Tillstånd till djurhållning och fodertillverkning-----Minkuppfödning hade bedrivits på platsen sedan 1940-talet. År 1997 lämnade Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN) ett tidsbegränsat tillstånd till verksamheten då oklarhet rådde om den kunde fortsätta att bedrivas på platsen p g a förekomsten av flugor och lukt. Strax innan tillståndstiden gick ut sökte bolaget om ett nytt tidsobegränsat tillstånd hos länsstyrelsen, som avslog ansökan. Miljödomstolen bedömde att tillstånd kunde lämnas och återförvisade målet till länsstyrelsen. Miljööverdomstolen (MÖD) fann efter överklagande från länsstyrelsen och närboende att bolaget, trots att det gått åtta år efter KN:s beslut, inte hade lyckats visa att det gick att nedbringa störningarna på ett godtagbart sett. MÖD bedömde att verksamheten innebar en olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa och miljön och fann därför och med hänsyn till övriga i domen redovisade omständigheter att det inte fanns förutsättningar att lämna tillstånd.


Lagrum:
2 kap. 1 §, 4 § och 9 § samt 3 kap. och 4 kap. miljöbalken (1998:808)

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, slutliga beslut den 1 december 2004 i mål nr M 38-03, se bilaga

KLAGANDEN

1. Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 Visby

2. IS

3. AS

4. HÖ

MOTPART

Gotlandsfarmen AB, Salthamn, 621 72 Visby

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken till djurhållning och fodertillverkning

___________________

HOVRÄTTENS AVGÖRANDE

Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens beslut och fastställer Miljöprövningsdelegationens vid länsstyrelsens i Gotlands län beslut av den 20 december 2002, dnr 551-4205-00.

____________________

BAKGRUND

På platsen har bedrivits pälsdjursuppfödning huvudsakligen minkuppfödning - sedan 1940-talet. Länsstyrelsen i Gotlands län (länsstyrelsen) meddelade genom beslut den 11 juli 1996 Gotlandsfarmen AB (bolaget) tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva pälsdjursuppfödning, bestående av 8 000 minkavelshonor och 600 rävavelshonor.

Länsstyrelsens beslut ändrades av Koncessionsnämnden för miljöskydd (Koncessionsnämnden) genom beslut den 13 november 1997 på så sätt att tillståndet tidsbegränsades till att gälla i tre år, eller till den 31 december 2000.

I skälen anförde Koncessionsnämnden bland annat följande.

”En huvudfråga vid tillåtlighetsprövning av bolagets ansökan är storleken av de störningar verksamheten förväntas kunna leda till i framtiden. Viss vägledning för en sådan bedömning kan erfarenheterna av hittillsvarande verksamhet ge. Av handlingarna i ärendet framgår klart att djuruppfödningen på platsen givit upphov till betydande olägenheter i omgivningen främst genom spridning av flugor och dålig lukt. Området kring Lummelunda bruk synes ha varit särskilt utsatt för sådana störningar. Olägenheterna har varit särskilt framträdande under år 1995. Koncessionsnämnden gör den bedömningen att störningarna i vart fall under sommaren 1995 var så omfattande att ett stort antal människor kan sägas ha fått sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade - dvs att den gräns som anges i 6 § miljöskyddslagen andra stycket då överskreds. […]

Enligt Koncessionsnämndens mening råder fortfarande oklarhet om huruvida fortsatt verksamhet på platsen kan bedrivas utan att de störningsnivåer som anges i 6 § miljöskyddslagen överskrids. Det föreligger därför skäl att med stöd av 18 § första stycket miljöskyddslagen tidsbegränsa tillståndet. Koncessionsnämnden bedömer att bolaget bör få tre år på sig att visa att det är möjligt att nedbringa störningarna i omgivningen till godtagbara nivåer. Länsstyrelsens beslut bör således ändras så att det meddelade tillståndet endast skall gälla till utgången av år 2000.”

Bolaget inkom den 12 december 2000 till länsstyrelsen med en ansökan om tillstånd till verksamheten. Ansökan kompletterades i flera omgångar, senast i mars 2002.

Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Gotlands län (miljöprövningsdelegationen) avslog ansökan genom beslut den 20 december 2002.

Efter överklagande av bolaget återförvisade miljödomstolen genom det nu överklagade beslutet (se domsbilaga) målet till miljöprövningsdelegationen för fortsatt handläggning.

YRKANDEN M M I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen, HÖ, AS och IS har yrkat att Miljööverdomstolen skall upphäva miljödomstolens beslut och fastställa miljöprövningsdelegationens beslut.

Bolaget har bestritt ändring av miljödomstolens beslut.

UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljööverdomstolen har hållit förhandling med syn. Parterna har ingivit skriftligt material, bland annat fotografier avseende flugförekomst. Påsar, innehållande flugor, har förevisats. Flera närboende har yttrat sig om flugförekomsten på sätt som framgår nedan. Läkemedelsverket har inkommit med skriftligt yttrande angående Larvadex. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gotlands kommun (miljö- och hälsoskyddsnämnden) har yttrat sig på sätt som framgår nedan.

Parterna har anfört huvudsakligen samma omständigheter som vid underinstanserna med de tillägg och förtydliganden som framgår nedan.

Länsstyrelsen

Platsens lämplighet

Farmen inverkar menligt på miljön och människors hälsa. De närmaste bostäderna ligger på cirka 200 meters avstånd från farmen, vilket är inom det av Boverket angivna skyddsavståndet om 500 meter. Verksamheten har inte miljöprövats förrän år 1995. Vid prövningarna har lokaliseringen ifrågasatts. Farmen utgör Gotlands största djurhållande verksamhet.

Betydelsen av att verksamheten bedrivits utan tillstånd

Det tidsbegränsade tillståndet löpte ut den 31 december 2000. Därefter har verksamheten inte fått fortsätta. Det var bolagets ansvar att ansöka om nytt tillstånd i så god tid att ansökan skulle hinna prövas innan det gamla tillståndet löpte ut. Det var omöjligt för miljöprövningsdelegationen att pröva ansökan före årsskiftet. Ett betydande komp-letteringsbehov förelåg. Det tidigare lämnade tidsbegränsade tillståndet får uppfattas som en prövotid. Bolaget har inte lyckas visa att man kan hålla störningarna på en godtagbar nivå.

Uppfyllande av tidigare villkor

Det är tveksamt om bolaget följt följande av de villkor som föreskrevs i länsstyrelsens beslut från år 1996 och fastställdes av Koncessionsnämnden år 1997; villkor nr 2 om gödselhantering, villkor nr 4 om journalföring, villkor nr 18, som anger att bästa möjliga teknik skall användas vid bekämpning av flugor, villkoren 20 och 21 om reningsverket, villkor nr 24 om invallning av oljetankar och villkor nr 25 om hantering av avfall samt villkoren nr 10, 13, 19 och 23.

Kunskapskravet

Det ifrågasätts om det är tillräckligt att anlita konsulthjälp på sätt som bolaget gjort för att miljöbalkens kunskapskrav skall vara uppfyllt. Den bristfälliga skötseln av farmen visar att verksamhetsutövaren inte uppfyller kunskapskravet.

Tidsbegränsning av tillstånd

Tillstånd får enligt 16 kap. 2 § miljöbalken lämnas för begränsad tid. I motiven till miljöbalken uttalas att för verksamheter som orsakar stor miljöpåverkan och där exempelvis stor risk för förorening av grundvatten föreligger skall tillståndet kunna tidsbegränsas. Detsamma skall gälla för verksamheter där teknik och kunskaper utvecklas snabbt. Det är här inte fråga om en bransch där teknik och kunskaper utvecklas snabbt. Skäl att meddela ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd saknas.

Flugförekomst

Det är sedan länge väl dokumenterat att det i närheten av farmen förekommer onormalt mycket flugor. Det är mycket sannolikt att den onormala flugförekomsten är orsakad av verksamheten på farmen. Det är bolaget som har bevisbördan för att så inte är fallet. Bolaget har inte uppfyllt den bevisbördan.

Miljödomstolen har vid sin prövning utgått från att bolaget inte använder Larvadex, vilket bolaget numera gör. 30 kg Larvadex avsedd för minkfarmen har föreskrivits av veterinär. Användningen av Larvadex innebär risker för att de aktiva substanserna skall spridas via gödslet genom sprickor i berggrunden och vidare till grundvattnet. Fråga är om särskilt sårbara omgivningar. Larvadex är ett veterinärmedicinskt preparat som tillhandahålls på licens från Läkemedelsverket. Bolaget använder dock Larvadex som bekämpningsmedel och inte som läkemedel för minkarna. Som bekämpningsmedel är det inte godkänt av Kemikalieinspektionen. Ämnet är inte godkänt inom EU som fodertillsats. Bolaget har bevisbördan för att användningen av Larvadex inte medför risker för miljön eller människors hälsa. Bolaget har inte lämnat in av miljöprövningsdelegationen begärda uppgifter avseende koncentrationen av Larvadex i minkgödslet.

Avfall

Bolaget har enligt dokumentation gjort sig av med cirka 24 ton djurkroppar. Med beaktande av mängden djur på farmen borde verksamheten ge upphov till avfall i form av i vart fall 60 ton.

HÖ har uppgett: Hon bor i närområdet och har upplevt och upplever alltjämt mycket stora problem med flugorna. År 1995 var det extremt mycket flugor. Vissa år har det varit lite bättre. Sedan år 2002 har det varit mycket flugor varje år. Det var färre flugor i början av juli månad 2005. Därefter har det varit lika mycket flugor som tidigare år. Hon har låtit ta reda på vilken sorts flugor hon har hemma, nämligen så kallade takdansflugor.

AS har uppgett: Hon bor vid Lummelundsbruk. De senaste åren har det varit katastrofalt mycket flugor. Dylika problem finns inte på andra delar av ön.

IS har uppgett att det är mycket fiskmås utanför farmen.

Bolaget

Platsens lämplighet

Det har bedrivits pälsdjursuppfödning på platsen sedan 1940-talet. Bolaget har gjort betydande investeringar och har med myndigheternas goda minne byggt ut verksamheten. Bolaget vidtar omfattande åtgärder för att minimera störningarna från verksamheten.

Betydelsen av att verksamheten bedrivits utan tillstånd

Bolaget ansåg att man ansökte om tillstånd i tillräckligt god tid. Förfarandet fördröjdes på grund av krav på kompletteringar och då det tog lång tid att få fram underlag till ansökan.

Uppfyllande av tidigare villkor

Sedan Koncessionsnämndens beslut har mycket blivit åtgärdat. Bolaget har rensat upp området och lämnat skrot till återvinning. Reningsverket har genomgått en stor renovering. Angående villkor nr 2 har enligt förmannen utgödsling skett minst var fjortonde dag på sätt som föreskrivs i villkoret. Vattnet från skugghusområdena leds till dammen, inte till Östersjön. Oljetanken är invallad och försedd med tak. Det stämmer att oljetankarna inte åtgärdats på sätt som föreskrevs i villkor 18 i länsstyrelsens beslut från år 1996 förrän innevarande år. Oljetankarna har dock inte varit så dåliga och det har alltid funnits ett uppsamlingstråg. En ny kompressor till kylen har installerats och ammoniakförlusterna har eliminerats.

Bolaget följer det kontrollprogram som togs fram i samband med tillståndsprövningen år 1996 och till vilket Miljö- och hälsoskyddsnämnden har gjort tillägg. Man tar prover i dammen, i reningsverket samt i grundvattnet. Resultatet av provsvaren är positiva och ligger under riktvärdena. Alla mängder och flöden journalförs. Resultaten redovisas i miljörapporterna som årligen lämnas in. Östersjön tillförs en ytterst liten mängd närsalter under en liten del av året.

Kunskapskravet

Bolaget uppfyller kunskapskravet. Bengt Wickman är inte endast involverad på konsultbasis utan är nära knuten till verksamheten och tillbringar mycket tid på farmen. De som sköter det dagliga arbetet på farmen har stor kompetens och sköter detta utmärkt.

Flugförekomst

Bolaget inser att det föreligger ett flugproblem i området och vill använda Larvadex tillsammans med kalkning för att minimera farmens bidrag till problemen. Larvadex gör det möjligt att helt hindra flugkläckning i minkarnas avföring. Bolaget använde Larvadex åren 1997 - 2001 samt innevarande år med början i juni månad. Eventuellt startade man användningen för sent i år. Larvadex är ett godkänt preparat som förskrivs av veterinärer. Det har gjorts betydande provtagning och det finns inte några belägg för att skadliga restsubstanser lagras i miljön.

Vederhäftigheten av den av vissa närboende genomförda enkätundersökningen kan ifrågasättas. Vissa av de av de närboende lämnade uppgifterna är överdrivna.

Förekomsten av flugor kan ha andra förklaringar än farmen. I anslutning till Lummelundsbruk finns ett öppet avloppsdike som går från ladan genom området ända ner till sjön. Det finns också många grunda dammar med stillastående vatten och andra sanka och fuktiga miljöer inom området. Vidare förekommer annan djurhållning i närheten, bland annat hållning av nötkreatur.

Avfall

Bolaget förvarar de kroppar som man inte får avsättning för i frysutrymmena.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Flugförekomst

Nämnden besökte restaurangen vid Lummelundsbruk under vecka 35 år 2005, varvid den rikliga flugförekomsten fotodokumenterades. Det har varit mycket flugor sommaren 2005. Restaurangen har använt cirka 450 flugfångare, på vilka det fastnar cirka 1 000 flugor per flugfångare.

Uppfyllande av tidigare villkor m.m.

Det enligt tidigare tillstånd gällande villkoret nr 24 om invallning av oljetankar/ cisterner har, beträffande den mindre av bolagets två oljetankar, uppfyllts först innevarande år. Beträffande den större oljetanken har några åtgärder, såvitt är känt, överhuvudtaget inte vidtagits, trots att nämnden begärt att invallningarna skulle åtgärdas. Det har funnits invallningstråg, men dessa har inte varit täta. Bolaget har inte heller uppfyllt villkor nr 25 om städning. Ännu under våren 2005 fanns det stora mängder skrot och gamla maskiner inom farmens område.

Det finns ett kontrollprogram, framtaget i samband med tidigare tillståndsprövning. Bolaget inkommer med årliga miljörapporter och sköter inte detta sämre än många andra verksamhetsutövare. Dock har det kontinuerligt uppkommit andra problem med verksamheten, såsom till exempel med gödselhanteringen. Bolaget har påförts en miljösanktionsavgift om 150 000 kr med anledning av att man bedrivit verksamhet utan tillstånd. Åtalsanmälan har skett. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har avvaktat aktuell process innan man tar ställning till om något föreläggande skall meddelas bolaget med anledning av att verksamhet bedrivs utan tillstånd.

Avfall

Nämnden har mottagit muntlig anmälan om otillåten nedgrävning av döda djurkroppar, men har inte funnit skäl att tro att så skett. Man vet att vissa kvantiteter djurkroppar fryses in. Det är svårt att veta vad som händer med avfallet.

Läkemedelsverket

Larvadex är inte godkänt som veterinärläkemedel i Sverige utan förskrivs endast på licens. Den aktiva substansen i Larvadex är cyromazin, som bryts ned till melamin i jord. En person som väger 60 kg kan inta 0,9 mg cyromzin per dag utan risk för hälsoeffekter. Läkemedelsverket har inte alla sakuppgifter som behövs för att kunna göra en fullständig miljöriskbedömning. Det kan inte uteslutas att en kontinuerlig tillförsel av stora mängder cyromazin/melamin under ogynnsamma förhållanden leder till ansamling i miljön. Av materialet framgår av bolaget använt 30 kg Larvadex per år. Mot bakgrund av cyromazins/melamins låga toxicitet, låga potential att bioackumuleras samt potential till bionedbrytning bedöms användningen av Larvadex, inblandat i minkfoder i den ringa omfattningen av 30 kg per år, sannolikt inte medföra någon oacceptabel påverkan på människors hälsa eller på miljön.

GL har uppgett: Han har bott i Pilmyr länge. Inledningsvis var det inte några problem med flugor men under 1960-talet började problemen. Under april månad 2005 genomfördes en enkätundersökning som entydigt visar att de närboende upplever stora flugproblem.

RR har uppgett: Hon har bott på olika ställen i närheten av minkfarmen. Då hon bodde i Salthamn, helt nära farmen, var det så tjockt med flugor att hon fyllde en dammsugarpåse med flugor på två dagar.

JA har uppgett: Han bor sedan år 1997 i Salthamn, cirka 150 meter från minkfarmen. Han trivs bra och varken han eller de som varit på besök hos honom har upplevt några problem med flugor.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Driften av en minkfarm riskerar typiskt sett att ge upphov till olägenheter för omgivningen. Boverket har därför i sin skrift Bättre plats för arbete rekommenderat ett skyddsavstånd på 500 meter.

I omgivningarna till bolagets minkfarm finns ett flertal bostäder belägna inom detta skyddsavstånd; den närmaste ligger på ett avstånd av ca 200 meter. I närområdet finns också Lummelundsbruk med restaurang och andra lokaler för allmänheten.

Området där verksamheten bedrivs är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv och omfattas dessutom av bestämmelserna om strandskydd.

Miljööverdomstolen instämmer i den bedömning som länsstyrelsen gjort i det överklagade beslutet och som för övrigt även miljödomstolen instämt i att platsen inte är lämplig för den verksamhet som bolaget bedriver. Det gäller både den påverkan på omgivningen som sker genom lukt och flugor och den påverkan på grundvattnet och Östersjön som sker genom infiltration av förorenat dagvatten från minkfarmen. Platsen är också mindre lämplig med hänsyn till det allmänna skydd som finns för området.

Lokaliseringen är således inte lämplig vid prövning enligt 2 kap. 4 § miljöbalken. Med hänsyn till att pälsdjursuppfödning bedrivits på platsen sedan länge vore det emellertid inte rimligt att nu avslå ansökan med hänvisning till lokaliseringsbestämmelsen. I stället bör Miljööverdomstolens bedömning av lokaliseringen ingå som ett moment av flera vid det slutliga ställningstagandet till verksamhetens tillåtlighet.

Miljööverdomstolen övergår härefter till att bedöma om den påverkan som bolagets verksamhet riskerar att ge upphov till är av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön (2 kap. 9 § miljöbalken) och om tillstånd kan lämnas.

Koncessionsnämnden gjorde i sitt beslut från år 1997 den bedömningen att det rådde oklarhet om huruvida fortsatt verksamhet på platsen för bolagets verksamhet kunde bedrivas med hänsyn till spridningen av flugor och dålig lukt. Nämnden tidsbegränsade därför tillståndet och gav bolaget tillfälle att under tre år visa att det var möjligt att nedbringa störningarna i omgivningen till godtagbara nivåer.

Miljööverdomstolen ansluter sig till den bedömning som Koncessionsnämnden gjorde år 1997, nämligen att det bör ankomma på bolaget att visa att det är möjligt att nedbringa störningarna till godtagbara nivåer för att tillstånd nu skall kunna meddelas. En verksamhetsutövares bevisskyldighet följer för övrigt numera av bestämmelsen i 2 kap. 1 § miljöbalken.

Närboende har vid Miljööverdomstolens förhandling huvudsakligen samstämmigt vittnat om stora flugproblem, vilka med vissa årliga variationer - funnits under lång tid och alltjämt består. Miljööverdomstolen har också vid sin syn kunnat konstatera en riklig förekomst av flugor vid anläggningarna vid Lummelundsbruk.

Bolaget har som alternativa förklaringar till flugförekomsten hänvisat till att det finns nötkreatur och öppna diken i området nära Lummelundsbruk. Beror flugförekomsten på bolagets verksamhet har bolaget framfört att den kraftigt kan reduceras med hjälp av bland annat Larvadex.

Miljööverdomstolen har vid synen konstaterat att det under minkburarna hade samlats betydande mängder spillning. Marken under burarna är inte hårdgjord utan halm/strö läggs direkt på marken för att därigenom fånga upp spillningen. Regnvatten som rinner av från minkburarnas tak avleds inte separat, utan rinner ner på marken under burarna. De vattenledningsrör som leds mellan burarna och förser minkarna med dricksvatten uppvisade ett betydande läckage. Under burarna bildas således en fuktig blandning av spillning och halm/strö. Detta förhållande råder inom ett mycket stort område inom minkfarmen. Visserligen omhändertar bolaget denna blandning av gödsel och halm var fjortonde dag enligt egen uppgift men förutsättningarna för att en stor mängd flugor skulle kunna kläckas där framstår ändå för Miljööverdomstolen som mycket goda.

Uppgifter i målet tyder på att de flugor som förekommer i målet är så kallade takdansflugor. Dessa lever av diverse organiskt material, såsom olika matvaror och exkrementer, och de spyr upp enzymrikt tarminnehåll för att lösa upp födan. Flugorna kan därvid överföra virus, bakterier och maskägg till människa. Larverna lever mest i gödsel men även i olika typer av multnande eller jäsande organiskt material.

Miljööverdomstolen finner sammantaget att det framstår som sannolikt att den onormala flugförekomsten i minkfarmens omgivning är orsakad av verksamheten på farmen. Bolaget har i varje fall inte visat trots att det gått snart åtta år sedan Koncessionsnämndens beslut att bolaget kan nedbringa störningarna i omgivningen till godtagbara nivåer.

Som redogjorts för ovan blandas under minkburarna stora mängder spillning och vatten. Detta vatten infiltrerar i marken - med uppenbar risk för påverkan på grundvattnet eller leds via en mindre damm till Östersjön utan att genomgå någon egentlig reningsprocess. Hanteringen av spillningen visar enligt Miljööverdomstolen på sådana brister som svårligen kan godtas från miljösynpunkt.

Hanteringen av de avlivade minkarna sedan pälsen avlägsnats väcker en del frågor. Huvuddelen av kropparna förvaras enligt bolaget i kylrum men något tillfredsställande svar på vad som skall ske med dem när det kylda utrymmet är fullt utnyttjat har inte lämnats. Bolaget har alltså att hantera ett avfallsproblem som ännu inte tycks ha fått någon lösning

Påverkan på omgivningen genom flugförekomsten och infiltreringen av förorenat vatten till grundvattnet och med risk för påverkan på Östersjön utgör olägenheter av väsentlig betydelse för människors hälsa och miljön (se 2 kap. 9 § miljöbalken). Detta i förening med att bolaget inte visat att man kan nedbringa störningarna till godtagbara nivåer talar starkt för att tillstånd nu inte skall meddelas. Även den tveksamhet som tillsynsmyndigheten och länsstyrelsen gett uttryck för beträffande hur bolaget bedrivit sin verksamhet både under den tid som det tidigare tillståndet gällde och under den tid då bolaget bedrivit verksamheten utan tillstånd talar i samma riktning (jfr. 16 kap 6 § miljöbalken). Till detta kommer också tveksamheterna beträffande lokaliseringen och avfallshanteringen. Miljööverdomstolen finner sammantaget att det nu saknas förutsättningar att bevilja bolaget ett nytt tillstånd. Miljödomstolens beslut skall därför upphävas och miljöprövningsdelegationens beslut fastställas.

Miljööverdomstolens dom får inte överklagas (23 kap. 8 § miljöbalken).

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Marinette Andersson och tf. hovrättsassessorn Per Lindblom, referent. Enhälligt.

______________________________

BILAGA

STOCKHOLMS, TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, SLUTLIGA BESLUT

KLAGANDE

Gotlandsfarmen AB Salthamn 621 72 VISBY

MOTPART

Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 VISBY

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens (miljöprövningsdelegationen) i Gotlands län beslut den 20 december 2002, dnr 551-4205-00, se bilaga 1

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken till djurhållning och fodertillverkning

_____________

SLUT

Målet återförvisas till miljöprövningsdelegationen för fortsatt handläggning.

_____________

YRKANDEN M.M.

Gotlandsfarmen AB (farmen) har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att farmen skall beviljas tillstånd till pälsdjursuppfödning och tillverkning av pälsdjursfoder på fastigheterna V K S 6:1 m fl i Gotlands kommun. Till stöd för sin talan har farmen huvudsakligen anfört följande.

Farmen har, genom dess ägare RR, verkligen försökt att uppfylla de villkor som myndigheterna ställt på verksamheten. Att farmen till en början inte lyckats leva upp till de krav som ställts under åren beror på att det ständigt kommit nya villkor och att RR fått komplettera i ärendet. Det har också varit svårt att få tag på någon kunnig person som kunde hjälpa till med miljökonsekvensutredningen. Alla ålägganden i ärendet har tagit mycket tid och energi samtidigt som RR skött det dagliga arbetet på farmen. Han har nu anställt en person, BW, för att tillföra den kompetens som ytterligare behövs för att driva verksamheten och för att uppfylla de krav som ställs. Farmen är en arbetsplats för sju helårsanställda. Störningar i form av lukt och flugor har blivit mycket mindre på senare år och under år 2003 förekom enligt miljö- och hälsoskyddskontoret i Gotlands kommun inga klagomål. Minkuppfödningen och foderberedningen fungerar numera utmärkt och farmen har vidtagit åtgärder för att uppfylla tidigare kontrollprogram för verksamheten samt ingett miljörapport. Reningsverket har byggts om och inga näringsämnen läcker ned till vattnet i brunnarna. Omhändertagandet av restprodukter från olika livsmedelsföretag på ön skapar många arbetstillfällen och gör att verksamheten fyller en viktig funktion i öns näringsliv. Kapital har investerats i farmen sedan många år tillbaka. Det finns ingen alternativ lokalisering av farmen. Sammanfattningsvis finns inte längre några skäl till att neka farmen tillstånd till verksamheten.

Jordbruksverket har i yttrande angett att det inte har några direkta synpunkter på överklagandet av länsstyrelsens beslut.

Länsstyrelsen har i yttrande vidhållit sitt ställningstagande samt tillagt följande. Under augusti 2004 har länsstyrelsen fått en rapport om olägenhet i form av flugor, som sätts i samband med farmen. Länsstyrelsen känner inte till om problemen har åtgärdats.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gotlands kommun har i yttrande angett följande. Störningar i form av stor flugförekomst förekom i området under 2003, i motsatts till vad farmen uppgett. Miljö- och hälsoskyddskontoret mottog i juli 2003 en anmälan från en närliggande fastighet. Miljö- och hälsokontoret fann vid utredningen att flugorna utgjorde en allvarlig störning för de boende på fastigheten. Störningarna påpekades för farmen i en skrivelse daterad den 14 augusti 2003. Även sommaren 2004 har klagomål angående riklig förekomst av flugor förekommit, vilket kunde bekräftas vid miljö- och hälsoskyddskontorets inspektion av området i augusti 2004. Minnesanteckningar från inspektionen har getts in.

Farmen har i genmäle anfört i huvudsak följande. Tydligen har det inkommit en anmälan till miljö- och hälsoskyddskontoret under sommaren 2003. Anmälarens fastighet är belägen drygt 700 meter från närmaste belägna minkhus. Däremellan finns skog och en stor landsväg. Söder och öster om anmälarens fastighet finns jordbruksmark och flera fastigheter med får och gödselstackar. Vid Lummelunds bruk ligger en större hästgård med gödselstack. I området finns även betande nötkreatur och får samt kaninburar och en utomhus belägen sopstation. Lummelunds bruks servering genererar en stor mängd hushållsavfall som hämtas endast en gång per vecka. Under en värmebölja, liknande den som inträffade i augusti 2004, kläcks flugor snabbt i överfulla sopkärl. Tillsynsmyndigheten bedömde vid inspektionen av anmälarens fastighet och Lummelunds bruk att flugorna härstammade från farmen. Den bedömningen skulle kunna omvärderas då det uppenbarligen finns fler aktiviteter i området, som kan generera stora mängder flugor. Under de två år som anmälningarna hänför sig till har tillsynsmyndigheten inte vid något tillfälle besökt farmen. Farmen började tillsätta preparatet Larvadex i fodret år 1996. Sommaren 1996 blev mycket gynnsam ut flugsynpunkt och man fortsatte att tillsätta medlet under sommarmånaderna med mycket gott resultat. Myndigheterna var dock mycket kritiska till preparatet och farmen fick i stället rådet att kalka gödseln för att minska förekomsten av flugor. Den sista förskrivningen av Larvadex var i augusti 2001. Under sommaren 2002 kalkade farmen rejält i gödselbäddarna och antalet flugor det året var mycket litet. Det kan ha berott på effekten av kalkningen eller att det var ett år med få flugor eller en kombination av båda omständigheterna. År 2003 kalkade farmen betydligt mindre då flugförekomsten det året verkade relativt liten. Inledningen till sommaren år 2004 var mycket sval. Flugförekomsten var då närmast obefintlig och någon större kalkning företogs därför inte. I slutet av juli och början av augusti sköljde en riktig värmebölja över Gotland. Problemet med flugor fanns då över hela ön. Farmen har utrustat näringsidkare och boende med bl.a. elektriska flugfångare och klisterfångare men tar för den skull inte på sig ansvaret för flugorna.

SKÄL

När Farmen ansökte hos länsstyrelsen om tillstånd till den aktuella verksamheten i december 2000 hade tiden för det tidigare tillståndet ännu inte löpt ut. Miljödomstolen delar därför inte miljöprövningsdelegationens uppfattning att den verksamhet som avses med ansökningen i detta mål är att jämställa med en nyetablering och att platsen för verksamheten av det skälet skall prövas förutsättningslöst.

Som framgår av lagmotiven (se prop 1997/98:45 s 19) gäller emellertid i princip lokaliseringsregeln 2 kap 4 § miljöbalken även när det som i detta fall - är fråga om utvidgningar av befintliga verksamheter eller omprövning av tillstånd. Krav kan då i och för sig ställas på omlokalisering. Bestämmelsen i 7 § nyssnämnda kapitel att kraven inte skall vara orimliga innebär dock att även sökandens kostnader för en omlokalisering skall beaktas.

Under beaktande av den intresseavvägning som alltså skall göras enligt 2 kap 7 § miljöbalken finner miljödomstolen trots tveksamhet om den valda platsens lämplighet att det i vart fall f n saknas skäl att kräva en omlokalisering av den aktuella verksamheten.

Miljöprövningsdelegationen har i det överklagade beslutet lagt Farmen till last att bolaget fortsatt att bedriva verksamhet på platsen efter den 31 december 2000 då tillståndet inte längre skulle gälla enligt koncessionsnämndens beslut den 13 november 1997. Som påpekats ovan hade emellertid tiden för det tidigare tillståndet ännu inte löpt ut när Farmen ansökte om tillstånd till den aktuella verksamheten i december 2000. Det är därför tveksamt om Farmen, genom att i avvaktan på miljöprövningsdelegationens kommande beslut fortsätta att bedriva verksamhet efter den 31 december 2000, skall anses ha brutit mot förbudet att utöva en tillståndspliktig verksamhet ”utan att ha inhämtat tillstånd” (se 29 kap 4 § 1 st miljöbalken). I vart fall förefaller rättsläget vara något oklart och det kan därför enligt miljödomstolens mening inte komma i fråga att med stöd av 16 kap 6 § miljöbalken vägra Farmen ett nytt tillstånd på den grund att bolaget fortsatt att driva verksamhet efter den 31 december 2000.

Miljöprövningsdelegationen har i det överklagade beslutet vidare lagt Farmen till last att bolaget inte ansökt om tillstånd till den vattenverksamhet som förekommer inom området (bortledande av yt- och grundvatten för vattenförsörjning). Miljödomstolen anser dock att prövningsmyndigheten i detta mål som inte rör vatten verksamhet utan miljöfarlig verksamhet inte har något underlag för att göra en vattenrättslig bedömning. En sådan bedömning bör anstå till dess antingen bolaget ansöker om tillstånd till den aktuella vattenverksamheten eller någon annan än bolaget hänskjuter denna sak till en rättslig prövning.

I länsstyrelsens beslut den 11 juli 1996 om tillstånd till pälsdjursuppfödning och foderproduktion på den aktuella platsen föreskrevs för tillståndet 27 villkor. Koncessionsnämnden, som i sitt beslut den 13 november 1997 tidsbegränsade tillståndet tom den 31 december 2000, upphävde villkor 17. I övrigt gällde alltså de villkor som länsstyrelsen föreskrivit tom sistnämnda dag. Av det överklagade beslutet framgår inte närmare i vilka avseenden dessa villkor inte följts enligt miljöprövningsdelegationens uppfattning.

Beträffande kritiken mot Farmen för användning av preparatet Larvadex har Farmen i miljödomstolen oemotsagd uppgett att detta preparat inte använts efter augus-ti 2001.

Beträffande konstaterad flugförekomst på en plats belägen ca 700 meter från Farmens anläggning kan, som bolaget påpekat, finnas andra förklaringar än bolagets verksamhet.

När det gäller kunskapskravet konstaterar miljödomstolen att Farmen numera knutit en person till verksamheten som förefaller besitta miljömässig kompetens.

På grund av det anförda anser inte miljödomstolen att det nu finns skäl att avslå Farmens tillståndsansökan. I stället skall målet återförvisas till miljöprövningsdelegationen för meddelande av ett tidsbegränsat tillstånd. Tillståndet bör förenas med stränga villkor för att hindra att verksamheten medför skada och olägenhet för människors hälsa och miljön.

ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (TSM-MD 2)

Överklagande, ställt till Miljööverdomstolen, Svea hovrätt, skall ha inkommit till miljödomstolen, Stockholms tingsrätt, senast den 27 december 2004. Prövningstillstånd krävs.

Torgil Melin Margareta Bengtsson

__________

I avgörandet har deltagit tf chefsrådmannen Torgil Melin, miljörådet Margareta Bengtsson samt de sakkunniga ledamöterna Berit Goldstein och Nils Jirvall. Föredragande har varit beredningsjuristen Linda Ålander.

Berit Goldstein har varit skiljaktig och anfört: Jag anser inte att klaganden uppfyller de krav som måste ställas på en verksamhetsutövare av aktuellt slag. Jag vill därför avslå överklagandet.

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2005-10-06

Målnummer:
M10205-04