Tillstånd till täktverksamhet avseende naturgrus ----- Miljödomstolen hade fastställt länsstyrelsens beslut att ge tillstånd till brytning av högst 70 000 ton naturgrus på en plats där det tidigare hade bedrivits täktverksamhet. Gruset skulle huvudsakligen användas för betongtillverkning. Miljööverdomstolen ansåg det visat att det är tekniskt möjligt att använda krossat berg istället för naturgrus som ballast i betong och konstaterade att en avsikt med den nya bestämmelsen i 9 kap. 6 b § miljöbalken är enligt propositionen att krossat berg i ökad utsträckning bör kunna ersätta naturgrus som ballast i betong. Miljööverdomstolen fann inte att bolaget hade visat att detta förfaringssätt skulle vara ekonomiskt orimligt. Ett skyddsavstånd till verksamheten på endast 100 meter till närmaste bostadshus gjorde också att verksamhetens lokalisering inte ansågs lämplig. Miljööverdomstolen avslog ansökan.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2008-12-08 i mål nr M 749-08, se

bilaga A

KLAGANDE

L.B.

Ombud: Advokaten M.K.

Advokatfirman M.K.

MOTPARTER

1. Finspångs Tekniska verk AB

612 80 Finspång

2. Länsstyrelsen i Östergötlands län

581 86 Linköping

SAKEN

Tillstånd till täktverksamhet på fastigheten Finspång Rommetorp 2:1

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens dom och länsstyrelsens i Östergötlands län, miljöprövningsdelegationen, beslut den 28 januari 2008, dnr. 551-5473-06, 0562-233-04 och avslår ansökan om tillstånd till täktverksamhet på fastigheten Finspång Rommetorp 2:1.

___________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

L.B. har yrkat att Miljööverdomstolen ska upphäva miljödomstolens dom och avslå Finspångs Tekniska Verk AB:s ansökan om tillstånd att bedriva grustäkt.

Finspångs Tekniska Verk AB (i fortsättningen bolaget) har bestritt ändringsyrkandet.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

L.B. har som grund för sin talan i huvudsak anfört följande. Bolaget har inte visat att behov av naturgrus i regionen föreligger. Behovsutredningen är för gammal. Betongindustri AB, som har skrivit intyg om behov av naturgrus, har lagt ner sin betongstation i Finspång vilket gör att bolagets argument rörande transportavstånd faller eftersom företagets övriga fabriker ligger i Norrköping, Linköping, Motala och Nyköping. Ansökan om täkttillstånd är inte utformad enligt de sedan den 1 augusti 2009 gällande reglerna i 9 kap. 6 a § 1 miljöbalken.

Verksamhetens lokalisering är inte lämplig och ändamålet med verksamheten kan inte nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Boendemiljön för honom kommer att avsevärt försämras. Det nya brytningsområdet gör att störningarna och vägtransporterna ökar väsentligt jämfört med tidigare täkt. En vegetationsskärm av barrträd har avverkats vilket gör att störningarna blir än större än de annars skulle ha blivit. Avverkningen skedde i strid med dåvarande täktplan. Det planerade nya brytningsområdet nordost om hans fastighet XX X:X kommer att omslutna hela den del av hans fastighet där bostadshuset och tomten ligger. Tidigare täkt har vidare inte efterbehandlats.

Bolaget har sammanfattningsvis anfört följande. Betongindustrin i Finspång är inte nedlagd utan satt i "malpåse" för att kunna startas upp med kort varsel när byggprojekten kommer igång. Det gjutgrus som finns i Rommetorpstäkten är alltjämt efterfrågat av betongindustrin på grund av dess fina kvalitet. Det är inga större volymer som ska brytas och skadan på omgivningen kan därför inte anses överstiga nyttan. När bolaget åter etablerat sig i täkten kommer den att successivt återställas och kunna ge tillbaka det naturvärde som tillfälligt gått förlorat under bryttiden.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har lämnat två yttranden till Miljööverdomstolen. I yttrande daterat den 30 september 2009 har SGU angett att allmänt anser SGU att användningsområden där naturgrus inte kan ersättas av tekniska skäl, beroende på materialets egenskaper, kan exempelvis vara för framställning av betong och murbruk eller som fallsand, rörgravssand och golfsand. SGU anser det vara viktigt att naturgrus inte används i någon högre omfattning som vägmakadam eller fyllnadsmaterial. Utifrån sökandens ansökningshandlingar där uppgifter saknas kan SGU inte uttala sig om hur viktig förekomsten är för specialsandprodukter. SGU noterar att ingen produktion från täkten har registrerats i SGU:s produktionsstatistik efter år 2003.

SGU har därefter i yttrande daterat den 22 oktober 2009 anfört att kompletterande uppgifter inkommit från GeoPro AB. Verksamhetsutövaren anser att övriga grustäkter i regionen inte kan leverera tillräckligt god ballastkvalitet för användningsområdet betong. Generellt sett anses ballast för betong vara en bristvara i kommunen. Verksamhetsutövaren anser vidare att man på sikt bör ta fram nya bergtäkter med lämpliga egenskaper för betongtillverkning. På sikt anser verksamhetsutövaren att rörgravsgrus, kabelsand och EU-standardiserad lek- och gungsand kommer att efterfrågas, då den generella trenden är att naturgrus i framtiden kommer att bli en bristvara lokalt och regionalt för dessa speciella användningsområden. Det uttag av naturgrus som ansökts om, 10 000 ton per år, är en liten kvantitet varför en omställning till ett ersättningsmaterial, helkrossat bergmaterial, i detta fall får anses vara orimligt. SGU har för närvarande inget att invända mot att täktens material går till ovan angivna användningsområden, då ersättningsmaterial för dessa är under utredning och då konsensus saknas om vilka material som i framtiden kan användas inom dessa områden.

Länsstyrelsen har sammanfattningsvis anfört följande. Ballast för framställning av betong har länge ansetts vara ett av de användningsområden där naturgrus inte har kunnat ersättas fullt ut av bergkrossprodukter. Forskning och experimentering pågår emellertid och på ett par platser i Östergötland pågår försök där vissa typer av betong framställs med enbart bergkross som ballast. Någon fullständig övergång från naturgrus till bergkross som ballast vid betongframställning är inte aktuell inom den närmaste framtiden. Naturgrus som ballast vid betongtillverkning bör därför fortfarande kunna anses vara ett användningsområde där det inte är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material. Länsstyrelsen bedömer utifrån de uppgifter som lämnats av sökanden att det även fortsättningsvis föreligger ett behov av materialet. Mot bakgrund av detta samt med hänsyn till den planerade verksamhetens ringa omfattning vidhåller Länsstyrelsen sitt tidigare ställningstagande och avstyrker bifall till överklagandet.

L.B. har till bemötande av lämnade uppgifter anfört följande. I miljökonsekvensbeskrivningen den 2 juni 2004 anges att grusmaterialet även ska användas för kommunens egna verksamhet men precisering av kommunen egna verksamhet saknas. Av SGU:s första yttrande framgår att sökanden inte visat att grus från Rommetorp är lämpat för betongframställning. Av länsstyrelsens ingivna material från SGU framgår att möjlighet finns att använda alternativt material vid betongframställning i Östergötland. Verksamhetsutövarens åsikter som redovisas i SGU:s andra yttrande vinner inte stöd av verksamhetsutövarens ansökan eller miljökonsekvens­beskrivningen. Verksamhetsutövaren har inte visat att behov av grus från Rommetorp föreligger nu och under överskådlig tid och inte heller visat att kvalitén på materialet från andra grustäkter i närområdet är så undermålig som påstås.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Ansökan om ytterligare uttag av naturgrus på fastigheten Finspång Rommetorp 2:1 inkom till länsstyrelsen den 10 juni 2004. Som parterna har anfört har nya bestämmelser beträffande naturgrustäkter införts i miljöbalken år 2009 då 9 kap. 6 a § har ersatts av 9 kap. 6 a-d §§. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 augusti 2009 och det anges i övergångsbestämmelserna att äldre bestämmelser gäller för täkter av naturgrus eller torv som den 1 augusti 2009 omfattas av ett tillstånd eller en anmälan enligt 9 kap. eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. Det innebär, vilket även anges i förarbetena (prop. 2008/09:144 s. 22), att de nya bestämmelserna ska tillämpas i övriga fall även om en ansökan om täkttillstånd har anhängiggjorts före ikraftträdandet. I 9 kap. 6 b § 1 föreskrivs att en täkt av naturgrus inte får komma till stånd om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material. I propositionen (s. 26) anges att vid den prövningen bör man beakta dels om det är möjligt att använda ett annat material, t.ex. bör krossat berg i ökad utsträckning kunna ersätta naturgrus som ballast i betong, dels om tillgången på naturgrus från redan öppnade naturgrustäkter i närheten kan tillgodose behovet. Vidare anges (s. 17) att oavsett om det är fråga om att nyetablera en täkt ur en naturgrusförekomst eller förlänga drifttillståndet för en redan etablerad täkt ur naturgrusförekomsten bör gälla att naturgrus bör användas endast för ändamål där det inte är möjligt att ersätta materialet med något annat. Det anges också att det bör krävas att sökanden i en ansökan om tillstånd till täkt av naturgrus redogör för det avsedda användningsområdet och varför det inte är möjligt att använda ett annat material än det grus som avses att tas ur täkten. Det bör ske en behovsprövning där det objektiva behovet ska visas.

Eftersom sökanden inte hade något gällande täkttillstånd den 1 augusti 2009 har Miljööverdomstolen att vid prövningen tillämpa de nya bestämmelser som då trädde i kraft. Beträffande frågan om sökanden har visat att det med hänsyn till det avsedda användningsområdet inte är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material än naturgrus gör Miljööverdomstolen följande bedömning. Bolagets yttrande i Miljööverdomstolen får tolkas så att naturgruset som bolaget vill bryta ska användas huvudsakligen till betongframställning. Av den utredning som har presenterats, däribland det av Länsstyrelsen ingivna informationsbladet från SGU daterat i oktober 2007, får anses visat att det är tekniskt möjligt att använda krossat berg istället för naturgrus som ballast i betong. En avsikt med de nya bestämmelserna är som framgår av propositionen att krossat berg i ökad utsträckning bör kunna ersätta naturgrus som ballast i betong. Miljööverdomstolen finner inte att bolaget har visat att detta förfaringssätt skulle vara ekonomiskt orimligt.

L.B. har gjort gällande att verksamhetens lokalisering inte är lämplig och att boendemiljön för honom kommer att avsevärt försämras. Som framgår av Länsstyrelsens beslut är avståndet från brytningsområdesgränsen till närmast belägna bostadshus som är L.B:s endast 100 meter. Vidare framgår att det i skriften Bättre plats för arbete (Boverkets allmänna råd 1995:5), som har getts ut i samarbete med Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Räddningsverket, har angetts att skyddsavståndet mellan en täktverksamhet och kringliggande bebyggelse bör vara minst 500 meter. Med hänsyn till att det i detta fall är ett så kort avstånd som 100 meter till klagandens bostadshus är verksamhetens lokalisering inte lämplig. Det förhållandet att det tidigare har pågått täktverksamhet i området påverkar inte denna bedömning. Till detta kommer att det med hänsyn till de uppgifter som har lämnats om betongstationen i Finspång inte är visat av sökanden att lokaliseringen kommer att innebära korta transportvägar.

Med hänsyn till det anförda finner Miljööverdomstolen vid en samlad bedömning att L.B:s överklagande ska bifallas, miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut upphävas och ansökan om tillstånd till täktverksamhet avslås.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Lars Dirke, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsråden Roger Wikström, referent, och Ulla Bergendal. Enhälligt.

Föredragande har varit Frida Rudsander.

________________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

L.B.

Ombud: Advokaten M.K.

Advokatfirman M.K.

MOTPARTER

1. Finspångs Tekniska verk AB

612 80 Finspång

2. Länsstyrelsen i Östergötlands län

581 86 Linköping

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Östergötlands läns beslut 2008-01-28 i ärende nr 551-5473-06,

se bilaga 1

SAKEN

Tillstånd till täktverksamhet på fastigheten Rommetorp 2:1, Finspångs kommun

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår överklagandet. Länsstyrelsens beslut står därför fast.

_____________

YRKANDEN M.M.

L.B. har i första hand yrkat att miljödomstolen upphäver länsstyrelsens beslut och lämnar Finspångs Tekniska Verk AB:s ansökan om täkttillstånd utan bifall. alternativt förordnar att tillståndsprövningen ska anstå i avvaktan på SGU fastställt nytt delmål för naturgrusutvinningen i landet. L.B. har i andra hand yrkat att villkorspunkterna 2, 6 och 13 i länsstyrelsens tillståndsbeslut ändras samt att ytterligare ett villkor meddelas innebärande förbud för tillståndshavaren att använda den befintliga tillfartsvägen till täktområdet samt skyldighet att anlägga ny tillfartsväg.

L.B. har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.

Miljöprövningsdelegationens (MPD:s) beslut att tillåta täktverksamhet till utgången av år 2014 strider mot gällande lagstiftning. Enligt miljöbalken skall täkttillstånd ges för betydligt längre tid än 5 år som var gängse praxis före miljöbalkens ikraftträdande. Förarbetena har uttalat att 15-åriga tillstånd bör vara målsättningen när tillstånd skall ges för att därigenom begränsa ingreppen i naturmiljön på färre ställen. Grund för 7-åriga tillstånd saknas i förarbetena till miljöbalken. MPD:s beslut såvitt avser tillståndets längd saknar laglig grund och skall upphävas. MPD har korrekt bedömt att ett täkttillstånd inom Rommetorp 2:1 för så lång tid som av Finspångs Tekniska Verk AB (FTV) yrkade 15 år inte kan meddelas. Ansökan skulle därmed ha avslagits i första hand. I andra hand hade ett mycket kort tillstånd - endast i syfte att efterbehandla täkten genom avbaning varvid en begränsad mängd grus eventuellt kunnat övervägas som hade kunnat försörja det utredda behovet under två år - eventuellt kunnat tillåtas under en kort, begränsad period, som ett led i efterbehandling. De skäl MPD anför om pågående översyn av delmålet för det nationella miljökvalitets­målet "God bebyggd miljö", innebär med hänsyn till förslaget från SGU i Fördjupad utvärdering av naturgrusdelmålet inom God bebyggd miljö, SGU-rapport 2007:21, att MPD skulle ha avslagit ansökan eller vilandeförklarat ärendet i avvaktan på eventuellt beslut om nämnda miljökvalitetsmål med målsättning inom begränsning av naturgrusuttagen i landet till 12 miljoner ton år 2010. I avvaktan på nytt delmål för år 2020 skall ansökan avslås i första hand och i andra hand vilandeförklaras tills nytt delmål föreligger, inte minst mot bakgrund av att minskningen av pågående uttag av grus går för långsamt, se SGU 2007:21 sid. 6. Vid intresseavvägningen skall behovet av 70 000 ton grus vägas mot behovet av skydd för miljön för djur, växter och miljön i övrigt såsom människors boendemiljö och hälsa. Finspångs Tekniska Verk AB (FTV) har åberopat utredning som endast påvisar behov av grus under två år. Därmed är det inte tillräckligt utrett att behov av grus föreligger för längre tid. Redan av detta skäl saknas förutsättningar att meddela tillstånd till grustäkt, se bl.a. prop. 1997/98:45 s 377.

I andra hand är det L.B:s inställning att MPD:s bedömning av tillståndets längd är felaktig av följande skäl. MPD:s uppfattning att endast ett kortare täkttillstånd kan meddelas än vad ansökan avser, borde rimligen ha utfallit så att MPD följaktligen skulle ha meddelat ett avsevärt kortare tillstånd som rätteligen skulle ha avsett efterbehandling av täkten varvid viss mindre mängd grus eventuellt hade kunnat tillåtas att utvinnas under en starkt begränsad tidsrymd. Sökanden har endast visat att behov av grus finns under ca 2 år och ej under sju års tid. Det är inte rimligt att L.B. och övriga närboende utsätts för ytterligare störningar i sin dagliga boende- och trafikmiljö sett mot bakgrund av att varken sökanden under 2000-talets första år eller tidigare kommunala aktörer som innehaft täkttillstånd under 1980- och 1990-talet, förmått att följa gällande villkor för tidigare täkttillstånd utan utsatt naturmiljön för betydande risker samt orsakat betydande skador på L.B:s fastighet samt utsatt L.B. för kännbar oro i hand för L.B:s dotters liv när hon var barn samt oro för de ekonomiska skadorna av den närbelägna störande verksamheten.

Skulle domstolen ändå bedöma att ett tillstånd till grustäkt till och med utgången av år 2014 lagligen kan meddelas på Rommetorp 2:1 enligt gällande rätt, yrkar L.B. i andra hand att villkoren ändras enligt följande.

Villkor 2.

Verksamheten kan endast får bedrivas mellan kl. 8-16 helgfri måndag till fredag, att ingen verksamhet, dvs. inga åtgärder för brytning, krossning, sortering, underhåll, transporter etc. under perioden får bedrivas. Under perioden maj - augusti årligen får ingen verksamhet eller underhåll alls bedrivas i täkten och inga transporter får ske till eller från täkten.

Villkor 6.

I konsekvens med yrkandet beträffande villkor nr 2 skall villkor nr 6 ändras så att buller med max 50 dB(A) får förekomma helgfri vardag kl. 8-16 under september till april.

Villkor 13.

Kontrollprogrammet skall tillståndshavaren ha givit in till tillsynsmyndigheten innan tillstånd om grusbrytning tas i anspråk.

Nytt villkor

Därutöver skall beslutet innehålla ett uttryckligt förbud för tillståndshavaren att använda befintlig in- och utfartsväg till täktområdet längs L.B:s bostads­fastighet XX X:X till täkten. Täkten är uppbruten närmast L.B:s fastighet. Grusbrytning skall ske västerut mot bostadsfastigheten X 1:42. X 1:42 har tidigare inte varit direkt exponerad för täktverksamhet sedan 1970-talet fram till 2003-12-31 vilket fastigheten XX X:X har varit och, som miljödomstolen konstaterat i slutligt beslut 2006-03-16, lidit långt utöver vad som behöver godtas. Mot denna bakgrund är det skäligt att tillståndshavaren åläggs att skaffa sig rätt att anlägga lämpligare in- och utfart till täktområdet, närmare nu aktuell grusförekomst än att fortsätta störande transporter som bullrar, dammar och vibrerar längs med L.B:s bostad och tomt. Alternativ lokalisering till täkterna i Kolvetorp, Regna och Sonetorpsåsen är inte tillräckligt utredda för att avfärdas som mindre lämpliga alternativ. Laglig grund saknas för att avstånd för transporter är den enda avgörande parameter som skall beaktas. Även närhet till permanentbostäder, tidigare allvarliga störningar och fortsatt risk för påverkan på boendemiljön och människors hälsa skall beaktas. Villkoret om hjälpplantering skall fastställas av miljödomstolen då villkoret inte avser tillstånd utan får bedömas som en sådan fråga som är direkt kopplad till och föranledd av ansökan om tillstånd och tidigare täktverksamhet. I övrigt hänvisar L.B. till vad han anfört vid handläggning och syn vid Miljöprövningsdelegationen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har bestritt bifall till överklagandet och därvid hänvisat till bedömningsrunderna i beslutet.

Finspångs Tekniska Verk AB har bestritt L.B:s yrkanden.

Miljödomstolen har hållit syn. Efter synen har ytterligare skriftväxling ägt rum.

DOMSKÄL

L.B. har som första grund för att upphäva länsstyrelsens beslut åberopat att det saknas lagstöd till att meddela ett täkttillstånd för en så kort tid som 7 år.

Miljödomstolen finner inte fog för denna invändning och det saknas därför anledning att redan på denna grund upphäva länsstyrelsens beslut. Av Miljööverdomstolens dom den 22 oktober 2007 (mål M 9873-06) framgår att vid varje lokaliseringsprövning ska en allsidig bedömning av platsens lämplighet göras. Denna bedömning ska även innefatta transporternas inverkan på omgivningen. Härav följer att vid en lokaliseringsprövning enligt 2 kap 6 § miljöbalken ska ut- och infartsvägar till verksamhetsområdet beaktas vid bedömning av verksamhetens störningar på omgivningen.

Bolaget har på länsstyrelsens uppmaning kompletterat sin ansökan vid tre tillfällen, den 30 juni 2006, den 30 september 2006 respektive den 1 december 2006. I komplettering av den 1 december 2006 har en redovisning av alternativa täktområden skett. Av redovisningen framgår att inte endast avståndet för transporter till konsument/avnämare beaktats vid bedömningen av huruvida brytning i redovisade alternativa områden varit möjlig eller lämplig. Även andra parametrar, såsom grusets kvalitet, ett eventuellt nytt täktområdes inverkan på landskapsbild och omgivande bebyggelse har beaktats. Miljödomstolen anser därför att utredningen av alternativa lokaliseringar av verksamheten numera får anses vara godtagbar.

Av 9 kap 6 a § miljöbalken framgår att vid prövningen av en ansökan om tillstånd till täkt ska behovet av det material som kan utvinnas vägas mot de skador på djur- och växtlighet och på miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka. Tillstånd får inte lämnas till en täkt som kan befaras försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller särskilt hänsynskrävande.

Enligt nuvarande delmål 4 avseende uttag av naturgrus, under det mer övergripande mål 15, "God bebyggd miljö", ska år 2010 uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år. Enligt det regionala miljömålet för Östergötlands län ska uttaget fram till år 2010 vara högst 300 000 ton per år. SGU har i den av klaganden åberopade rapporten SGU rapport 2007:21, föreslagit att det nuvarande delmålet upphör att gälla i och med utgången av år 2010. Det nya målet föreslås bli att naturgrus år 2020 får uttas bara för oundgängliga behov och i områden där de motstående intressena i form av dricksvattenbehov, natur- och kulturvärden är begränsade. Detta innebär att naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterialet inte kan komma ifråga med hänsyn till användningsområdet.

Miljödomstolen konstaterar att aktuellt täkttillstånd upphör år 2014. Miljöprövningsdelegationen har därigenom begränsat tillståndstiden i avvaktas på att beslut fattas om nya delmål.

Bolaget har angivit att de behov täkten avser att täcka utgörs av betongframställning samt naturgrus för kommunens egen verksamhet. Av handlingarna i målet framgår vidare att gruset håller en mycket hög kvalitet samt att naturvärdena i det område där brytning avses ske inte är påtaligt höga.

Miljödomstolen anser att bolaget i erforderlig mån visat att behovet av naturgrus i regionen föreligger. Vidare finner miljödomstolen att det meddelade täkttillståndet inte heller i övrigt strider mot bestämmelsen i 9 kap 6a § miljöbalken eller balkens övriga tillåtlighetsregler. L.B:s förstahandsyrkande om att bolagets ansökan om täkttillstånd ska avslås kan därför inte vinna bifall.

Såvitt avser de yrkade ändringarna av villkor 2,6 och 13 samt nytt villkor får miljödomstolen anföra följande.

Villkor 2 och 6

Enligt det av länsstyrelsen föreskrivna villkor 2 får verksamhet bedrivas endast helgfri måndag - fredag kl. 07:00 - 17:00. Vid akuta behov får uttransporter från området förekomma vid andra tider. Ekvivalent ljudnivå får enligt villkor 6 inte överskrida 50 dB(A) mellan kl. 07:00 och 17:00. Enligt de riktvärden Naturvårdsverket angivit för nyetablerad industri får buller från verksamhet i anslutning till bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap som bedrivs mellan kl. 07:00 - 18:00 inte överstiga 50 dB(A). Av handlingarna i målet framgår att bullernivåerna innehålls. Tillståndsmyndigheten har i förhållande till Naturvårdsverkets riktlinjer inskränkt den tid verksamhet får bedrivas på området med en timme per dag. Under förutsättning att riktvärdet innehålls anser miljödomstolen att den tidsmässiga begränsningen för verksamheten är tillräcklig. Skäl saknas därför att ändra det meddelade villkoret varför ändringsyrkandena med avseende på dessa villkor skall avslås.

Villkor 13

Bolaget har i tillståndet erhållit ett sedvanligt villkor, innebärande att förslag till kontrollprogram ska sändas in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att länsstyrelsens beslut vunnit laga kraft. Skälet till att villkor beträffande kontrollprogram vanligtvis utformas på detta sätt, är att möjlighet att upprätta ett effektivt kontrollprogram föreligger först sedan viss erfarenhet av verksamheten vunnits. Miljööverdomstolen har i dom den 9 juni 2006 (mål M 4832-05) uttalat att oavsett om en ansökan avser tidigare tillståndsgivet men inte utbrutet material, fördjupning eller utvidgning av tidigare täktområde eller brytning i ett helt nytt område är verksamheten att anse som en helt ny verksamhet. Med hänsyn härtill samt då det inte framkommit någon omständighet som föranleder en annorlunda utformning av detta villkor ska även detta yrkande avslås.

Nytt villkor

L.B. har yrkat ett villkor med förbud för tillståndshavaren att använda befintlig in- och utfartsväg till täktområdet samt krav på anläggande ny in- och utfartsväg till täktområdet.

Den befintliga tillfartsvägen till täkten löper sydsydost om täktområdet och är belägen intill en skogsbrant bevuxen med skyddsplanterade träd, vilka fungerar såväl som insyns- som bullerskydd mot L.B:s fastighet.

Såvitt miljödomstolen kan bedöma skulle den av L.B. föreslagna nya in- och utfartsvägen till täktområdet, en väg som skulle få sin sträckning nordost om det planerade brytningsområdet, komma att löpa betydligt närmare intill L.B:s fastighet och på så vis riskera att medföra än större störning för L.B:s del. Med hänsyn till att den befintliga vägen enligt miljödomstolens mening torde fungera väl och den föreslagna nya in- och utfartsvägen inte skulle förbättra situationen för L.B:s del, ska yrkandet om förbud mot nyttjande av befintlig väg och skyldighet att anlägga en ny tillfartsväg till täktområdet avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Dv 427)

Överklagande senast den 29 december 2008. Prövningstillstånd krävs.

På miljödomstolens vägnar

Jonny Boo                                                 Magnus Björkhem

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Jonny Boo och miljörådet Magnus Björkhem samt de sakkunniga ledamöterna Kerstin Kellerman och Kia Salin. Målet har handlagts av beredningsjuristen Anna Öhman.

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2010-02-26

Målnummer:
M10280-08