Tillstånd till utökad fiskodling-----Miljööverdomstolen fann att utsläppen av fosfor och kväve från en fiskodling skulle bli förhållandevis stora i jämförelse med andra punktutsläpp i länet. Möjligheterna att minska belastningen var emellertid begränsade och de krav som kan ställas med stöd av 2 kap. 3 § miljöbalken var uttömda. Utsläppen var inte av den storleksordning att det fanns hinder mot ansökan enligt 2 kap. 9 § miljöbalken. Inte heller i övrigt fanns något hinder mot bifall till ansökan. Tillståndstiden begränsades dock.


Lagrum:
2 kap. 3 §, 4 § och 9 § samt 3 kap. miljöbalken (1998:808)

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom den 25 maj 2004 i målen nr M 288-03-293-03 samt M 298-03, se bilaga A

KLAGANDE

G Slotts Lax Aktiebolag, 556379-2638, Ängesgårdarna 99, 781 91 Borlänge

Ställföreträdare: PSl

Ombud: LL och LE

MOTPARTER

1. SB

2. JG

3. LG

4. KJB

Ombud: SB

5. Karlsarvets bya- och skiftesslag , c/o SL

6. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 791 84 Falun

7. Naturskyddsföreningen i Leksand, c/o UM

8. YS,

9. Västanviks Båtklubb, c/o OE,

10. Västanviks bya- och skiftesslag, c/o SL

SAKEN

Tillstånd till utökad fiskodling

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med upphävande av miljödomstolens dom fastställer Miljööverdomstolen länsstyrelsens i Dalarnas län beslut den 16 juni 2003 (dnr 551-16172-01), dock med den ändringen att tillståndet tidsbegränsas till den 1 januari 2012.

______

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

G Slotts Lax AB har yrkat att miljödomstolens dom skall upphävas och att länsstyrelsens beslut skall fastställas

Västanviks Båtklubb, JG, SB, KJB, Västanviks och Karlsarvets bya- och skifteslag, YS, Naturskyddsföreningen i Leksand och LG har bestritt ändring.

Länsstyrelsen i Dalarnas län har medgett ändringsyrkandet.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Leksands kommun har yttrat sig till Miljööverdomstolen och tillstyrkt bifall till överklagandet.

Miljööverdomstolen har hållit syn vid platsen.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Parterna har i Miljööverdomstolen fört sin talan på i huvudsak samma sätt som vid miljödomstolen.

Miljööverdomstolens bedömning

Vad först gäller valet av plats för fiskodlingen gör Miljööverdomstolen följande bedömning.

Den påverkan som fiskodlingen kan ha på natur- och kulturmiljön i området får anses mycket begränsad. Inte heller torde turismen och friluftslivet påverkas negativt i någon nämnvärd grad. Miljööverdomstolen instämmer därför i länsstyrelsens bedömning att det inte finns något hinder mot lokaliseringen enligt bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden.

Miljööverdomstolen instämmer vidare i Fiskeriverkets bedömning att påverkan på Österviken, till följd av utsläppen av fosfor och kväve kommer att bli liten.

Lokaliseringen utgör således inget hinder mot bifall till ansökningen (2 kap. 4 § miljöbalken).

Utsläppen av fosfor och kväve är förhållandevis stora vid en jämförelse med andra punktutsläpp i länet och bidrar till en mer allmän miljöpåverkan nedströms fiskodlingen. Från allmän miljösynpunkt hade det varit angeläget att minska belastningen. Möjligheterna är emellertid begränsade. Teknik för att fånga upp foderspill och fekalier saknas. De krav som kan ställas med stöd av 2 kap. 3 § miljöbalken är därmed uttömda. Utsläppen och den miljöpåverkan som de ger upphov till är inte av den storleksordning att det finns hinder mot ett bifall till ansökan enligt 2 kap. 9 § miljöbalken. Inte heller i övrigt finns något hinder mot bifall till ansökan.

Med hänvisning till vad ovan sagts finner Miljööverdomstolen att miljödomstolens dom skall upphävas och länsstyrelsens beslut fastställas, dock med den ändringen att tillståndstiden bör begränsas. Avser bolaget att fortsätta med sin verksamhet efter tillståndstidens utgång får då prövas bl.a. om tekniken utvecklats på sådant sätt att det finns möjlighet att ytterligare begränsa utsläppen av fosfor och kväve.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 27 juli 2005

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Marinette Andersson samt t.f. hovrättsassessorn Mikael Karanikas, referent. Enhälligt.

_____________________________

BILAGA A

STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

1. Västanvik Båtklubb

2. JG

3. SB

4. Västanviks och Karlsarvets bya- och skiftesslag,

5. YS

6. Naturskyddsföreningen i Leksand

7. LG

MOTPART

1. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 791 84 FALUN

2. G. Slott Lax Aktiebolag, 556379-2638, Ängesgårdarna 99, 781 91 BORLÄNGE

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Dalarnas län beslut den 16 juni 2003, dnr 551-16172-01, se domsbilaga 2

SAKEN

Tillstånd till utökad fiskodling inom fastigheten N 61:1 vid Barkdal i Leksands kommun, Dalarnas län

____________________

DOMSLUT

Med upphävande av länsstyrelsens beslut avslår miljödomstolen G. Slott Lax Aktiebolags ansökan om utökad fiskodling på fastigheten N 61:1 i Leksands kommun, Dalarnas län.

_____________

YRKANDEN M.M.

Miljödomstolen förordnar om gemensam handläggning av målen M 288-03, M 289-03, M 290-03, M 291-03, M 292-03, M 293-03 och M 298-03.

Västanviks Båtklubb har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att det skall upphävas samt anfört bl.a. Vid Siljan på den aktuella platsen finns badstränder och promenadstigar samt två kommersiellt drivna campingplatser. Att där tillåta en fiskodling på 500 ton, som innebär utsläpp av 100-tals ton fekalier måste oavsett strömriktning vara helt orimligt. Enbart vetskapen om att det släpps ut massor av avföring i badvattnet förtar njutningen av ett svalkande bad. Vi är mycket förvånade över att kommunen tillstyrker en utökning som inte tillför kommunen någonting, utan innebär risker för delar av en turistnäring som ger många arbetstillfällen och tillför inkomster till kommunen.

JG har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat, så som det får förstås, att miljödomstolen skall upphäva beslutet om tillstånd till utökad fiskodling. Till stöd för sin talan har han anfört bl.a. Tillståndet strider mot såväl miljöbalken, EG:s ramdirektiv för vatten som riksdagens nationella miljökvalitetsmål. Utsläppen från den aktuella fiskodlingen strider också mot Helsingforskonventionen. En stor del av näringsämnena som tillförs Västerdalälven och Österdalälven nedströms Siljan (ända upp till 75 % avseende fosfor och kväve) kan nå Dalälvens utlopp i Bottenhavet. Badlivet, stränderna och fisket påverkas av ”bajsmattor” från den nuvarande fiskodlingen inom en radie på cirka 1 500 meter. De s.k. bajsmattorna består av fett och rester från utfodringen av fisken. - Det är långt mellan tillsynstillfällena av den nuvarande fiskodlingen. Den 3 juli 2003 upptäcktes 50 - 70 döda fiskar på ytan i kassarna, den 5 augusti 2003 ett tiotal och den 17 augusti 2003 ett tjugotal. De döda fiskar som uppmärksammats på ytan av fiskodlingen är endast en del av det totala antalet döda fiskar. Vid varje observationstillfälle var lukten (stanken) påfallande på läsidan om fiskodlingen och långa ”bajsmattor” låg i den för tillfället rådande vindriktningen. Vid Slotts Lax AB odling vid Övermo var stanken påfallande och nätet i burarna var fullt med gräs och växter. - Slotts Lax AB:s fiskodlingar i Barkdal och Övermo, liksom slaktplatsen i Övermo, sköts inte enligt avtalade villkor.

SB har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat, så som det får förstås, att miljödomstolen skall upphäva beslutet såvitt avser tillstånd till utökad fiskodling. Till stöd för sin talan har han anfört bl.a. följande. Den planerade anläggningen uppfyller inte miljömålen och är olämpligt placerad. MKB:n kan inte anses uppfylla de krav som bör kunna ställas på en sådan. För området Vattenverket Barkdal, Norets försörjningscentral för dricksvatten, utanför vilket fiskodlingen nu är lokaliserad, gäller särskilda skyddszoner och mycket restriktiva bestämmelser för hantering av vissa ämnen i verkets närområde. Dock finns ingenting sagt om fiskodlingen strax utanför. I MKB:n sägs att odlingar funnits på denna plats under cirka 20 år och att detta inte förorsakat några klagomål. Påståendet är inte sant. Den aktuella platsen hade, när ansökan ingavs, inte brukats under mer än två år och dit hade mindre odlingsenheter flyttats huvudsakligen därför att närboende upprepade gånger hade framfört protester mot foderspill i vattnet och dålig lukt från kassarna. Lokala miljöeffekter såsom algblomning, foderspill som lagras i bottenskiktet, grumligt vatten på grund av fekalier, alger och syrebrist negligeras eller förringas i MKB:n. Odlingens inverkan på badanläggningar såsom Orsandbaden och Västanviks Camping har inte kommenterats, ej heller eventuella störningar i vattenkvaliteten på bägge sidor om Österviken, än mindre på de många badställen som byarna nedströms har anordnat.

Västanviks och Karlsarvets bya- och skifteslag (byalaget) har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat, så som det får förstås, att miljödomstolen skall upphäva beslutet såvitt avser tillstånd till utökad fiskodling. Till stöd för sin talan har byalaget anfört bl.a. följande. I MKB:n finns värden på utsläpp av fosfor (3,3 ton/år) som inte anses alarmerande. Jämförelser görs med Kvarnsvedens Pappersbruk (5 ton) med dess stora produktion och betydelse för hela länet och Borlänges hela utsläpp (3 ton). Det är orimligt att tillåta så stora utsläpp från en anläggning med så ringa betydelse för kommunen och länet. Det aktuella utsläppet motsvarar hela den mängd som Leksands reningsverk tar hand om från Leksands avloppsnät. Man använder också begreppet foderkoefficient, som kan vara vilseledande. Foderkoefficienten är förhållandet mellan mängden foder och producerad fisk och är beräknad till 1,1. Begreppet är vedertaget och säkert ett bra nyckeltal i jämförande syfte men kan också ge uppfattningen att man har en mycket bra verkningsgrad. I själva verket jämför man torrfoder med färsk fisk som innehåller cirka 60 procent vatten. För att få rätt förhållande måste man räkna bort vattnet och av 500 ton färsk fisk blir det 200 ton torrsubstans att jämföra med det tillförda fodret 550 ton. Det är alltså 350 ton foder (torrt tillstånd) som delvis förbränns men till största delen omvandlas till avföring. Det rör sig således om flera hundra ton som delvis sedimenteras men också sprids i omgivningen. - Beträffande tidigare störningar hade man på de tidigare odlingarna utanför Västanvik respektive Karlsarvet sådana klagomål att de därför flyttades till Barkdal. Det finns avlagringar av organiskt material på badstranden utanför Åkerö. Invånarna i Åkerö upplever också vattnet som kladdigt.

YS har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat, så som det får förstås, att miljödomstolen skall upphäva beslutet såvitt avser tillstånd till utökad fiskodling. Till stöd för sin talan har han anfört bl.a. följande. Den aktuella fiskodlingen är onaturlig och ohållbar. Dessutom finns ingen plan för att ta rätt på fisk som kommer ut i Siljan, t.ex. vid skador på kassarna.

Naturskyddsföreningen i Leksand har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat, så som det får förstås uppfattas, att beslutet skall upphävas såvitt avser tillstånd till utökad fiskodling (samt tillstånd att i mobil anläggning få strupskära och avbloda fisk). Till stöd för sin talan har Naturskyddsföreningen anfört bl.a. följande. Beslutet kan inte anses som ”hållbar utveckling” och strider mot ett flertal miljömål, bl.a. målet om begränsad klimatpåverkan genom de mängder transporter som behövs av fisk till fiskmjölsproduktion och transport av fodret till platsen för odlingen. En mobil anläggning för fiskslakt innebär att den skall köras på vägarna till olika platser och bidra till utsläpp av klimatpåverkande gaser. De ökade transporterna strider även mot målen om frisk luft och bara naturlig försurning. Om sjukdomar utbryter i odlingen kan behov av medicinering och sanering bli aktuellt. Att tillåta spridning av 550 ton foder per år i Siljan strider mot målet om ingen övergödning. Det blir spill och fiskarnas avföring kommer att tillföra näring till vattnet. Odlingen hotar de naturliga bestånden av fisk. Slutstationen för vattnet från Siljan och Dalälven är Östersjön som redan är mycket belastad av övergödning och gifter. Lukt och föroreningar från fiskodlingen kan sprida sig över Leksands kommuns invånare och turister och göra badvattnet otjänligt eller bara otrevligt. Dalarnas län är utsett till pilotlän för ”hållbar utveckling”. Att fiska tre till fem kg fisk för att föda upp ett kg fisk är inte socialt och ekologiskt hållbart.

LG har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat, så som det får förstås, att beslutet skall upphävas såvitt avser tillstånd till utökad fiskodling. Till stöd för sin talan har han anfört bl.a. följande. Den utökade fiskodlingen är ett onaturligt och förfulande inslag i ett känsligt kulturlandskap av riksintresse. Den befintliga verksamheten skapar oro redan idag eftersom den både luktar och ser illa ut.

YTTRANDEN

Fiskeriverket har anfört bl.a. följande. En viss ökning av växtplanktonproduktionen lokalt i Österviken kan, med anledning av den ökade mängden fosfor och kväve från fiskodlingen, inte uteslutas. Eftersom Österviken är näringsfattig, vattenomsättningen god och huvuddelen av näringsämnena från fiskodlingen kommer att transporteras nedströms till Dalälven bedömer dock Fiskeriverket att en eventuell höjning av näringshalten och planktonproduktionen i Österviken skulle bli liten. - En ökad mängd fosfor och kväve kan medföra ökad växtlighet i Dalälven inklusive Insjön och övriga fjärdar. Det kan inte uteslutas att utsläppen från fiskodlingen tillsammans med andra utsläpp av näringsämnen och organiskt material genom en additiv effekt kan ge en försämring av syrgasförhållanden lokalt i vissa känsliga fjärdar. - Höga halter av totalkväve och totalfosfor visar att näringsbelastningen är hög i kustområdet utanför Dalälvens mynning. En ökad närsalthalt i kustområdet skulle kunna leda till ökad växtplanktonproduktion, ökad ansamling av organiskt material och försämrade syrgasförhållanden på bottnarna. Vad gäller fisksamhället kan en alltför hög närsaltsbelastning från Dalälven ge negativa effekter på såväl produktion som mångfald. Fiskeriverket anser att det är angeläget att inte öka belastningen av näringsämnen i Dalälvens mynningsområde. - Fiskeriverket anser sammanfattningsvis att den aktuella verksamheten tar de miljöhänsyn som rimligen kan krävas. Lokaliseringen uppfyller krav på potentiellt lämpligt vattenområde för vattenbruk; sjö med stor yta, stort djup och god vattenomsättning. Dessutom används den för branschen bästa, allmänt tillgängliga tekniken. För att bedriva verksamheten miljömässigt och med lönsamhet krävs en viss volym i odlingen. Fiskeriverket bedömer att påverkan från den ansökta verksamheten inte kommer att ge några för de naturliga, lokala fiskbestånden negativa effekter eller att den biologiska mångfalden i vattensystemet hotas. Fiskeriverket är medvetet om att utsläppen från den ansökta verksamheten till viss del strider mot intentionerna med riksdagens miljömål och det generella kravet på minskad närsaltsbelastning. Fiskeriverket anser dock inte att verksamhet inom fiskodlingsbranschen bör bedömas hårdare än andra anläggningar som bedriver miljöfarlig verksamhet. Fiskeriverket kan inte se att den ansökta verksamheten leder till sådan skada eller olägenhet för miljön att verksamheten inte får bedrivas efter att erforderliga skyddsåtgärder vidtagits. Fiskeriverket stöder därför beslutet att lämna tillstånd till att producera regnbåge vid Barkdal i Leksand enligt de begränsningar och villkor som miljöprövningsdelegationen beslutat. Fiskeriverket vill också understryka vikten av att de lokala miljöeffekterna dokumenteras i det kontrollprogram som skall upprättas.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Leksands kommun har anfört bl.a. följande. Nämnden har under den senaste 10-årsperioden tagit vattenprover som analyserats enligt gängse parametrar för strandbad. Dessa provtagningar har inte påvisat några problem med badvattenkvaliteten utanför Åkerö. Samma gäller även badvattenprovtagning vid Västanviksbadet och Orsandsbaden. Bottnen under och i närområdet av odlingen är knappt påverkad av sedimenterat organiskt material. Anläggningen ligger utanför Sundets och Barkdals yttre skyddsområden för grundvattentäkt. Kontinuerliga provtagningar på dricksvatten från vattenverksamheten har inte visat någon påverkan från fiskodlingen.

DOMSKÄL

Miljöprövningsdelegationen har på anförda skäl funnit att ansökan inte kan bifallas i sin helhet. Delegationen har dock ansett att med en begränsning av den mängd fisk som får odlas från sökta 600 ton ned till 500 ton och med ställande av villkor för verksamheten så föreligger tillåtlighet enligt miljöbalken. Miljödomstolen delar inte denna uppfattning. Enligt miljödomstolens mening är konsekvenserna av fiskodling på den aktuella platsen sådana att någon utökning av verksamheten inte bör tillåtas. Ansökan skall därför avslås i sin helhet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 3 (TSH-MD 2)

Överklagande, ställt till Miljööverdomstolen, Svea hovrätt, skall ha inkommit till miljödomstolen, Stockholms tingsrätt, senast den 15 juni 2004. Prövningstillstånd krävs.

Bjarne Karlsson Lars Berggren

I avgörandet har deltagit rådmannen Bjarne Karlsson, ordförande, miljörådet Lars Berggren samt de sakkunniga ledamöterna Berit Goldstein och Gunnar Rosin (skiljaktig mening, se domsbilaga 1). Föredragande har varit beredningsjuristen Eva Åkerlund.

Domsbilaga 1

Sakkunnige ledamoten Gunnar Rosin anmäler skiljaktig mening och anför följande.

Med beaktande av vad som framkommit i de yttranden som ingivits från Fiskeriverket samt från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Leksands kommun finner jag inte skäl att göra någon annan bedömning än den som länsstyrelsen gjort i det överklagade beslutet. Överklagandet skall därför avslås.

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2005-06-29

Målnummer:
M5156-04