för människors hälsa och miljön, att bolagets förslag till villkor inte kan godtas.

Länsstyrelsen anser att bolaget bör kunna innehålla ett begränsningsvärde av 100 Pa vid bostäder. Om nyss nämnda nivå skulle överskridas bedömer länsstyrelsen att bolaget har möjlighet att i skälig utsträckning vidta åtgärder för att innehålla begränsningsvärdet. Detta kan åstadkommas bland annat genom att minska borrhålsdiametern, kombinerat med en väl tilltagen förladdning inför sprängning i särskilt utsatta lägen, exempelvis om sprängning ska äga rum högt uppe i dagbrottets mest utsatta delar. Bolaget har även möjlighet att undvika sprängning i samband med ogynnsam väderlek.

Länsstyrelsen yrkar därför att följande föreskrivs i fråga om luftstötvågor.

Villkor

Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 100 Pascal och "gränsvärdet" 200 Pascal.

Om ovan nämnda nivåer överskrids, ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en vecka efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast ska vara genomförda.

Kulturmiljö

Länsstyrelsen konstaterar av bolagets ansökan att området vid Gruvberget samt delar av Svappavaara by utgör riksintresse för kulturmiljövård. Av värdegrunderna framgår bland annat att området utgörs av ett gruvsamhälle och en gruvmiljö med lämningar efter en av de äldsta gruvrörelserna i länet.

Av 3 kap. 1 § miljöbalken framgår att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

Vidare framgår av 3 kap. 6 § miljöbalken att mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.

Bolaget har i den till ansökan hörande miljökonsekvensbeskrivningen redovisat att de direkta konsekvenserna för kulturmiljön till följd av den planerade brytningen vid Gruvberget innebär att de gamla gruvhålen vid namn Krans gruva och St. Eriks gruva kommer att försvinna/förstöras. Nyss nämnda gruvor är belägna i det planerade dagbrottet. De gamla gruvhålen söder om dagbrottsområdet vid namn Storgruvan, Stockenströmsgruvan, Wienikas Pietis gruva, Storrymningen, St. Jakobs gruva, Södergruvan, Jöns Ols gruva och Västergruvan kommer inte att förstöras även om delar kommer att vara belägna innanför stängsel för dagbrottet.

Dagbrottskanten i söder kommer enligt bolaget att vara ca 15 m från det närmaste gruvhålet. Övriga lämningar i form av historiska husgrunder i områdets sydöstra del (på 300 m avstånd) kommer inte att påverkas, annat än att tillgängligheten begränsas under verksamhetstiden.

Bolaget har i ansökningshandlingarna redovisat att hänsyn kommer att tas till kulturmiljön på olika sätt, vilket länsstyrelsen anser är positivt. Vad beträffar bolagets bedömning av kastrisker i samband med sprängning, konstaterar länsstyrelsen att bolaget har uppgett en teoretisk kastlängd av som mest 710 m, men att normal kastlängd i salvans utslagsriktning bedöms vara som mest 240 m. Enligt länsstyrelsens bedömning brukar 1000 m vara ett avstånd som har en tillräcklig säkerhetsmarginal för flertalet dagbrottsgruvor. Det nyss nämnda är viktigt att beakta för att så långt möjligt förebygga skada med avseende på såväl kulturmiljö, som människors hälsa och miljön.

Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen följande i fråga om kulturmiljö. Eftersom en betydande del av de gamla gruvhålen inte kommer att förstöras eller på annat sätt påverkas negativt av den planerade gruvbrytningen, annat än att tillgängligheten kraftigt begränsas, samtidigt som bolaget avser att vidta försiktighetsåtgärder och genomföra erforderliga samråd, bedömer länsstyrelsen att området i sin helhet så långt möjligt kan skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar kulturmiljön. Det bör därför vara möjligt att bedriva den planerade verksamheten under iakttagande av följande villkor.

- Befintliga gruvhål som kommer att påverkas av verksamheten i sådan utsträckning att de kommer att förstöras av gruvbrytning, ska innan sådan påverkan äger rum dokumenteras. Beslut om dokumentationens omfattning ska fattas i samråd med länsstyrelsen.

I samband med att befintliga gruvhål påverkas enligt ovan (förstörs av gruv-brytning), ska bolaget så långt möjligt bedriva verksamheten på sådant sätt att gruvhålen kan dokumenteras.

Om det i samband med brytning påträffas rester eller fynd från tidig gruvverk-samhet ska verksamheten avbrytas för samråd om åtgärder med länsstyrelsen.

¿ Bolaget ska vid lämpliga tidpunkter bereda, Svappavaara hembygdsförening, samt besökare av föreningens besöksstuga och de kvarvarande historiska gruv-lämningarna på Gruvberget, tillträde via en av bolaget anvisad farbar väg.

Bolaget ska i samråd med hembygdsföreningen identifiera lämpliga tidpunkter för besök enligt ovan.

¿ Om Svappavaara hembygdsförenings besöksstuga och besöksplats inte kan nyttjas, eller riskerar att skadas till följd av bolagets verksamhet, ska stugan flyttas, eller ersättas med en ny besöksstuga och besöksplats till en av hem-bygdsföreningen anvisad plats. Flytt och iordningställande ska bekostas av bolaget.

¿ Bolaget ska i samråd med länsstyrelsen iordningsställa en lämplig plats för de fornvårdsskyltar som behöver flyttas eller bytas ut som länsstyrelsen har i

området.

Vidare anser länsstyrelsen att om oenighet skulle uppstå i ovan nämnda frågor beträffande samråd med hembygdsföreningen, bör miljödomstolen med stöd av 22 kap. 25 § 3 st. miljöbalken överlåta åt länsstyrelsen att vid behov föreskriva villkor avseende skäliga åtgärder i fråga om kulturmiljö.

Rörligt friluftsliv

Bolaget har i ansökan uppgett att verksamheten kan komma att påverka sjön Syväjärvi med hänsyn till sjöns närhet till det tänkta verksamhetsområdet. Förutom att sjön kan komma att påverkas av vattenbortledning från gruvområdet enligt ovan, kan även rekreationsvärdet (bad- och friluftsliv) och tillgängligheten för fiske påverkas negativt.

Bolaget har därför åtagit sig att undersöka möjligheten att hitta en annan sjö med förutsättningar att fungera som ersättning för Syväjärvi i dess roll som fiske- och rekreationsområde.

Länsstyrelsen bedömer att frågan om det rörliga friluftslivet i området kring Syväjärvi är av allmänt intresse, även om Svappavaara Fritidsförening står för nyttjande och skötsel av området.

Länsstyrelsen ser positivt på att bolaget har åtagit sig att undersöka möjligheten att hitta en annan sjö med förutsättningar att fungera som ersättning för Syväjärvi i dess roll som fiske- och rekreationsområde. Länsstyrelsen anser emellertid att det inte är tillräckligt för att tillgodose den betydelse som Syväjärvi utgör för det rörliga friluftslivet.

Länsstyrelsen yrkar därför att följande föreskrivs som villkor beträffande rörligt friluftsliv.

Villkor

I den mån bolagets verksamhet inskränker möjligheterna till nyttjande av Svappavaara Fritidsförenings fiskesjö Syväjärvi, ska bolaget i samråd med föreningen identifiera lämpliga tidpunkter för när föreningens medlemmar, samt besökare av föreningens fiskesjö Syväjärvi ska ha tillträde till sjön för fiske och andra friluftsaktiviteter via en av bolaget anvisad farbar väg.

Om bolagets verksamhet visar sig medföra en väsentlig inskränkning i möjligheten till fiske i Syväjärvi eller att på annat sätt nyttja sjön för friluftsaktiviteter ska bolaget kompensera föreningen med andra fiskevatten.

Vidare anser länsstyrelsen att om oenighet skulle uppstå i ovan nämnda frågor, bör miljödomstolen med stöd av 22 kap. 25 § 3 st. miljöbalken överlåta åt länsstyrelsen att vid behov föreskriva villkor avseende skäliga åtgärder i fråga om fiske och friluftsliv.

Efterbehandling

Bolaget har i den till ansökan hörande miljökonsekvensbeskrivningen, avsnitt 13 Efterbehandling, lämnat en redovisning av hur bolaget avser att efterbehandla och återställa det planerade gruvområdet vid Gruvberget.

Enligt bolaget kommer dagbrottet efter avslutad drift att så småningom vattenfyllas till omgivande terrängs marknivå i norr. Diken kommer att anläggas mot sjön Syväjärvi för att på ett kontrollerat sätt avleda vatten från dagbrottet efter att det har vattenfyllts.

Vad beträffar hanteringen av utbrutet gråberg kommer det att deponeras på mark som sedan tidigare har använts som gråbersgtipp inom bolagets närbelägna gruvindustriområde Leveäniemi.

Gråberg

Länsstyrelsen har i yttrande den 27 november 2009 angående komplettering av bolagets ansökan bland annat påpekat att det inte är klarlagt huruvida prover från de borrkärnor som bolaget har tagit från Gruvberget verkligen ger information om förväntade lakvattenhalter från deponin som gråberget från Gruvberget ska deponeras på. Vidare har länsstyrelsen anfört att det är oklart vad bolaget menar när det har uppgett att gråberg från Gruvberget inte uppfyller alla rekvisit för att kunna klassas som inert enligt utvinningsavfallsförordningen, men att det visar inerta egenskaper och därmed kan hanteras som inert avfall m.m.

Med grund i nyss nämnda osäkerhet anförde länsstyrelsen i yttrandet att myndigheten inte kan utesluta att det är nödvändigt att reglera utsläppen till vatten från deponerat gråberg från den planerade verksamheten.

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget i komplettering av ansökan den 12 januari 2010 har redovisat en reviderad efterbehandlingsplan. Vidare har bolaget redovisat en närmare bedömning av resultatet från karakterisering av gruvavfallet/utvinningsavfallet som uppstår i samband med den plane¬rade gruvdriften.

Av det ena utlåtandet från Björn Öhlander vid Luleå tekniska universitet som bola-get har bilagt kompletteringen, framgår bland annat att gråberget från Gruvberget inte kommer att avge surt lakvatten. Gråberget innehåller inte sulfider som pyrit eller magnetkis utan kopparkis är det enda sulfidmineralet. Vidare framgår av utlåtandet att trots att halterna av koppar är relativt höga, och den större delen av kopparn sitter i kopparkis, kommer inte lakvatten eller grundvatten i anslutning till gråbergsdeponin att få höga kopparhalter.

Av ett ytterligare utlåtande från Nils Eriksson som bolaget har bilagt kompletteringen, framgår att det inte krävs några ytterligare skyddsåtgärder för att begränsa föroreningsbelastningen från gråbergsdeponin. En efterbehandling med okvalificerad moräntäckning av deponin bedöms därför vara adekvat och fullt tillräcklig.

Länsstyrelsen bedömer med grund i bolagets kompletterande redovisning att det nu är möjligt att bedöma konsekvenserna för människors hälsa och miljön till följd av hanteringen av gråberg från Gruvberget och efterbehandlingen av gråbergsupplag. Länsstyrelsen bedömer att det inte finns behov av att reglera utsläppen till vatten från deponerat gråberg från den planerade verksamheten utöver vad bolaget har angett.

Dagbrottsjö

Vad beträffar den i kompletteringen redovisade reviderade efterbehandlingsplanen, framgår beträffande dagbrottet att det bedöms ta ca 10 år för dagbrottet att fyllas med vatten innan det börjar brädda.

Vidare framgår av den reviderade efterbehandlingsplanen att det är svårt att uttala sig om vattenkvalitet i det vattenfyllda dagbrottet. Vattenkvaliteten kan dock bedömas bli liknande den vattenkvalitet som kunnat observeras i Leveäniemi vattenfyllda dagbrott.

Länsstyrelsen anser att det inte är tillräckligt klarlagt vilka långsiktiga effekter för människors hälsa och miljön som kan uppstå till följd av att dagbrottet vattenfylls.

Såvitt länsstyrelsen känner till är inte de geologiska förutsättningarna identiska i Leveäniemi dagbrott och Gruvberget. Länsstyrelsen är därför tveksam till om vattenkvaliteten i ett vattenfyllt dagbrott vid Gruvberget bedöms bli liknande den vattenkvalitet som kunnat observeras i Leveäniemi vattenfyllda dagbrott.

Enligt länsstyrelsens bedömning är det svårt att dra generella slutsatser om hur vattenkemin i en viss dagbrottsjö kommer att utvecklas, eftersom det finns relativt få undersökta sådana i världen. Förutsättningarna varierar många gånger väsentligt från fall till fall. Variationer i dagbrottets läge i terrängen och geometri kan vara av betydelse för vattenkvalitet utöver mineralogi.

Länsstyrelsen vill i sammanhanget påpeka att det finns relativt närbelägna exempel på uppkomna dagbrottsjöar i vilka miljösituationen inte är godtagbar. Ett sådant exempel är Boliden Mineral AB:s tidigare gruva vid Hornträsket, Kristineberg i Västerbotten vilken togs ur drift i mitten av 1990-talet. Enligt Boliden Mineral AB:s expertis riskerade inte den efterbehandlade gruvan negativa miljöeffekter. Negativa miljöeffekter vid nyss nämnda dagbrottsjö uppmärksammades först av människor boende i bygden i början av år 2000 och kom som en fullständig överraskning för Boliden Mineral AB och dess experter. Av de undersökningar som företogs vid sjön under år 2004 konstaterades bland annat påtagliga störningar i det lokala ekosyste-met till följd av höga halter av koppar, zink och kadmium.

Det nyss nämnda visar att det inte finns utrymme för att underskatta de negativa effekter som kan uppstå i samband med uppkomsten av dagbrottsjöar efter avslutad gruvdrift.

Länsstyrelsen anser därför mot bakgrund av det ovan nämnda, att frågan om vilka miljöeffekter som kan komma att uppstå i en framtida dagbrottsjö vid Gruvberget och vilka åtgärder som måste vidtas för att minimera eventuell negativ påverkan, måste ägnas särskild uppmärksamhet.

Länsstyrelsen yrkar därför att följande föreskrivs som villkor beträffande efterbehandling av dagbrottsjön vid Gruvberget.

Villkor

Bolaget ska under en prövotid utreda utsläpp och miljöeffekter av en framtida dagbrottsjö efter avslutad gruvbrytning i Gruvbergets dagbrott.

Bolaget ska senast tre år efter att tillståndet för gruvbrytning på Gruvberget har tagits i anspråk, redovisa utredningen med förslag till villkor för miljödomstolens prövning.

Ekonomisk säkerhet

Länsstyrelsen konstaterar av bolagets komplettering av ansökan den 12 januari 2010 att bolaget är berett att inom ramen för den nu aktuella ansökan ställa ekonomisk säkerhet. Säkerheten avser enligt bolaget hela det befintliga gråbergsupplaget inom Leveäniemi gruvindustriområde inom vilket en del kommer att disponeras för deponering av gråberg från Gruvberget.

Vidare konstaterar länsstyrelsen att bolaget i bilaga 2 till ovan nämnda komplettering, avsnitt 12, har redovisat en sammantagen kostnad för efterbehandling motsvarande 35,6 miljoner kr, varav 28,5 miljoner kr avser kostnader för efterbehandling av gråbergsupplaget.

Länsstyrelsen uppfattar inte att det klart och tydligt framgår om ovan nämnda kostnader bygger på kostnader som endast bolaget skulle ha för efterbehandlingen, eller om kostnadsbilden är baserad på faktiska kostnader motsvarande vad en offentlig upphandling av åtgärderna sannolikt skulle medföra. Bolaget bör senast under huvudförhandlingen lämna ett klargörande i saken.

Länsstyrelsen bedömer tillsvidare att ovan nämnda 35,6 miljoner kr är en minimikostnad. Länsstyrelsen anser att tillståndet får tas i anspråk under förutsättning att bolaget ställer en av miljödomstolen godkänd säkerhet för kostnaderna för avslutnings- och efterbehandlingsåtgärder i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan, motsvarande ett belopp av minst 35,6 miljoner kr.

Om det efter upprättande av detaljerad avslutnings- och efterbehandlingsplan visar sig att den ställda säkerheten är större än de beräknade efterbehandlingskostnaderna ska tillsynsmyndigheten kunna bestämma säkerheten till ett lägre belopp än som bestämts ovan. Tillsynsmyndigheten ska också äga rätt att medge att säkerhetsbeloppet successivt sänks i takt med att sluttäckning eller andra efterbehandlingsåt-gärder genomförs.

Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommun

Miljökontoret bedömer att tillstånd kan lämnas om verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit och åtagit sig i inlämnade handlingar.

Störst risk för påverkan på miljön och människors hälsa bedöms utgöras av buller, beroende på att dagbrottet är vänt mot samhället och en förstärkning av ljudet från "bakväggen" inte kan uteslutas. Villkor för åtgärder avseende begränsning av buller om för höga bullernivåer skulle uppstå kan behövas.

Även damning där transporterna kan utgöra en betydande källa kan vid ogynnsam väderlek påverka omgivningen utanför gruvindustriområdet, om sådana situationer uppstår bör dammbekämpande åtgärder vidtas.

Avseende vatten bör kontroll på utgående vatten finnas då risk för ökade kvävehalter kan finnas även metaller bör kontrolleras. Grundvattenytornas läge i omgivningen och Syväjärvis vattenyta bör hållas under uppsikt i fall avsänkningen blir annan än förväntad.

Upplysningsvis nämns även att: Bygglovprövning för de tänkta byggnaderna ska ske i enlighet med gällande områdesbestämmelser. För det nya brytningsområdet kan det komma att krävas en utökning av området som omfattas av områdesbestämmelser alternativt en detaljplaneläggning. För vidare information bör Samhällsbyggnadskontoret kontaktas.

Övriga

B.L. m.fl.

Vi fastighets- och villaägare i Svappavaara har inget emot att gruvverksamheten kommer igång och fler arbetstillfällen skapas i byn och länet.

Vår oro är att verksamheten kommer att medföra olägenheter då sprängningarna och trucktransporterna river upp stora mängder stoft och damm, som vid västliga vindar förs in mot bebyggelsen. Den djupa dalgången mellan gruvan och samhället stoppar inga stoftmoln vid västliga vindar.Gruvdammet kommer att medföra extra kostnader då den lägger sig på fönster, altaner och husväggar och det blir omöjligt att hänga tvätt ute.

Vi hemställer till Miljödomstolen att låta frågan om eventuella ersättningsanspråk lämnas öppen för de boende i byn, så att förhandlingar med LKAB kan upptas efter det att gruvdriften har kommit igång och man ser storleken av eventuella stoft-mängder.

Svappavaara bysamfällighetsförening

Nores damm är byggt på 1960-talet och stänger av alla möjligheter för öring och harr att vandra upp till sina lekplatser i Luukajoki och fem kilometer uppströms från dammen till Mörtträsk med sina källsjöar. Den andra bäcken till Liukattijärvi och dess sjösystem. Den senare även den cirka fem kilometer.

Dammbyggnaden finns upptagen på kartan för fastigheten Svappavaara 7:6.

Från selet ovanför dammbyggnaden finns ett särskilt utlopp som reglerar vattennivån via en munk.

Under de dryga fyrtio har dammen stoppat effektivt fiskvandringarna uppströms. Med dagens miljötänkande och de bättre kunskaperna inser man att de fyrtio åren har skadat bäckmiljöerna som kanske blir svåra att återställa. Sammanlagt är det cirka 10 km bäck- och sjösystem som förlorat sina ädelfiskbestånd.

I början på 1970-talet förstod vi inte riktigt vad vi ser i dag, då spåren efter utterfamiljerna plötsligt försvann efter vattensystemen förmodligen för att maten tog slut.

Sedan sekler tillbaka kände de äldre byborna till hur bra öring- och harrvattnet var speciellt i Luukajoki.

Om Miljödomstolen finner att det finns en tidigare vattendom på denna "Nores damm", hemställer vi att den domen häves och beslutar på nytt att LKAB bygger ett omlöp alternativt en fisketrappa för att stoppa vidare skador på fisket och utarm-ningen av bäcksystemen uppströms.

Att LKAB ålägges att under två år plantera in öring- och harryngel uppströms i båda bäcksystemen ovanför dammbyggnaden. År ett 400 öring- och 400 harryngel, år två 200 öring- och 200 harryngel och att LKAB står för kostnaderna.

I kartmaterialet för LKAB:s ansökan är vattensystem och sjöar märkta med ett S, vilket betyder att de är Svappavaara bysamfällighetsföreningens gemensamma vatten.

Vid kontroll med Länsstyrelsens ansvariga vad gäller dammbyggnader och av-stängning av vattenflöden i bäckar m.m. finns inget registrerat där, vad gäller

"Nores damm".

I dagarna har Länsstyrelsen begärt att få fotomaterial om "Nores damm", vilket de har fått tillsänt.

År 1965 byggde LKAB en väg som skulle ersätta en del vintervägar från Svappavaara till Kalix älv sedan lång tid tillbaka. Vintervägarna kom att hamna under LKAB:s anlagda jordtipp. I samband med avtäckningen av Leveäniemi gruva i mit-ten av 1960-talet, anlades en jordtipp i sydostlig riktning från gruvområdet.

Den så kallade "Thordhallsvägen" byggdes år 1965 av LKAB. Vägen utgår från gamla Vargbacksvägen som numera är avstängd. På grund av den branta jordtippen har vägen dragits runt jordtippens slut och svänger tillbaka på södra sidan av tippen mot gruvområdet, fram till en gammal vinterled där vägen slutar med en vändplan.

Frågeställningen är: vem äger vägen och vem är underhållsskyldig för den?

LKAB:s svar att vid nästa större underhållsarbete bygga ett omlöp alternativt en fisketrappa förbi dammen och det är bra. Vi vill gärna ha ett datum för denna ombyggnad.

Länshållningen av dagbrottet kommer att nyttja det befintliga vattensystemet vilket också LKAB medger.

Vi har i vår tidigare skrivelse tagit upp den miljöpåverkan som skett sedan dammen byggdes på 1960-talet. Det gäller två bäcksystem med en längd av 5 km vardera. En eventuell restaurering av vattendragen anser vi inte vara aktuellt i samband med arbetet på Gruvberget.

Vi har i vår tidigare skrivelse ställt krav på att LKAB bekostar utsättningen av fiskyngel ovanströms dammen. Fyrahundra öringyngel och fyrahundra harryngel år ett. År två tvåhundra av vardera. Den totala kostnaden är beroende av yngelstorleken men torde inte överstiga 30 000 sek, vilket vi anser vara en rimlig kostnad för att få balans i bäcksystemen.

Henrik Falck

1964 eller 1965 byggde LKAB en väg åt Svappavaara by som skulle ersätta en del av den vinterväg som går till Kalix älv från Svappavaara sedan länge.

Leveäniemis blivande jordtipp skulle då, i samband med jordavtäckningen komma att sträcka sig över vintervägen och hindra användandet av den. LKAB lät därför bygga en ersättningsväg för den gamla vintervägen runt jordtippen. Vägen byggdes av en entreprenör vid namn Thordhall, därav namnet på vägen, "Thordhallsvägen". Thordhallsvägen utgår från Vargbacksvägen och slutar vid den gamla vintervägens fortsatta sträckning mot Kalix älv.

Frågan är:

¿ Hur kommer den nya gruvbrytningen att påverka vägen sträckning och folks framtida möjlighet att använda vägen?

¿ Vem är det som äger vägen, LKAB eller Byasamfällightsföreningen eller?

Laevas sameby

Den planerade verksamheten vid Gruvberget kommer att innebära en förlust av betesmarker för Laevas sameby. Området erbjuder fina lavrika marker som används som vinterbetesmarker. Vår uppfattning är att vinterbetet går förlorat trots att all mark inte exploateras. Mellan järnvägen och industriområdet kommer ett betesområde att hamna som en ö vilket kommer att omöjliggöra ett nyttjande av området. I dagbrottsområdet kommer buller och fordonstrafik att medföra störningar i renarnas betesro vilket ytterligare begränsar möjligheterna till renbete.

LKAB har efter samråd med samebyn kommit fram till att gråbergsdeponeringen kommer att ske i de befintliga gråbergstipparna söder om Gruvberget. Därmed tas ingen ny mark i anspråk söderut.

Vi har önskemål om att behålla en fri passage förbi det tänkta dagbrottet mot väg E 10 samt utefter den västliga sluttningen mot dammsystemet. Vi anser inte att de västliga sluttningarna ska stängslas in då de markerna erbjuder bra renbete. Inte heller bör vägen västerifrån förbi Syväjärvi in mot Gruvberget hållas snöfri vintertid. Renar uppehåller sig gärna på plogade vägar vilket kan leda till att renar förirrar sig in på verksamhetsområdet.

Bolagets bemötande

Inledning

Luossavaara-Kiirunavaara AB har i skrivelser av den 17 oktober 2008, 25 september 2009 och 12 januari 2010 givit in efterfrågade kompletteringar av underlaget för sin i juli 2008 ingivna ansökan om tillstånd enligt miljöbalkens 9 och 11 kapitel till brytning av råmalm vid Gruvberget i Svappavaara, Kiruna kommun. Yttranden har inkommit i flera omgångar från bl.a. Naturvårdsverket och länsstyrelsen varav de senaste (aktbil. 52 och 55) i februari 2010. Därutöver föreligger en skrivelse undertecknad av Bror Stålnacke och Alfred Orrmalm på uppdrag av boende i Svappavaara (aktbil. 50). Bolaget vill med anledning av nämnda yttranden anföra följande.

Synpunkterna från Naturvårdsverket, länsstyrelsen och de boende i Svappavaara återges sammanfattade i kursiverad text varefter bola¬gets kommentarer följer i vanligt text.

Utöver detta har bolaget nu fått in de kompletterande tester och analyser av gråberget som bolaget utlovade i sin komplettering av den 12 januari 2010. Resultaten redovisas och kommenteras i en av Nils Eriksson Miljökonsult upprättad PM som bilagts denna skrivelse.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket anser att bolagets ansökan ska avvisas på den grunden att det inte går att göra en ändamålsenlig prövning med den avgränsning som bolaget har gjort. Verket gör därvid gällande att de omständigheter som bolaget har åberopat till stöd för den avgränsning av ansökan som har gjorts snarast pekar på det motsatta, dvs. att ansökan inte kan avgränsas på sätt som föreslagits. Verket går inte närmare in på vilka omständigheter som gör att prövningen inte skulle gå att göra med den avgränsning som föreslås men nämner som exempel att den ekonomiska säkerhet som ska ställas även måste omfatta befintlig deponi. Avslutningsvis i denna del anför verket att en eventuell utfästelse från bolaget att senare inkomma med en ansökan för hela verksamheten saknar betydelse för frågan om avgränsning av nu aktuell ansökan och att ett sådant åtagande för övrigt inte kan göras "bindande".

Naturvårdsverket lämnar därutöver synpunkter på den beräkning av kostnader som ligger till grund för den förslagna ekonomiska säkerheten och anför därvid bl.a. att beräkningen ska grundas på vad åtgärderna skulle kosta "vid en upphandling på marknaden". Vidare anser verket att bolaget ska "komplettera den föreslagna efterbehandlingsplanen med riskbedömning för att återföra marken till ursprunglig markanvändning" och med "åtgärdsförslag och kost-nadsberäkning för att uppnå åtagna, mätbara åtgärdsmål för gråbergsupplaget". Avslutningsvis framhåller Naturvårdsverket att det finns skäl att tillämpa reglerna om s.k. byggnadsdom "restriktivt" utan att närmare utveckla vad detta innebär för det aktuella ärendet.

När det gäller frågan om avgränsning av den nu aktuella prövningen vidhåller bolaget vad som anförts tidigare i målet. Som framgår av bl.a. redogörelsen i bolagets komplettering av den 12 januari 2010 (s 5f) är det två avgränsningar som är aktuella i ärendet, nämligen dels mellan den planerade gruvbrytningen (inklusive krossning och sovring) och den idag pågående anrikningen och pelletiseringen (nedan malmförädlingen), dels mellan den framtida gråbergsdeponeringen och den befintliga deponin.

I den förstnämnda avgränsningsfrågan, d.v.s. mellan gruvverksam¬heten och den pågående malmförädlingen, vill bolaget på nytt framhålla att den enda förändring i pågående malmförädling som är aktuell är att rågodset kommer att levereras från Gruvberget istället för som idag från Kiruna. Denna ändring innebär ingen påverkan av betydelse på utsläpp eller andra störningar från verksamheten. Som redan har meddelats har ändringen också anmälts till länsstyrelsen som i särskilt beslut meddelat att ändringen inte föranleder någon åtgärd från länsstyrelsens sida. Länsstyrelsens beslut har fogats som bilaga A till denna skrivelse.

I sammanhanget bör också framhållas att det inte är givet att malmen från Gruvberget i all framtid kommer att tillgodogöras vid malmförädlingen i Svappavaara även om detta är utgångsläget för denna ansökan. Malmförädlingen inbegriper tekniskt och kvalitetsmässigt känsliga processer och bolaget söker hela tiden optimera utbytet och produktkvaliteten vilket bl.a. innebär att man regelbundet ser över försörjningen av rågods till de olika verken. Det gäller att skapa en optimal mix av rågods som ger rätt kvalitet och största möjliga utbyte. Som läget är f.n. kommer malmen från Gruvberget att gå till verket i Svappavaara men detta kan alltså komma att ändras i framtiden beroende på omständigheter som bl.a. kvalitetskrav och vilket rågods som finns att tillgå.

Mot bakgrund av ovanstående, d.v.s. avsaknaden av egentlig påverkan av brytningen i Gruvberget på den befintliga malmförädlingen och vice versa och det faktum att rågodset från Gruvberget i framtiden kan komma att förädlas vid andra verk och då ersättas av rågods från andra gruvor, ser bolaget inte något hinder mot att avgränsa ansökan på sätt som har gjorts i ärendet. Det går att göra en ändamålsenlig prövning av verksamheten vid Gruvberget i enlighet med bolagets ansökan och att meddela ett separat tillstånd för denna del. Den omständigheten att båda verksamheterna ger upphov till visst buller och risk för damning ger inte anledning till annan bedömning. När det gäller buller föreslås för den tillkommande gruvbrytningen ett villkor som överensstämmer med Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad verksamhet och kontroller kommer att ske på sådant sätt att helhetsbilden beaktas. Gjorda beräkningar visar att det beräknade bullret från gruvbrytningen är avsevärt lägre än bullret från malmförädlingen samt att den sammanlagda bullernivån (från både befintlig och tillkommande verksamhet) kommer att hålla sig inom både

gällande villkor för malmförädlingen och tillkommande villkor. Det är sedan inga svårigheter förenade med att respektive verksamhet ansvarar för "sina" anläggningsdelar. När det gäller risken för damning är detta en fråga som naturligen behandlas i den hela tiden pågående dialogen mellan bolaget och de kringboende samt tillsynsmyndigheten.

Att meddela separata tillstånd för gruv- respektive malmförädlingen är enligt bolagets uppfattning i själva verket inte bara möjligt utan också den mest lämpliga ordningen.

Som har framgått av bolagets i media nyligen presenterade framtidsplaner räknar bolaget med att inom en inte alltför avlägsen framtid ha åtminstone tre gruvor i drift i Svappavaara och dess närområde. Gruvorna kommer att öppnas och drivas i olika faser där Gruvberget ligger först i tiden. Det är inte ovanligt att brytningstakt, brytningsmetod och livstid för en gruva förändras över tiden till följd av fortsatt prospektering och variationer i mark¬naden med avseende på både pris och efterfrågan på slutprodukterna, vilket innebär att tillståndet för en gruva inte sällan behöver ändras/kompletteras under dess livstid. På motsvarande sätt sker löpande förändringar i malmförädlingen varav vissa ändringar kan hanteras som anmälningsärenden medan andra ändringar kan vara tillståndspliktiga. Då kopplingen mellan pågående och planerade verksamheter i Svappavaaraområdet är så svag kan det inte förväntas att dessa ändringar kommer att "gå i takt" på sådant sätt att samlade prövningar ter sig naturliga.

Ett gemensamt tillstånd för gruvverksamheten och den fortsatta förädlingen i anriknings- och pelletsverken skulle därmed antingen kräva återkommande samlade omprövningar av helheten eller att det meddelas ändringstillstånd för de olika delarna i tillståndet. Det förstnämnda alternativet skulle innebära bl.a. ett betydande slöseri med resurser (både myndigheternas och bolagets) för mer omfattande prövningar än vad som är motiverat av miljöskäl, medan det andra alternativet skulle få till följd att helheten går förlorad och att situationen snart kommer att påminna om läget före den samlade prövningen. Förhoppningen om ett samlat tillstånd som omfattar såväl gruvverksamheten som anriknings- och pelletsverken och som med rimliga insatser ifråga om omprövningar kan hållas uppdaterat och aktuellt även i framtiden, vilar enligt bolagets uppfattning på en förenklad och orealistiskt statisk bild av hur verk-samheterna utvecklas över tiden. Som exempel kan nämnas bolagets verksamheter i Kiruna där malmförädlingen har utökats efter separata prövningar både 1992 och 2005 medan tillståndet för gruvverksamheten är oförändrat sedan 1976, detta även om villkoren för gruvverksamheten har omprövats sedan dess.

Vid detta förhållande och då det enligt vad som anförts ovan inte föreligger några sådana förhållanden med avseende på utsläpp eller andra störningar som gör att de olika verksamheterna måste kopplas samman är det enligt bolagets uppfattning således inte bara möjligt utan även mest ändamålsenligt att i tillståndshänseende hålla isär gruvverksamheten och den fortsatta förädlingen i anriknings- och pelletsverken.

Vad som möjligen kan sägas tala för att anriknings- och pelletsverken skulle ha tagits med i denna ansökan är att tillstånden för dessa verksamheter är förhållandevis gamla och inte i alla delar uppfyller kraven enligt miljöbalken och det s.k. IPPC-direktivet. Både Naturvårdsverket och länsstyrelsen (se nedan under avsnitt 3) har i olika sammanhang också klargjort att de vill se att en omprövning av dessa delar kommer till stånd inom en snar framtid.

Bolaget instämmer i uppfattningen att tillståndet för anriknings- och pelletsverken (inklusive dammar och vattenhantering) behöver uppdateras och är givetvis medvetet om att en total prövning av den befintliga verksamheten måste ske. Att detta inte har kommit till stånd tidigare har sina orsaker i bl.a. hur marknaden för bolagets produkter har varierat över tiden vilket haft till följd att framtiden för Svappavaara tidvis har varit osäker.

Mot den ovan beskrivna bakgrunden är bolaget berett att inom ramen för den nu aktuella prövningen åta sig att före utgången av innevarande år inkomma med en ansökan om ett nytt tillstånd avseende den pågående malmförädlingen i Svappa-vaara. Bolaget har inget att invända mot att fullgörandet av detta åtagande uttryckligen görs till en förutsättning för det nu aktuella tillståndet.

Naturvårdsverket har i sitt ovannämnda yttrande uttalat att en sådan utfästelse inte har någon betydelse för prövningen av Gruvberget och inte kan göras bindande. I den delen vill bolaget hänvisa till tidigare domar där prövningen av en del av en verksamhet har kombinerats med ett åtagande och/eller en föreskrift för sökanden att senare inkomma med en ansökan om en samlad prövning av hela den aktuella verksamheten. Som exempel kan nämnas Miljödomstolens i Östersund dom den 10 februari 2010 i mål nr M 1342 08 i mål angående tillstånd att bl.a. anlägga och driva en ny sodapanna. Ansökan gällde således en central anläggningsdel med omedelbar betydelse för verksamhetens påverkan på miljön och med en direkt koppling till andra verksamhetsdelar. Naturvårdsverket uttryckte tveksamhet till att det skulle meddelas ett ändringstillstånd men tillstyrkte ändå ansökan "under förutsättning att bolaget åtar sig, alternativt åläggs, att inkomma med en ansökan om omprövning av hela verksamheten" senast vid viss angiven tidpunkt. Ett sådant åtagande gjordes också av bolaget. Miljödomstolen kom, efter ingående överväganden, fram till att ett ändringstillstånd lät sig meddelas och uttalade i domskälen att "Bolagets åtagande om ny tillståndsansökan får anses falla under det allmänna villkoret och behöver ej särskilt regleras i eget villkor." Bolaget kan mot denna bakgrund inte se att det skulle finnas något hinder mot att, om det av domstolen befinns erforderligt och lämpligt, beakta ett åtagande från bolaget att inge en ansökan om en total prövning av malmförädlingen.

När det gäller avgränsningen mellan befintlig och framtida deponi/deponering och verkets synpunkt angående omfattningen av den ekonomiska säkerhet som ska ställas, vill bolaget framhålla att bolaget i kompletteringen av den 12 januari 2010 har medgett att ställa ekonomisk säkerhet för hela den befintliga deponin och inte bara den del där gråberget från Gruvberget ska deponeras. Den reviderade efterbehandlingsplan som bolaget har gett in omfattar också hela den befintliga deponin.

Naturvårdsverkets synpunkter på den kompletterade och reviderade efterbehandlingsplanens innehåll och beräkningen av den ekonomiska säkerheten, har behandlats i två kompletterande promemorior från T.S., WSP Samhällsbyggnad (nedan WSP), bilaga B, respektive N.E. Miljökonsult (nedan N.E.), bilaga C, till vilka det hänvisas. Av dessa promemorior framgår sammanfattningsvis följande.

Med anledning av Naturvårdsverkets synpunkter på underlaget för bolagets kost-nadsberäkning har T.S. vid WSP ombetts att i detalj redogöra för utgångspunkterna för och innehållet i de beräkningar som har gjorts, se bilaga B. T.S. är den idag mest erfarne projektledaren som finns i Sverige för genomförande av efterbehandling av deponier för utvinningsavfall. Han har på olika kunders uppdrag genomfört ett antal efterbehandlingsprojekt och har mycket god marknadskännedom och stor erfarenhet av kostnadsuppföljning. Av dennes genomgång i bilaga B framgår att de beräknade framtida efterbehandlingskostnaderna motsvarar faktiska kostnader för projekt där arbetet i dess helhet (inklusive projektledning) har genomförts av utomstående entreprenör som har upphandlats på öppna marknaden. Den beräknande säkerheten är därför enligt bolagets uppfattning tillräcklig för att täcka de kostnader som kan förväntas om en tredje part, exempelvis länsstyrelsen, skulle tvingas att ombesörja efterbehandlingen på den grunden att bolaget inte klarar av sina åligganden i detta avseende.

I anslutning till detta vill bolaget även bemöta Naturvårdsverkets påpekande att säkerheten också ska omfatta kostnaden för det material, bl.a. täckningsmaterial, som kommer att behövas för efterbehandlingen.

Bolaget vill i denna del inledningsvis framhålla att morän som framkommer vid avrymningen av dagbrottet kommer att läggas i upplag på eller i anslutning till gråbergsupplaget. Delar av moränen kommer att användas vid anläggningsarbeten på vägar och dammar m.m. inom området. Detta är dock en mindre del av den totala mängden morän som kommer att avrymmas och det material som återstår bedöms täcka (med viss marginal) behovet för de planerade efterbehandlingsåtgärderna. Den som ska ombesörja efterbehandlingen kommer således inte att ha någon kostnad för anskaffning av morän. Användning av avrymningsmassor som uppkommer vid gruvbrytningen i efterbehandlingssyfte är för övrigt en aspekt som särskilt betonas i utvinningsfallsdirektivet och -förordningen.

Delar av det material som avryms (jord och torv) bedöms vara lämpligt för det växtetableringsskikt som enligt efterbehandlingsplanen ska läggas på moränen och kommer att användas i första hand. För det fall att materialet inte är tillräckligt för att få till stånd en god växtetablering kan det bli aktuellt att komplettera med exempelvis rötslam. Sådant slam har visat sig vara ett utmärkt material för jordförbättring och växtetablering och har använts med stor framgång vid efterbehandling av utvinningsavfallsupplag. I klimat som liknar det i Svappavaaraområdet har rötslam visat sig effektivt inte bara för växtetablering och jordförbättring utan också för att minimera risken för initiala erosionsskador som annars lätt kan uppkomma. Detta tack vara bl.a. slammets förmåga att binda vatten och därigenom förebygga att täckningen torkar ut och/eller eroderar.

Rötslam är idag ett material som tillhandahålls kostnadsfritt från många kommunala avloppsreningsverk för vilka det är ett bra och kostnadseffektivt alternativ till andra former av bortskaffning av materialet. I dagsläget innebär således anskaffande av rötslam normalt inte någon kostnad vid efterbehandling och det finns inga indikationer på att detta kommer att ändras i framtiden. Mot bakgrund av detta och då bedömningen idag är att rötslam eller något annat jordförbättringsmaterial eventuellt inte kommer att behövas överhuvudtaget eller i varje fall bara i begränsad omfattning, ser bolaget ingen anledning att i nu aktuella beräkningar inkludera en kostnad för detta.

Sammanfattningsvis inkluderar den redovisade efterbehandlings¬kostnaden således samtliga relevanta kostnadsposter och motsvarar ett genomförande av projektet med utomstående entreprenörer och projektledning. Naturvårdsverkets synpunkter i denna del föranleder därför ingen omräkning av den ekonomiska säkerhet som bolaget har föreslagit i kompletteringen av den 12 januari 2010.

Utöver frågorna om kostnader för efterbehandling har Naturvårds¬verket i sitt yttrande efterlyst kompletteringar med avseende på riskbedömningar och utfästelser från bolaget rörande mätbara åtgärdsmål. När det gäller riskbedömningar har Nils Eriksson i bilaga C närmare redogjort för de bedömningar som gjordes i anslutning till upprättande av den reviderade efterbehandlingsplan som gavs in i ovannämnda komplettering och som inte tidigare har redovisats i alla delar. I korthet ger redogörelsen vid handen att samtliga de risker som kan kopplas till den föreslagna efterbehandlingen och den framtida markanvändningen bedöms vara mycket begränsade och inte av den art eller omfattning att de ger anledning att ifrågasätta den före-slagna efterbehandlingsmetoden. För en närmare genomgång av gjorda riskbedöm-ningar hänvisas till bilaga C.

När det gäller frågan om mätbara åtgärdsmål måste bolaget erkänna att bolaget har svårt att ta till sig Naturvårdsverkets yttrande i denna del. Verket skriver att "bolaget inte enbart ska föreslå mätbara åtgärdsmål i detta fall för att möjliggöra markan-vändning för "rennäring, rekreation, naturområde och skogsbruk" utan även ange vilka mätbara åtgärdsmål bolaget åtar sig att uppfylla med efterbehandlingen av gråbergsupplaget." Det hade underlättat om Naturvårdsverket hade varit något tyd-ligare ifråga om vilken typ av åtgärdsmål som verket anser att bolaget bör utveckla och åta sig. Bolaget har emellertid ändå ånyo övervägt planen med avseende på den framtida användningen av just gråbergsdeponin men kan för egen del inte se att det finns något behov av vare sig ytterligare mål eller att omformulera de mål som redan har angetts. Såvitt nu kan bedömas kommer den framtida möjliga användningen av upplagsområdet att, beroende på i första hand topografin, vara begränsad på sätt som framgår av efterbehandlingsplanen och de uppföljningsbara mål som där anges är enligt bolagets uppfattning ändamålsenliga och tillräckliga.

Vad Naturvårdsverket anfört i frågan om s.k. byggnadsdom föranleder inga kommentarer från bolagets sida.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen tillstyrker bolagets ansökan såvitt avser tillstånd enligt både 9 och 11 kap miljöbalken. Länsstyrelsen tillstyrker även att miljödomstolen meddelar en s.k. byggnadsdom i vilken bolaget ges rätt att utföra vissa förberedande arbeten. När det gäller den idag pågående malmförädlingen framhåller länsstyrelsen att en ansökan om omprövning enligt miljöbalken (och det s.k. IPPC-direktivet) bör ges in utan dröjsmål. Därutöver anför länsstyrelsen synpunkter på de störningar och andra konsekvenser som verksamheten vid Gruvberget kan förväntas medföra för omkringboende och i miljön och lämnar förslag till delvis ändrade och delvis kompletterande villkor i förhållande till bolagets ansökan. Synpunkterna och villkorsförslagen avser både direkta störningar i form av buller, vibrationer och luftstötvågor m.m. och frågor om kulturmiljön och friluftslivet. Länsstyrelsen tar även upp vissa efterbehandlingsfrågor och lämnar även i denna del förslag till kompletterande villkor.

Inledningsvis vill bolaget i frågan om IPPC-prövning av den pågående malmförädlingen hänvisa till vad som har anförts ovan under avsnitt 2.

Bolagets övriga synpunkter med anledning av länsstyrelsens yttrande framgår av redogörelsen nedan vilken följer samma ordning och struktur som i länsstyrelsens yttrande.

Eventuell påverkan på sjön Syväjärvi

Länsstyrelsen har i sitt yttrande tagit upp frågan om vattenståndet i sjön Syväjärvi och hur detta eventuellt kan komma att påverkas av brytningen. Myndigheten har i denna del begärt att bolaget senast vid huvudförhandlingen redovisar förslag på högsta respektive lägsta godtagbara vattennivåer i sjön.

När det gäller vattennivån i Syväjärvi har bolaget givit i uppdrag till Vatten & Miljöbyrån att beräkna vilken nivåsänkning som brytningen i Gruvberget kan förväntas ge upphov till. Av rapporten, som återfinns som bilaga D till denna skrivelse, framgår sammanfattningsvis följande.

Det finns inte några dokumenterade uppgifter om hur vattenståndet i sjön historiskt har fluktuerat över tiden. Några längre samman¬hängande mätningar har inte utförts. Vid samtal med personer som är aktiva i den lokala fiskeföreningen har det uppgetts att variationer på ca 0,2 m har noterats sommartid. Erfarenhetsmässigt är vattenståndet i en sjö som Syväjärvi som lägst alldeles innan snösmältningen och som högst strax efter densamma. Baserat på ovannämnda observationer och erfarenheter från andra liknande sjöar har Vatten & Miljöbyrån uppskattat den naturliga variationen över året till i storleksordningen 0,5 m.

I rapporten redovisas även beräkningar av vilken påverkan som brytningen i Gruvberget kan antas ge upphov till vilka ger vid handen att den maximala avsänkningen uppgår till 0,4 m, d.v.s. mindre än den naturliga variation som har beräknats. På grund av det grunda utloppet från sjön sägs också den verkliga avsänkningen "sannolikt kommer att bli betydligt mindre än den beräknade." När det gäller detaljerna hänvisas till bilaga D.

Bolaget anser sig bl.a. mot bakgrund av utredningen från Vatten & Miljöbyrån ha gott stöd för sin bedömning att sannolikheten för en märkbar påverkan på nivån i Syväjärvi från brytningen i Gruvberget är liten. Därmed anser bolaget också att något villkor avseende högsta respektive lägsta vattennivå i sjön inte behöver föreskrivas.

Bolaget har i och för sig inte några invändningar mot att genom mätningar kontrollera hur vattennivån fluktuerar i framtiden men motsätter sig, bl.a. mot bakgrund av resultaten ovan och svårigheterna att redan i detta skede utvärdera eventuella åtgärder för att motverka en avsänkning av sjön, en mer omfattande villkorsreglering än så.

Sprängning m.m.

Sprängning

Länsstyrelsen har föreslagit att sprängning bara ska få ske vardagar mellan kl. 07.00 och 18.00 vid i förväg bestämd och till allmänheten meddelad tidpunkt.

Bolaget ser inget behov av att under normala driftförhållanden spränga annat än under dagtid på vardagar. Den förslagna begränsningen kan därför accepteras av bolaget. Det kan dock inte uteslutas att det undantagsvis kan komma att finnas behov av sprängning även vid andra tillfällen (exempelvis om tekniska eller vädermässiga problem, såsom åska, förhindrar sprängning under normala tider) varför det föreslagna villkoret måste kompletteras med en möjlighet för tillsynsmyndigheten att efter anmälan kunna godta enstaka sprängningar vid andra tider. Så har frågan också hanterats i bl.a. miljödomstolens dom av den 23 maj 2006 avseende bolagets dolomitbrott i Masugnsbyn (mål nr M 1757 05). Med hänvisning till denna dom yrkar bolaget att villkoret avseende sprängning kompletteras med följande mening. "Undantag från villkoret när sprängning är tillåten får medges av tillsynsmyndigheten."

Bolaget föreslår således att villkoret ges följande lydelse.

Sprängning får ske vardagar mellan kl. 07.00 och 18.00 efter tydlig hörbar förvarningssignal. Undantag från villkoret när sprängning är tillåten får medges av tillsynsmyndigheten.

Vibrationer

Bolaget noterar att länsstyrelsens villkorsförslag i sammanfatt¬ningen på s 2 skiljer sig från vad som följer i den löpande texten på s 10 f. Bolaget har dock utgått från att det mer utvecklade villkorsförslaget på s 11 är det som gäller. Detta förslag innebär en i grunden annorlunda villkorskonstruktion där av bolaget föreslagna rikt- och gränsvärden har ersatts med icke definierade begränsningsvärden med särskilda föreskrifter om vad som ska ske vid ett överskridande tillsammans med en delegering till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om skyddsåtgärder i syfte att hindra att överskridandet upprepas.

Bolaget uppfattar att länsstyrelsens villkorsförslag i varje fall delvis är inspirerat av den ändrade villkorspraxis som växte fram i Miljööverdomstolen (MÖD) under 2009 vari domstolen bl.a. utmönstrade begreppen rikt respektive gränsvärden. I denna del vill bolaget framhålla att MÖD:s ändrade villkorspraxis är under prövning i Högsta Domstolen och att frågan, såvitt är bekant för bolaget, ännu inte är slutligt avgjord. Mot denna bakgrund och då bolaget alltjämt anser att kombinationen av ett riktvärde och ett något mer generöst gränsvärde, ger bästa förutsättningar för ett gott miljöskydd, vidhåller bolaget i första hand sitt tidigare villkorsförslag.

För det fall att miljödomstolen ändå överväger en villkorsutformning i enlighet med länsstyrelsens förslag anser bolaget för det första att det måste ges ett visst utrymme för överskridanden vid ett begränsat antal skjutningar. Orsakerna till förhöjda vibrationer är många gånger komplexa och hänger ofta samman med faktorer som inte alltid kan förutses och/eller påverkas, däribland vissa bergförhållanden. Bolaget försöker givetvis att så långt möjligt på förhand kontrollera dessa förhållanden för att undvika problem men det låter sig inte alltid göras. Detta innebär att det måste finnas ett visst utrymme i villkoret för enstaka händelser av denna karaktär. Erfa-renheterna från provbrytningen är givetvis värdefulla och har beaktats i bolagets utredningar och villkorsförslag men som angetts ovan kan det ändå inte uteslutas att bl.a. oväntade bergförhållanden kan komma att medföra avvikelser i förhållande till gjorda beräkningar.

Vidare måste tiden för utformande av åtgärdsförslag förlängas. En vecka är orimligt kort tid för att hinna utreda orsakerna bakom ett överskridande och att dessutom utforma ett åtgärdsprogram. Tiden måste förlängas till åtminstone en månad.

Bolaget föreslår därför i andra hand att, för det fall miljödom¬stolen ser anledning att föreskriva begränsningsvärden i enlighet med länsstyrelsens föreslagna modell, villkoret ges följande utformning.

Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får i bostäder inte medföra en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel än 5 mm/s mätt enligt SS 460 48 66 i mer än 5 % av skjutningarna per år.

Om föreskriften i första stycket överskrids, ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast ska vara genomförda.

Luftstötvågor

Bolaget noterar att det även i denna del skiljer sig mellan villkorsförslaget i sammanfattningen och det i den löpande texten och utgår från de senare i kommentaren nedan. Länsstyrelsen har där föreslagit en villkorskonstruktion som innehåller både ett icke närmare definierat begränsningsvärde på 100 Pascal och ett uttryckligt "gränsvärde" på 200 Pascal (frifältsvärden). Utöver dessa värden innehåller villkorsförslaget föreskrifter om vad som ska ske vid överskridanden (omfattar enligt texten båda värdena) samt en delegering till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor för att ett överskridande inte ska upprepas.

Länsstyrelsens villkorsförslag ter sig ologiskt i det att det inte gör någon skillnad i rättsverkningar mellan det icke närmare definierade begränsningsvärdet och det uttryckliga gränsvärdet. Bolaget antar dock att det föreligger ett skrivfel i andra stycket och att detta rätteligen avsetts omfatta bara överskridanden av det icke definierade begränsningsvärdet.

Bolaget kan principiellt godta den av länsstyrelsen föreslagna villkorskonstruktionen men har, som framgår nedan, ändå föreslagit vissa redaktionella justeringar. Innebörden är dock alltjämt att det, på samma sätt som i länsstyrelsens förslag, läggs fast en lägre nivå som utlöser en rapport- och åtgärdsplikt för bolaget och en högre direkt straffsanktionerad nivå. Bolaget ser också anledning att inledningsvis kommentera frågan om vilka värden som kan och bör fastställas.

Som framgår av tabell 17 i bilaga B till bolagets ansökan och av länsstyrelsens yttrande spänner de förväntade luftstötvågorna mellan 10 120 Pa vid 89 mm håldiameter och mellan 15-150 Pa vid 115 mm håldiameter (reflektionsvärden) på de platser där stötvågen kan förväntas bli som starkast. De högsta värdena inom respektive spann kan förväntas vid brytning högt upp och vid ogynnsam väderlek. När det gäller väderleken är det i första hand kraftiga lågtryck och s.k. inversion som kan påverka luftstötvågen på det sättet att den del av energin som normalt går uppåt istället reflekteras tillbaka mot markytan och förstärker den horisontella tryckvågen. Det är således inte fråga om extrema väderleksförhållanden utan vad som kan förväntas inträffa återkommande om än inte särskilt ofta. Bolaget har förvisso vissa möjligheter att anpassa verksamheten till rådande väderlek men inte på sådant sätt att man helt kan eliminera risken för luftstötvågor i den högre delen av angivna spann vilket måste beaktas i villkoret.

Vidare måste beaktas att det, såsom för buller, görs skillnad mellan frifältsvärden och reflektionsvärden där relationen är 1:2. Det av bolaget föreslagna reflektionsvärdet på 400 Pascal (som gränsvärde) motsvarar således av länsstyrelsen föreslaget frifältsvärde på 200 Pascal. På samma sätt motsvarar de av bolaget beräknande reflektionsvärdena (se ovan) frifältsvärden på 5-60 Pa vid 89 mm håldiameter respektive 7,5-75 Pa vid 115 mm håldiameter.

Givet dessa förhållanden och med beaktande av länsstyrelsens önskemål om ett villkor med två olika nivåer där den lägre utlöser en rapporterings- och åtgärdsskyldighet medan den andra är direkt straffsanktionerad, föreslår bolaget att villkoret avseende luftstötvågor ges följande lydelse.

Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 200 Pascal (frifältsvärde).

Om nivån 100 Pascal (frifältsvärde) överskrids, ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att överskridandet inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas, samt när åtgärderna senast ska vara genomförda.

Kulturmiljö

Under denna rubrik har länsstyrelsen gått igenom den planerade verksamhetens påverkan på den kulturhistoriskt intressanta miljön i omgivningen. Länsstyrelsen framställer vidare ett antal förslag till kompletterande villkor i syfte att så långt som möjligt bevara de värden som finns i området och att i övrigt kompensera för de intrång som är oundvikliga.

Bolaget har gått igenom länsstyrelsens synpunkter och yrkanden i denna del och kan konstatera att dessa i allt väsentligt överensstämmer med vad som har framförts tidigare under ärendets beredning. Länsstyrelsens synpunkter sammanfaller också med bolagets egen planering inför gruvbrytningens uppstart och bolaget har inga invändningar i sak mot vad myndigheten anfört och yrkat. Bolaget tillåter sig dock att lyfta frågan om åtgärderna behöver regleras i särskilda villkor eller om det är tillfyllest med bolagets medgivande i kombination med det allmänna villkoret.

Friluftsliv

Länsstyrelsen har i denna del anfört bl.a. att i den mån den sökta verksamheten inskränker möjlig-heterna till nyttjande av Svappa¬vaara fritidsförenings fiskesjö Syväjärvi, ska bolaget i samråd med föreningen identifiera lämpliga tidpunkter för när föreningens medlemmar och andra besökare ska ha tillträde till sjön för fiske och andra friluftsaktiviteter via en av bolaget anvisad farbar väg. Om bolagets verksamhet visar sig medföra en väsentlig inskränkning i möjligheten till fiske i Syväjärvi eller på annat sätt nyttja sjön för friluftsaktiviteter anser länsstyrelsen att bolaget ska kompensera föreningen med andra fiskevatten.

Vad gäller påverkan på sjön Syväjärvi i dess egenskap som fiskesjö och rekreationsområde har bolaget en aktiv dialog med Svappavaara fritidsförening angående en ersättningssjö för inplantering av fisk och iordningsställande av rastplats etc. Detta eftersom det har gjorts den bedömningen att rekreationsvärdet för sjön kom-mer att påverkas negativt av gruvbrytningen även om vattennivån i sjön bibehålls (se ovan). Under barmarksperioden 2009 undersöktes därför ett antal sjöar i Svappavaaraområdet med avseende på tillgänglighet och lämplighet för inplantering av fisk etc. Urvalet av sjöar hade gjorts i samråd med fritidsföreningen. Bolaget är av den uppfattningen att bolaget är överens med fritidsföreningen om hur denna process ska hanteras.

För det fall att sjön, trots pågående gruvdrift, kan användas som fiskevatten eller rekreationsområde även fortsättningsvis kommer den befintliga vägen från väg E10 fram till rastplatsen invid sjön att hållas farbar och öppen. Under normala förhållanden kommer vägen således inte att spärras av vid sprängning (avspärrning kommer istället att ske vid avfartsväg som leder upp mot Gruvberget). Tillgängligheten till sjön Syväjärvi kommer därför inte att inskränkas enligt nuvarande planer.

Bolaget har således ingenting att erinra mot länsstyrelsens yrkanden i denna del men tillåter sig att även här lyfta frågan om behovet av särskild villkorsreglering.

Gråberg

Länsstyrelsen har funnit att de uppgifter som lämnades i kompletteringen av den 12 januari 2010 ger tillräckligt svar på myndighetens frågor angående eventuella utsläpp till vatten från den planerade deponering av gråberg och att länsstyrelsen nu bedömer att det inte finns behov av att villkorsreglera denna fråga.

Länsstyrelsens yttrande i denna del föranleder ingen ytterligare kommentar från bolaget.

Dagbrottssjö

Under denna rubrik har länsstyrelsen tagit upp frågan om vilken vattenkvalitet som kan förväntas i den dagbrottssjö som kommer att uppstå när brytningen har avslutats och brottet vattenfyllts. Länsstyrelsen uttrycker tveksamhet till huruvida det underlag som har getts in i ärendet är tillräckligt för att göra en tillförlitlig bedömning av framtida förhållanden. Myndigheten har i anslutning till detta pekat på att det vid en annan dagbrottssjö, nämligen den vid Hornträsket i Kristineberg, har uppkommit påtagliga och oförväntade störningar i de lokala ekosystemen till följd av oväntat höga metallhalter i sjön. Mot denna bakgrund har länsstyrelsen föreslagit att bolaget ska åläggas att under en prövo¬tid om tre år från det att tillståndet har tagits i anspråk, utreda utsläpp från och miljöeffekterna av en framtida dagbrottssjö när brytningen har avslutats.

Bolaget vidhåller i och för sig den bedömning av de vattenförhållanden som kan förväntas i den kommande dagbrottssjön, men har inga invändningar mot att närmare undersöka och kontrollera vilka förhållanden som kommer att råda i sjön. Sådana undersökningar och kontroller är närmast självklara men frågan är vid vilken tidpunkt de lämpligen bör utföras. Enligt länsstyrelsens förslag ska undersökningarna göras redan nu vilket med nödvändighet innebär att de i hög grad måste baseras på antaganden och att osäkerheten i resultaten därmed kommer att bli betydande. Vidare är de åtgärder som normalt kan komma ifråga för det fall att vattenförhållandena skulle visa sig oacceptabla, sådana som vidtas efter det att brytningen är avslutad och vattenfyllningen har påbörjats eller rent av fullbordats. Mot bakgrund härav föreslår bolaget att den efterfrågade utredningen ska skjutas på framtiden och genomföras i anslutning till gruvans nedläggning.

Ekonomisk säkerhet

Länsstyrelsen har i denna del efterlyst ett klarläggande från bolaget huruvida redovisade efterbehandlingskostnader motsvarar ett utförande av utomstående tredje man. Länsstyrelsen har också bedömt att tillsvidare är den av bolaget redovisade kostnaden om 35,6 Mkr att se som en minimikostnad. Vidare har länsstyrelsen förslagit att det delegeras till tillsynsmyndigheten att senare kunna besluta att anpassa säkerheten om det visar sig att beräknade kostnader är för höga eller att sluttäckning eller andra efterbehandlingsåtgärder genomförs under verksamhetens gång.

När det gäller frågan om beräkningsgrunden för angivna efterbehandlingskostnader har denna fråga kommenterats i den kompletterande PM som har inhämtats från T.S., WSP, vartill det hänvisas.

När det gäller den föreslagna delegeringen till tillsynsmyndigheten att kunna anpassa säkerheten till bl.a. genomförda efterhandlingsåtgärder har bolaget inget att invända.

Boende i Svappavaara

I nämnda skrivelse föreslås att "LKAB i samråd med Länsstyrelsen påtar sig kostnaderna" för ett antal åtgärder som föreslås vidtas vid Kotijoki för att, som det får förstås, underlätta för turistnäringen. Åtgärderna innebär i korthet att en parkeringsplats (stor nog för turistbussar) ska anläggas på en viss angiven plats, att skyltning ska anbringas, att en informationsstuga idag belägen vid Gruvberget ska flyttas till den föreslagna parkeringen, att slyröjning ska utföras på viss plats och med vissa intervall samt att en angiven stig ska "hållas öppen".

Bolaget noterar att skrivelsen är densamma som överlämnades till bolaget (och till miljödomstolen) i anslutning till den syn som genomfördes den 30 september 2008 varför innehållet är känt sedan tidigare. Bolaget noterar också att förslagen i skrivelsen i allt väsentligt har fångats upp och beaktats av länsstyrelsen i ovan behandlade yttrande och ser därför ingen anledning att kommentera dessa särskilt. Istället hänvisas till vad bolaget anfört ovan.

Kompletterande materialanalyser

Som svar på synpunkter angående tidigare redovisad gråbergskarak¬tärisering åtog sig bolaget i sin skrivelse den 12 januari 2010 att låta utföra kompletterande tester och analyser. Dessa tester och analyser är nu slutförda och materialet har redovisats till bolaget som i sin tur har uppdragit åt Nils Eriksson Miljökonsult att bedöma och sammanställa resultatet. Av dennes rapport framgår i sammanfattning att resultaten från de nya testerna och analyserna i allt väsentligt bekräftar tidigare resultat och inte ger anledning att ändra de metoder som bolaget föreslagit för hantering och efterbehandling av gråberget från den kommande gruvan. När det gäller faktiska analysresultat och andra detaljer hänvisas till rapporten.

DOMSKÄL

Prövningens omfattning

Naturvårdsverket har yrkat att ansökan ska avvisas. Som grund för detta ställningstagande har verket anfört att ansökan inte har fått en lämplig avgränsning. Verket anser att prövningen ska omfatta hela den verksamhet som LKAB bedriver på platsen. Det finns enligt Naturvårdsverket flera direkta kopplingar mellan planerad gruvbrytning på Gruvberget och den befintliga verksamheten vid Leveäniemi gruvindustriområde.

Länsstyrelsen tillstyrker bolagets ansökan och föreslår vissa villkor men påpekar det faktum att malmförädlingsverksamheten vid Leveäniemi ännu inte har prövats utifrån vad som krävs enligt det s.k. IPPC-direktivet.

Ansökan avser ny gruvbrytning av högst 2 miljoner ton järnmalm per år vid Gruv-berget. Malmen kommer att, efter krossning och sovring, till viss del (ca. 40 %) försörja befintligt anrikningsverk och befintligt pelletsverk inom Leveäniemi industriområde med rågods för pelletsproduktion. Vidare kommer gruvvatten att efter rening ledas till det befintliga s.k. recipientmagasinet. Gråberg från Gruvberget kommer att deponeras på befintligt gråbergsupplag som inte använts sedan Leveäniemi dagbrottet lades vilande 1983.

I miljöbalken saknas uttryckliga regler om prövningens omfattning i miljömål och om de processuella verkningarna av att ansökan fått en olämplig utformning. Miljööverdomstolen har dock, i och för sig utan uttryckligt stöd av någon bestämmelse i miljöbalken eller några uttalanden i balkens förarbeten, i en lång rad domar utarbetat en praxis beträffande prövningens omfattning som innebär att en av sökanden gjord avgränsning kan innebära ett hinder mot prövning av ansökan. Miljööverdomstolen har bl.a. uttalat att ansökan måste vara så utformad att tillståndsmyndigheternas prövning kan täcka alla centrala frågor så att det finns förutsättningar att föreskriva villkor i alla delar som är relevanta från miljösynpunkt samt att prövningen ska resultera i de villkor eller föreskrifter som fordras enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler. För domstolen synes det vid prövningen, om ansökan har en godtagbar omfattning, vara verksamhetens påverkan på miljön som är avgörande.

Aktuell verksamhet utgör en ny gruva och är således ett led i en försörjningslinje av rågods till befintlig malmförädlingsanläggning. Att en viss del av verksamheten planeras utnyttja anläggningar inom Leveäniemi industriområde medför inte i sig att ansökans omfattning är olämplig. De förslag till villkor som presenterats av bolaget men även av länsstyrelsen är relevanta från miljösynpunkt och har en sådan utformning som fordras enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Ytterligare överväganden avseende villkoren redovisas nedan. Inte heller utgör det faktum att befintlig verksamhet inte prövats utifrån vad som krävs enligt det s.k. IPPC-direktivet skäl för att nu aktuell ansökan bör utökas att omfatta även malmförädlingsverksamheten.

Beträffande Naturvårdsverkets invändning om att vattenfrågorna, utsläppen till luft, bullret och deponering av avfall har sådana samband med den befintliga verksamheten att prövningen måste vara vidare än vad bolaget yrkat kan följande noteras, utöver vad som nedan sägs om buller och deponering av avfall. Läckaget genom dammvallarna bedöms inte komma att öka på grund av planerad tillförsel av gruvvatten från Gruvberget. Den totala tillförseln av kväve till recipientmagasinet kommer vidare att minska med 13 ton/år om man utgår från att 35 % av rågodset i malmförädlingen kommer från Gruvberget. Beträffande utsläpp till luft kommer transporterna av malm från Kiruna att minska. Vad Naturvårdsverket anfört i dessa delar motiverar inte en utökad prövning i linje med verkets yrkande.

Sammanfattningsvis finner miljödomstolen, särskilt mot bakgrund av den ingående belysning som dessa frågor fått vid huvudförhandlingen, att miljöpåverkan av det ansökta företaget inte på något betydelsefullt sätt sammanhänger med den pågående malmförädlingsverksamheten i Svappavaara. En prövning även av sökandebolagets malmbehandlingsverksamhet är därför inte nödvändig för att miljöbalkens hänsynsregler ska kunna tillgodoses. Något hinder föreligger således inte mot att pröva ansökan i den omfattning bolaget presenterat. Naturvårdsverkets yrkande om avvisning av ansökan bör därför lämnas utan bifall.

Bolaget har åtagit sig att före utgången av innevarande år inkomma med en ansökan om ett nytt tillstånd avseende den pågående malmförädlingen i Svappavaara och att man inte har något att invända mot att fullgörandet av detta åtagande uttryckligen görs till en förutsättning för det nu aktuella tillståndet. Mot bakgrund av miljödomstolen ställningstagande ovan avseende prövningens omfattning är det vare sig nödvändigt eller lämpligt att föreskriva ett sådant villkor.

Tillåtlighet och miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken varför den kan godkännas.

Ansökan omfattar, förutom tillstånd att anlägga och driva en gruva vid Gruvberget, även tillstånd till vattenverksamhet i form av bortledning av grund- och ytvatten som läcker in i gruvan och att utföra anläggningar för detta.

Det har inte framförts några invändningar mot verksamhetens tillåtlighet förutom Naturvårdsverkets invändning avseende prövningens omfattning. Exploateringsområdet ligger inom anvisad mark enligt minerallagen varför kravet på rådighet över aktuellt vattenområde uppfylls. För aktuellt område finns en översiktsplan där det anges att området ska användas för gruvindustri. För aktuellt exploateringsområde på Gruvberget finns varken områdesbestämmelser eller detaljplan. Däremot finns för Leveäniemi gruvområde en detaljplan antagen den 21 mars 2002 där det anges att området får användas för industri samt därtill hörande anläggningar och industribyggnader. Nu aktuell verksamhet strider således inte mot någon detaljplan eller områdesbestämmelser.

LKAB bedömer att de årliga intäkterna från den produktion som gruvdriften möjliggör blir flera hundra miljoner kronor högre än kostnaderna. Inte heller i övrigt har det framkommit något som gör att verksamheten inte skulle vara tillåtlig.

Bergsstaten har vidare den 10 maj 2000 beviljat LKAB bearbetningskoncession för området Gruvberget K nr 1. Detta medför att tillämpning av 3 och 4 kap. miljöbalken enbart ska ske i koncessionsärendet (jfr 4 kap. 2 § minerallagen (1991:45)).

Mot bakgrund av ovanstående bedöms verksamheten tillåtlig varför tillstånd kan lämnas med de villkor som redovisas nedan.

Utformning av begränsningsvärden

Bolaget har i sina villkorsförslag genomgående i första hand föreslagit villkor utformade som riktvärden och i något fall som gränsvärde. I andra hand har bolaget redovisat förslag till villkor som tar hänsyn till vad Miljööverdomstolen uttalat beträffande användning av framförallt riktvärden. Miljödomstolen har efter det att MÖD:s inställning blivit känd i möjligaste mån anpassat villkoren enligt denna praxis. Miljödomstolen tar därför fasta på den utformning bolaget presenterat i andra hand.

Villkor

Bolaget och Länsstyrelsen är i huvudsak överens om villkorsförslagen 1, 2b, 3, 4d, 6, 7, 8, 9, och 11 som presenterats av bolaget. Även miljödomstolen finner dess villkor lämpliga varför de bör föreskrivas. Villkorsförslagen 4d, 5 och 11, som behandlar buller, tid för sprängningar och ekonomisk säkerhet, kommenteras nedan. Även villkor nr 10 om efterbehandling kommenteras nedan.

Buller

Buller från verksamheten vid Svappavaara gruvindustriområde regleras som punkt 8 i Koncessionsnämndens för miljöskydd beslut den 20 juli 1976 och har följande lydelse."Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostadsbebyggelse öster om riksväg 98 i vad denna nivå påverkas av bolagets verksamhet, får ej överstiga 50 dB(A) under dagtid (kl. 07-18), 45 dB(A) under kvällstid (kl. 18-22) och 40 dB(A) nattetid (kl. 22-07). Härvid ska dock bortses från sprängning och varningssiren för sprängning. Vid bostadsbebyggelse väster om väg 98 får nyssnämnda ekvivalenta ljudnivåer överskridas med högst 10 dB(A)."

Bolaget har lämnat två olika förslag till bullervillkor nämligen 4a och 4b respektive 4c och 4d. Förslagen 4a och 4b avser buller från verksamheten vid Gruvberget medan förslagen 4c och 4d omfattar buller från både verksamheten vid Gruvberget och verksamhet inom Svappavaara industriområde. Eftersom det för dem som exponeras i detta fall inte spelar någon roll från störningssynpunkt om bullret kommer från verksamheten vid Gruvberget eller från verksamheten inom Svappavaara industri-område är det motiverat att föreskriva ett villkor som tar hänsyn till bullret från båda verksamheterna. Bolagets förslag till villkor innebär att bullret vid bostäderna begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån inte höjs i förhållande till dagens förhållanden. Bolagets villkorsförslag 4d bör därför föreskrivas.

Tid för sprängningar

Sprängning vid Gruvberget kommer att ske i huvudsak dagtid ca två gånger i veckan. Bolaget har lämnat ett förslag till villkor (nr 5) avseende sprängningstider med möjlighet för tillsynsmyndigheten att medge undantag från föreskrivna tider.

Länsstyrelsen har i sitt förslag till villkor menat att det även ska föreskrivas att underrättelse om sprängning ska ske i förväg till allmänheten. Vid huvudförhandlingen framkom det att föreskriften bör kunna utformas så att allmänheten ska i förväg på lämpligt sätt meddelas tidpunkter för när sprängning kan förväntas och att det kan delegeras till tillsynsmyndigheten att medge undantag från villkoret om när sprängning får ske och att meddela villkor om hur allmänheten ska meddelas tidpunkter för sprängning. Villkorets utformning framgår av domslutet.

Efterbehandling

LKAB har föreslagit ett villkor (nr 10) om att bolaget ska inge förslag till slutlig efterbehandlingsplan i god tid innan verksamheten upphör. Länsstyrelsen menar att bolaget under en prövotid ska utreda utsläpp och miljöeffekter av en framtida dagbrottssjö efter avslutad gruvbrytning i Gruvbergets dagbrott. Bolaget uppger att de frågor som länsstyrelsen tar upp bör kunna hanteras inom ramen för villkoret. Länsstyrelsen föreslog vid huvudförhandlingen att den föreslagna delegationen avseende detta villkor utökas så att den även kan omfatta undersökningar inför efterbehand-ling. Miljödomstolen finner att det är lämpligt att utöka delegationen till villkor 10 enligt Länsstyrelsens förslag. Utformningen framgår av domslutet

LKAB har föreslagit ett villkor (nr 11) om ekonomisk säkerhet för efterbehandling av befintlig deponi där gråberget från Gruvberget kommer att deponeras. Naturvårdsverket menar att det inte går att meddela bestämmelser om ekonomisk säkerhet för annan verksamhet än den som omfattas av ansökan.

Bolaget har beskrivit hur deponeringen av gråberg från Gruvberget ska ske och har dessutom lämnat in en avfallshanteringsplan och en efterbehandlingsplan. Enligt miljödomstolens uppfattning är det för aktuell deponering bäst att utnyttja det område som användes under den tid gruvdrift pågick i Leveäniemidagbrottet. Det finns inga bestämmelser i miljöbalken som omöjliggör att det meddelas en föreskrift om ekonomisk säkerhet för en deponi som inlämnat s.k. anpassningsplan till tillsynsmyndigheten men där denne ännu inte fattat beslut om godkännande. Bolagets förslag till villkor om ekonomisk säkerhet bör därför föreskrivas.

Kulturmiljö och friluftsliv

Länsstyrelsen har föreslagit tre villkor som har anknytning till den riksintressanta kulturmiljön vid Gruvberget. Villkoren har även kombinerats med en delegation till tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva åtgärder i dessa avseenden. Bolaget har anfört att villkoren ligger i linje med det sätt bolaget kommer arbeta inför starten av gruvbrytningen och menar att det kan ifrågasättas om åtgärderna behöver regleras i särskilda villkor eller om det är tillfyllest med bolagets medgivande i kombination med det allmänna villkoret.

Föreslagna villkor omfattar kulturmiljöfrågor i ett område som är riksintressant och där gruvbrytning pågått sedan mitten av 1600-talet. Att vissa frågor avseende hur verksamheten normalt kommer att drivas och andra frågor i förhållande till själva huvudverksamheten kan omfattas av det allmänna villkoret förefaller naturligt. Här är det dock fråga om ett intresse som inte primärt hör till den prövade verksamhet-en. Det är därför lämpligt att det meddelas särskilda villkor enligt Länsstyrelsens förslag.

Vad gäller frågan om villkor med avseende på friluftslivets intressen är ovanstående resonemang om det allmänna villkoret tillämpligt även om det inte rör sig om ett riksintresse. Länsstyrelsens förslag till villkor, med den ändring som förelogs vid huvudförhandlingen, bör därför föreskrivas.

Arbetstid, oförutsedd skada och igångsättningstid

Miljödomstolen finner inte skäl att frångå de vid huvudförhandlingen förslagna

arbetstiden och tiden för oförutsedd skada, nämligen 2 år från det att domen vunnit laga kraft respektive 5 år avseende oförutsedd skada.

Bolaget har inte föreslagit någon igångsättningstid för den miljöfarliga verksamheten men miljödomstolen anser att den bör kunna fastställas till 5 år.

Verkställighet

Mot bakgrund av vad bolaget framfört om vikten av verksamhetens snara genomförande och bristen på rågods samt att s.k. provbrytning redan genomförts på Gruvberget föreligger skäl att meddela ett verkställighetsförordnande. Som förutsättning för verkställighetstillståndet avseende vattenverksamheterna ska sökanden åläggas att ställa föreskriven säkerhet.

Prövningsavgift

Miljödomstolen finner inte skäl att sätta ned eller efterskänka den ansökningsavgift på 140 000 kr som miljödomstolen fastställt i beslut den16 juli 2008.

ANVISNINGAR FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga (DV 425)

Överklagande senast den 31 maj 2010.

Nils-Gunnar Elisson                                   Lena Nilsson 

_____________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Nils-Gunnar Elisson, ordförande, och miljörådet Lena Nilsson samt de sakkunniga ledamöterna Bertil Brånin och Karl-Erik Isaksson.

MÖD 2006:6; MÖD 2006:54
MÖD 2011:51

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2011-03-10

Målnummer:
M4866-10