Föreläggande om åtgärdsförberedande undersökning ----- Ett bolag hade förelagts att inkomma med resultatet av en åtgärdsförberedande undersökning av klorerande lösningsmedel (trikloretylen) på den fastighet där bolaget bedrev sin verksamhet. Bolaget överklagade föreläggandet och åberopade att det inte hade använt trikloretylen i sin verksamhet och att det inte heller hade tagit över verksamheten från tidigare bolag på platsen. Eftersom bolaget och nämnden syntes vara överens om att trikloretylen inte hade förbrukats i bolagets verksamhet och det inte förelåg något organisatoriskt samband mellan bolaget och tidigare verksamhetsutövare på platsen fann Mark- och miljööver-domstolen att föreläggandet skulle upphävas.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Nacka tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-07-29 i mål nr M 4319-09, se bilaga

KLAGANDE

NJ Innovation AB

Ståhlbergsvägen 13

632 21 Eskilstuna

MOTPART

Miljö- och räddningstjänstnämnden i Eskilstuna kommun

631 86 Eskilstuna

SAKEN

Föreläggande om åtgärdsförberedande undersökning av klorerade lösningsmedel på fastigheten Eskilstuna Valnöten 11

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med ändring av miljödomstolens och Länsstyrelsens i Södermanlands län avgöranden upphäver Mark- och miljööverdomstolen Miljö- och räddningstjänstnämndens i Eskilstuna kommun beslut den 26 september 2008, dnr MMFO 3576/2007 om föreläggande för NJ Innovation AB att inkomma med resultatet av en åtgärds-förberedande undersökning.

___________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

NJ Innovation AB (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av miljödomstolens och länsstyrelsens avgöranden, ska upphäva Miljö- och räddningstjänstnämndens i Eskilstuna kommun föreläggande om att inkomma med resultatet av en åtgärdsförberedande undersökning.

Miljö- och räddningstjänstnämnden i Eskilstuna kommun (nämnden) har bestritt bifall till överklagandet.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har till stöd för sin talan anfört bl.a. följande.

Enligt 10 kap. 2 § miljöbalken är den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till en föreningsskada eller allvarlig miljöskada (verksamhetsutövaren) ansvarig för avhjälpande. Verksamhetsutövare och ansvarig för avhjälpande är således den som bedriver eller har bedrivit den verksamhet som har orsakat föroreningen. Bolaget har inte på något sätt bidragit till föroreningarna då bolaget aldrig har använt det klorerade lösningsmedlet trikloretylen i sin verksamhet, trots att möjlighet fanns enligt det verksamhetstillstånd som tidigare var gällande. Istället har hela tiden en alkalisk tvätt använts för rengöring av plåt. Nämnden har också vidgått att det i målet har visats att bolaget inte har använt trikloretylen i sin verksamhet. Därmed är bolaget verksamhetsutövare vid tillämpningen av 10 kap. 2 § miljöbalken endast för det fall att den verksamhet bolaget i dag bedriver är samma verksamhet som den som bedrevs av tidigare verksamhetsutövare i lokalen, nämligen Ornamentik PC. Aktiebolag, tidigare Maskinskyltfabriken Aktiebolaget Ornamentik (Ornamentik).

I samband med bildandet av NJ Innovation köpte bolaget vissa maskiner från konkursboet efter Ornamentik. Av denna anledning övertogs också lokaler i vilka Ornamentik bedrev sin verksamhet. Den verksamhet som startades upp av bolaget i lokalerna är dock inte densamma som den som tidigare bedrevs. Ornamentik tillverkade huvudsakligen maskinskyltar, medan bolagets verksamhet är inriktad på fotoetsning (precisionsetsning), som är en teknik för att etsa detaljer med mycket snäva toleranser (d.v.s. med krav på hög precision). Ornamentik utförde ingen fotoetsning överhuvudtaget. Det rör sig således om väsensskilda verksamheter och en helt annan kundkrets. Bolaget har vidare hela tiden använt en annan rengöringsmetod än den som Ornamentik använde och som kräver trikloretylen. Den plåt som bolaget använder, och hela tiden har använt, i sin verksamhet är i samtliga fall valsad med hjälp av en valsolja som måste avlägsnas med alkalisk tvätt och alltså inte med trikloretylen. För denna typ av plåt är kontakt med trikloretylen direkt skadligt, varför det är uteslutet att använda trikloretylen i rengöringsprocessen.

Den omständigheten att ett nytt tillstånd söktes när bolaget startade sin verksamhet på fastigheten 1988 visar att bolaget inte övertog tidigare verksamhet. Vid tidpunkten för tillståndsansökan stod det inte klart vilken tillverkningsmetod som skulle användas, varför tillstånd söktes även för användning av trikloretylen.

Mot bakgrund av ovanstående är den dom från Miljööverdomstolen (MÖD 2003:127), som nämnden hänvisar till i sitt yttrande, inte relevant för det förevarande målet, då bolaget Arvamet, som i det målet bedömdes vara verksamhetsutövare, hade övertagit och således bedrev den verksamhet som hade orsakat föroreningar. I Arvamet-målet skedde därtill fortfarande viss förorening från verksamheten. Som beskrivs ovan bedriver bolaget inte den verksamhet som har orsakat föroreningar på fastigheten och bolaget har inte heller orsakat någon förorening.

Nämnden har till stöd för sin talan hänvisat till bl.a. MÖD 2003:127 (Arvamet) och anfört att bolaget har visat att trikloretylen inte har förbrukats i deras verksamhet, men att detta inte påverkar undersökningsansvaret. Däremot kan saneringsansvarets omfattning påverkas när en skälighetsavvägning enligt 10 kap. 4 § miljöbalken, inför åtgärdsinsatser görs.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Bolaget och nämnden synes vara överens om att trikloretylen inte har förbrukats i bolagets verksamhet. Mark- och miljööverdomstolen finner inte att utredningen i målet ger anledning till någon annan bedömning.

Den fråga som då uppstår är om bolaget kan anses ha sådana kopplingar till Ornamentik, som tidigare bedrev ytbehandlingsverksamhet i lokalen och som enligt uppgift ska ha använt trikloretylen i sin verksamhet, att det ska anses som verksamhetsutövare även för denna verksamhet.

Av bolagsregistret framgår att Ornamentik försattes i konkurs 1986 och att konkursen är avslutad. Av utredningen i målet framgår vidare att Ornamentik 1972 hade 85 personer anställda, medan NJ Innovation i slutet av 1980-talet startades som ett enmansbolag, sedermera med fyra anställda, och med ett nytt tillstånd. Någon koppling i fråga om ägarintressen mellan de två bolagen har inte framkommit. Dessutom har bolaget anfört att de två bolagen bedrivit olika typer av ytbehandlingsverksamhet.

Mot denna bakgrund finner Mark- och miljööverdomstolen att något organisatoriskt samband mellan de två bolagen inte kan anses föreligga och att det således inte är fråga om samma verksamhet. NJ Innovation kan inte ses som utövare av den verksamhet som har gått i konkurs och har inte heller senare bedrivit någon verksamhet som har kunnat bidra till förorening med trikloretylen. Bolaget är således inte verksamhetsutövare enligt 10 kap. 2 § miljöbalken och föreläggandet ska upphävas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Henrik Löv och Henrik Runeson, referent, tekniska rådet Anna-Lena Rosengardten samt tf. hovrättsassessorn Olof Danielsson. Enhälligt.

Föredragande har varit Sofia Hedelius Bruu.

_______________________________________

BILAGA

NACKA TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

NJ Innovation AB

Stråhlbergsvägen 13

632 21 Eskilstuna

MOTPART

Miljö- och räddningstjänstnämnden i Eskilstuna kommun

631 86 Eskilstuna

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Södermanlands län beslut den 30 juni 2009 i ärende nr 505-14832-08, se domsbilaga 1

SAKEN

Föreläggande om åtgärdsförberedande undersökning av klorerade lösningsmedel på fastigheten Eskilstuna Valnöten 11

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår överklagandet. Tidpunkten för när den förelagda åtgärden ska vara genomförd ändras dock till senast fyra (4) månader efter det att föreläggandet vunnit laga kraft.

_____________

BAKGRUND

Miljö- och räddningstjänstnämnden i Eskilstuna kommun (nämnden) beslutade den 26 september 2008 genom delegationsbeslut att med stöd av 10 kap. 2, 4 och 6 §§ miljöbalken jämfört med 2 kap. 2, 3 och 8 §§ miljöbalken samt 26 kap. 9, 21 och 22 §§ miljöbalken förelägga NJ Innovation AB (bolaget) att tillsammans med Anodic Ytbehandling AB eller var för sig (solidariskt) utföra följande:

Inkomma med resultatet av en åtgärdsförberedande undersökning av klorerade lösningsmedel på fastigheten Valnöten 11 och eventuella påverkansområden samt att inkomma med åtgärdsförslag till miljöavdelningen senast den 5 november 2008.

Bolaget överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Södermanlands län (länsstyrelsen) som avslog överklagandet med bl.a. följande motivering. Både tidigare och nuvarande verksamhetsutövare kan göras ansvarig för föroreningar. Att kraven kan ställas på den nuvarande verksamhetsutövaren är något som vinner stöd i förarbetena till 10 kap. miljöbalken. Detta synsätt överensstämmer även med den praxis som utvecklades under miljöskyddslagen och som innebar att den som tar över en verksamhet i princip övertar såväl rättigheter som skyldigheter. Krav om efterbehandlingsåtgärd kan därför riktas mot vem som helst av dem som bedrivit eller bedriver verksamheten. I efterbehandlingsansvaret får även anses ingå det inledande ansvaret för utredningar om och kartläggning av föroreningarna. I det nu aktuella ärendet får det anses utrett att NJ Innovation AB är en avknoppning av Ornamentik PC AB och att både Ornamentik och NJ Innovation har bedrivit etsning. Av framkomna uppgifter har det inte gått att avgöra när NJ Innovation AB gick över från trikloretylen till lut vid etsningsprocessen men länsstyrelsen ansåg det klarlagt att bolaget i sin verksamhet har använt trikloretylen och därmed har ett ansvar för föroreningen. Länsstyrelsen avslog överklagandet av nämndens beslut men ändrade det på så sätt att tidpunkten för den förelagda åtgärden flyttades fram till den 2 november 2009.

Bolaget har överklagat länsstyrelsens beslut till miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Bolaget har yrkat att länsstyrelsens beslut ska upphävas och att miljödomstolen upphäver nämndens beslut om föreläggande.

Till stöd för dess talan har bolaget anfört i huvudsak följande. Bolaget kan inte anses uppfylla rekvisiten för att utgöra en verksamhetsutövare i enlighet med

10 kap. 2 § miljöbalken. Bolaget har aldrig bedrivit verksamhet på sådant sätt att det kan ha bidragit till förorening av organiska lösningsmedel på fastigheten Valnöten 11. Vidare har bolaget saknat faktisk och rättslig möjlighet att ingripa mot föroreningen i syfte att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människor eller miljön.

Verksamhetsutövare är enligt 10 kap. 2 § miljöbalken alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till föroreningen. Enligt länsstyrelsens motivering anses bolaget utgöra en verksamhetsutövare dels på grund av förhållandet till dåvarande Ornamentik PC AB, dels av att man ska ha använt trikloretylen i verksamheten. Dessa motiveringar anser bolaget är helt felaktiga.

Bolaget NJ Innovation AB registrerades fristående från Ornamentik PC AB. Enligt definitionen är avknoppning ett bildligt uttryck som beskriver hur någonting skapas genom att avskiljas från något redan existerande, större. Uttrycket används som regel med avseende på hur en organisation flyttar en del av sin verksamhet till en ny, separat organisation. Verksamheten vid bolaget startades som ett nytt bolag 1988 av Nils Johansson. Under våren 1988 byggde dåvarande fastighetsägaren om Ornamentiks lokaler till industrihotell, i vilket bolaget idag disponerar en mindre del, för sin verksamhet. Bolaget har fram tills idag bedrivit sin verksamhet i befintliga lokaler (företagshotell), vilka idag ägs av Tunafastigheter i Eskilstuna AB. Enligt länsstyrelsens beslut framgår att både tidigare och nuvarande verksam-hetsutövare kan göras ansvarig för föroreningar. Enligt länsstyrelsens resonemang bör samtliga nuvarande och tidigare hyresgäster i fastigheten kunna betraktas som ansvariga.

Trikloretylen har aldrig använts i verksamheten vid bolaget. Detta trots att bolaget, i enlighet med tillståndsbeslut från 1989 haft möjlighet att använda detta i verksamheten. Möjligheten att använda trikloretylen har aldrig utnyttjats då bolaget istället valt en alkalisk tvätt för rengöring. Att trikloretylen aldrig använts kan verifieras av bolagets miljörapporter från 1988 och framåt samt framkomna resultat från en nyligen genomförd undersökning av betonggolv i verksamheten.

Verksamheten vid NJ Innovation AB kan inte anses utgöra en avknoppning till PC Ornamentik AB. Vidare har aldrig trikloretylen använts i verksamheten. Ansvaret för utredningar om och kartläggning av föroreningar samt eventuell efterbehandlingsåtgärd kan därmed inte ställas på bolaget.

I och med ovanstående förhållanden anser bolaget att hela ansvaret för att utredning och efterbehandling genomförs ligger på nuvarande fastighetsägaren. Detta då det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare tillgänglig som kan genomföra nödvändiga utredningar och eventuell sanering. Med anledning av områdets industriella historia bör nuvarande fastighetsägare känt till att marken kan ha varit förorenad i samband med fastighetsförvärvet, och skulle därför utnyttjat sin undersökningsplikt innan köpet.

DOMSKÄL

Tillämpliga lagrum framgår av det överklagade beslutet.

Av utredningen i målet har framkommit att länsstyrelsen meddelade NJ Innovation AB tillstånd den 3 januari 1989 för ytbehandlande verksamhet. Enligt tillståndet utgjorde verksamheten en del av den tillverkning som tidigare bedrevs av företaget Ornamentik PC AB inom samma fastighet. Enligt NJ Innovation AB:s ansökan från den 25 april 1988 avfettades godset i trikloretylen före etsningsprocessen. Bolaget har i ansökan uppgett att beräknad förbrukning av tri "uppgår till 400 l/år". Bolagets tillstånd att bedriva ytbehandlingsverksamhet är numera återkallat på bolagets egen begäran eftersom verksamheten inte längre omfattas av tillståndsplikt.

Miljödomstolen gör följande bedömning.

Miljödomstolen anser, liksom underinstanserna, att NJ Innovation AB får anses ha övertagit i vart fall delar av den verksamhet Ornamentik PC AB bedrivit på fastigheten.

Det tillstånd bolaget erhöll den 3 januari 1989 för ytbehandlande verksamhet medgav bl.a. användning av trikloretylen. Tillståndets rättskraft gäller enligt 24 kap. 1 § miljöbalken mot envar och sålunda även mot tillsynsmyndigheten i dess arbete. Miljödomstolen bedömer att det inte framkommit något i målet som visar att bolaget inte använt trikloretylen i dess verksamhet.

Miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att NJ Innovation AB är att anse som verksamhetsutövare och enligt 10 kap. 2 § miljöbalken är ansvarig för efterbehandling av föroreningsskada. På grund av det anförda och då det i övrigt inte framkommit något som föranleder miljödomstolen att ändra länsstyrelsens beslut ska överklagandet avslås. Tidpunkten för fullgörandet bör emellertid flyttas fram.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 2 (DV 427)

Överklagande, ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, ska ha inkommit till Nacka tingsrätt, miljödomstolen senast den 19 augusti 2010. Prövningstillstånd krävs.

Anders Enroth                                                                 Jan-Olof Arvidsson

_____________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anders Enroth, ordförande, och miljörådet Jan-Olof Arvidsson. Enhälligt. Föredragande har varit beredningsjuristen Katrin Strömberg.

MÖD 2011:24

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2011-06-23

Målnummer:
M6986-10