Klagorätt mot beslut om dispens från strandskydd-----En samfällighet hade fått dispens för att anlägga en brygga. En granne överklagade beslutet. Vägen till grannens fastighet passerade dispensfastigheten på en kort sträcka. Dessutom var grannens fastighet belastad med ett vägservitut till förmån för den fastighet som fått dispens. Anläggandet och brukandet av den tilltänkta bryggan skulle kunna innebära en ökad användning av vägen och därmed inskränka klagandens möjlighet att utnyttja vägen. MÖD fann att grannen hade talerätt.


Lagrum:
16 kap. 12 § 1 st. 1 miljöbalken (1998:808)

RÄTTEN

Hovrättsråden Anders Holmstrand, referent, och Eva Wagner, fastighetsrådet Anders Dahlsjö samt adjungerade ledamoten Gregor Holmgren (deltar inte i beslutet om prövningstillstånd)

FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE

Beredningsjuristen Agneta Ödegaard Herlin

KLAGANDE

Advokatfirman Carler ME AB

Ombud: advokaten L.L.

MOTPARTER

1. Miljö- och byggnadsnämnden i Haninge kommun, 136 81 Haninge

2. G.A.

Ombud: L.E.

SAKEN

Klagorätt mot beslut om dispens från strandskydd

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, beslut den 21 april 2006 i mål nr M 5546-06

_______________

Advokatfirman Carler ME AB har yrkat att Miljööverdomstolen med ändring av miljödomstolens beslut skall undanröja Länsstyrelsens i Stockholms län beslut den 6 februari 2006 att inte ta upp Carlers överklagande av beviljad strandskyddsdispens till prövning samt återförvisa målet till länsstyrelsen för prövning av överklagandet.

Målet föredras och Miljööverdomstolen fattar följande

BESLUT (att meddelas 2006-09-29)

Skäl

I 16 kap. 12 § första stycket 1 p miljöbalken föreskrivs att överklagbara domar eller beslut får överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot.

Rätt att överklaga ett beslut varigenom dispens från strandskyddsreglerna medgetts har i praxis tillerkänts den som äger eller innehar särskild rätt till den fastighet som beslutet rör om beslutet negativt påverkar hans rättställning, exempelvis genom att det inskränker möjligheterna att nyttja den egna fastigheten eller rättigheten. Däremot har ägare eller nyttjanderättshavare till en grannfastighet i praxis inte medgetts rätt att överklaga ett beslut om strandskyddsdispens.

Av utredningen i målet framgår att klaganden äger fastigheten X 20:1, som är grannfastighet till X s:1 (i länsstyrelsens beslut betecknad ”samfälligheten S:1”) där strandskyddsdispens beviljats för en 39 m lång brygga. Tillträde till samfälligheten och bebyggelsen på X 20:1 sker via en väg som först går över

X 20:1 och sedan en kort sträcka över samfälligheten. Av handlingarna framgår att vägen ingår i gemensamhetsanläggningen X ga:1, i vilken X 20:1 och de i

X s:1 delägande fastigheterna deltar.

Klagandens fastighet är sålunda belastad av vägrättighet till förmån för bl.a. delägande fastigheter i X s:1 men har även rätt till väg över samfälligheten. Anläggande och brukande av den tilltänkta bryggan kan komma att innebära en ökad användning av vägen. En sådan ökad användning av vägen skulle kunna inskränka klagandens möjlighet att utnyttja denna och samtidigt ytterligare belasta vägen över klagandens fastighet fram till samfälligheten. Miljööverdomstolen finner därför att frågan om strandskyddsdispens berör klagandens rättsliga ställning på ett sådant sätt att det finns rätt för klaganden att föra talan i målet. Miljödomstolens beslut liksom länsstyrelsens beslut skall därför undanröjas och målet återförvisas till länsstyrelsen för prövning i sak.

Avgörande

Miljööverdomstolen, som meddelar prövningstillstånd, undanröjer såväl miljödomstolens som länsstyrelsens beslut samt återförvisar målet till länsstyrelsen för fortsatt behandling.

Beslutet får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

Agneta Ödegaard Herlin

Protokollet uppvisat/

___________________________________

BILAGA

STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, BESLUT

RÄTTEN

Tingsfiskalen Sofie Klahr, tillika protokollförare, och miljörådet Lars Berggren

KLAGANDE

Advokatfirman Carler ME AB

Ombud:

Advokaten L L

MOTPART

Miljö- och byggnadsnämnden i Haninge kommun

136 81 HANINGE

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms län, miljövårdsenhetens beslut den 6 februari 2006 i ärende nr 4032-06-2949, bilaga 1.

SAKEN

Strandskyddsdispens; nu fråga om avvisat överklagande

___________________

Vid genomgång av handlingarna i målet antecknas följande.

Advokatfirman Carler ME AB (Carler) har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att miljödomstolen undanröjer beslutet att avvisa firmans överklagande av beviljad strandskyddsdispens och att inte pröva inhibitionsyrkande rörande dispensen, samt att miljödomstolen visar målet åter till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Till stöd för sin talan har bolaget huvudsakligen anfört följande. Sakägarbegreppet vid beslut om strandskyddsdispens är detsamma som vid alla andra beslut enligt miljöbalken, nämligen att den anses som sakägare som kan tillfogas skada eller kan utsättas för annan olägenhet genom den miljöpåverkande verksamheten. Högsta domstolen har tillämpat dessa principer i bl a rättsfallet NJA 2004 s 590. – Bolaget är ägare till en grannfastighet till den samfällighet (S:1, Muskö, Haninge kommun) i vars vatten en brygga som förutsätter strandskyddsdispens avses byggas. Vattengränsen är belägen två meter från den brygga som efter genomförd fastighetsreglering tillhör Carler. Gränsen mellan fastigheterna går över land och i vatten. Det planerande byggandet av den aktuella bryggan på samfälligheten innebär att bolaget som ägare till fastigheten Ludvigsberg 20:1, Muskö, kan utsättas för påtagliga olägenheter, både vid byggandet och utnyttjandet av bryggan. Risken är att den aktuella verksamheten försämrar för Carlers utnyttjande av sin fastighet. Den tilltänkta bryggan innebär en relativt omfattande byggnation och vattenbilden förändras. Båttrafiken kommer att öka i omfattning. Båtarna vid bryggan kommer att avge förhöjt störande buller. Båtarnas driv- och smörjmedel kommer att medföra påtagliga störningar i form av väsentligt ökade immissioner i luften och nedsmutsning i vattnet. Vidare är risken uppenbar att områdets förutsättningar för djur- fågel- och växtlivet förändras med en ny stenbrygga med den föreslagna utformningen. Trafiken på anslutande vägar kommer att öka i omfattning och tillgänglighet och väganslutning till området eller liknande förändras avsevärt till nackdel för bolaget. Sammantaget kommer en markant ökad belastning på miljön i området att innebära olägenheter för Carler som granne. Vidare tillhör innehavare av bolaget också den allmänhet vars intresse omfattas av miljöbalkens regler om skydd för friluftsliv och goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

Miljödomstolen fattar härefter följande

SLUTLIGA BESLUT

Vad som anförts i miljödomstolen föranleder ingen annan bedömning än den som gjorts av länsstyrelsen i det överklagade beslutet. Överklagandet skall därför avslås (jfr Miljööverdomstolens avgörande den 27 juni 2001 i mål M 3550-00).

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (TSH-MD 2)

Överklagande, ställt till Miljööverdomstolen, Svea hovrätt, skall ha inkommit till miljödomstolen, Stockholms tingsrätt, senast den 12 maj 2006. Prövningstillstånd krävs.

Som ovan

Sofie Klahr Protokollet uppvisat/

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2006-09-29

Målnummer:
M4134-06