Tillstånd enligt miljöbalken för djurhållning-----Länsstyrelsen hade givit tillstånd till och godkänt lokaliseringen av en anläggning för uppfödning av 90 000 slaktkycklingar. Efter överklagande av grannar, som i första hand ville att verksamheten skulle förbjudas och i andra hand förläggas till annan närbelägen plats, avslog miljödomstolen ansökan. Miljööverdomstolen fann att risken för störningar för de närboende i form av lukt och buller måste anses som liten och konstaterade vid syn att den föreslagna lokaliseringen endast kunde anses medföra en måttlig påverkan på landskapsbilden varför tillstånd lämnades och sökandens lokalisering godtogs.


Lagrum:
2 kap. 4 § andra stycket och 7 § miljöbalken (1998:808)

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2003-04-08 i mål nr M 431-02, se bilaga

KLAGANDE

LP

MOTPART

1. CÅB

2. GK

PART ENLIGT 7 a § FÖRVALTNINGSPROCESSLAGEN

Länsstyrelsen i Skåne län, 205 15 MALMÖ

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken för djurhållning

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen undanröjer miljödomstolens dom och fastställer Länsstyrelsens i Skåne län (miljöprövningsdelegationen) beslut den 17 oktober 2002, dnr 551-33341-01. Miljööverdomstolen föreskriver emellertid att den genom tillståndet medgivna verksamheten skall ha satts igång senast den 1 juli 2008.

_________________________

YRKANDEN M. M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

LP har yrkat att Miljööverdomstolen skall undanröja miljödomstolens dom och fastställa Länsstyrelsens beslut.

Ägarna till fastigheten Hässleholm Åraslöv 5:18, CÅB, har bestritt LPs yrkande.

De ursprungliga ägarna till fastigheten Hässleholm Åraslöv 16:13, UMH, har bestritt LPs yrkande, men sedan deras fastighet under handläggningen i Miljöverdomstolen överlåtits till GK har denne förklarat sig medge LPs överklagande.

Miljööverdomstolen, som har hållit syn i målet, har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket miljöbalken avgjort målet utan huvudförhandling.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har åberopat samma grunder och bevisning som i miljödomstolen och därtill i huvudsak gjort följande ändringar och tillägg.

LP

Miljödomstolen har angett att det finns risk för störningar i form av lukt och buller, utan att närmare ange vari dessa störningar skulle bestå. Med dagens teknik är det osannolikt att ljudet från fläktarna skulle kunna uppgå till nivåer över 40 dB (A) vid närmaste bostäder. Ljudet från själva kycklingarna stängs inne av byggnadens väggar. Övrigt buller består främst i ljud från transporter med lastbil av foder två gånger i veckan och av kycklingar sju gånger per år samt från lantbruksmaskiner i samband med rengöring. Det ljud som uppkommer på detta sätt måste anses acceptabelt för de närboende.

En modern stallbyggnad, där länsstyrelsen ställt krav på utformningen, i ett område som helt saknar restriktioner om skydd för landskapsbilden, kan inte anses påverka denna väsentligt. En alternativ placering i det skogsparti som föreslagits kan inte anses lämplig. Länsveterinären i Skåne har i ett yttrande till Länsstyrelsen ifrågasatt denna placering på grund av den ökade risken för att smitta sprids från vilda fåglar och smågnagare i granskogen. Omgivande skogsmark har därtill en annan ägare, vilket begränsar utrymmet för anläggningen.

Uppköparen av kycklingarna, Spira AB, accepterar inte leveranser från en anläggning lokaliserad i skogspartiet. Detta framgår av ett yttrande av LL djuromsorgsansvarig på Kronfågel. Denne anför bl.a. att avståndet från bostaden och den bristande uppsynen över djurstallarna medför en ökad risk för sabotage från s.k. djurrättsaktivister och för att driftsavbrott inte kan åtgärdas i tid. Vidare anförs att en placering i skog medför risk för att den naturliga ventilationen inte blir tillräcklig vid ett driftsavbrott i fläktsystemen.

Den beräknade investeringskostnaden för huvudalternativet har uppskattats till nio miljoner kronor. En lokalisering till skogspartiet kan inte anses skälig då den medför ökade kostnader till följd av bl.a. transporter, för tidig avverkning av skog och ökade anläggningskostnader. Därtill kommer ökade kostnader till följd av att befintliga förvaringsutrymmen på brukningscentrat inte kommer att kunna utnyttjas på samma sätt som vid ett genomförande av huvudalternativet. Allt detta stöds av ett utlåtande upprättat av lantbrukskonsulten Pehr Johansson. Dessa merkostnader ryms inte inom de marginaler med vilka jordbruket bedrivs idag.

CÅB

Det saknas särskilda skäl att frångå Boverket rekommenderade skyddsavstånd om 500 meter mellan nyetablerade djurstallar och bostäder. Detta i synnerhet då den tänkta anläggningen ligger i ett öppet landskap utan skyddsvegetation och då bostäderna ligger i den förhärskande vindriktningen. Luktproblem tenderar att uppkomma vid denna typ av anläggningar, även på avstånd över 300 meter. Anläggningen är mycket stor och tänkt att placeras i en vacker dalgång med öppet landskap ungefär 300 meter från brukningscentrum. En sådan anläggning kommer att ha en kraftigt negativ inverkan på landskapsbilden.

De synpunkter som framkommer i det av LP åberopade utlåtandet av lantbrukskonsulten Pehr Johansson är orimliga och grovt överdrivna. Likaså saknar riskbedömningarna i yttrandet från Spira AB rimliga proportioner. De smittskyddsrisker som påtalats med en placering i aktuellt skogsområde föreligger även vid en placering i ett öppet landskap. Det relevanta måste istället vara att byggnaden konstrueras på ett sätt som minimerar smittskyddsrisken.

Länsstyrelsen i Skåne län

Det buller som uppstår vid denna typ av verksamhet är mycket begränsat, vilket bekräftas av erfarenheten från befintliga stallar. Med ett avstånd till närmaste bostad på 350 meter borde bullret inte innebära några störningar. Buller från transporter är begränsat till enstaka tillfällen och uppkommer oavsett var anläggningen placeras. Villkoret för buller i det av länsstyrelsen meddelade beslutet motsvarar det som rekommenderas för nyetablerad industri.

Djuruppfödning medför viss lukt i den direkta närheten till stallarna. Intensiteten är beroende av en mängd faktorer såsom vind, temperatur, luftfuktighet men också på skötseln såsom t.ex. gödselhantering och ammoniakhalt. I aktuell typ av anläggning hålls ströbädden torr, vilket minskar ammoniakhalten och därmed lukten. Gödseln lagras torr och ger i princip inte ifrån sig någon lukt vid lagring. Vid vissa väderförhållanden kan en viss lukt förnimmas vid de närmaste bostäderna. Denna lukt får emellertid anses vara normal för landsbygden.

Vid prövning av lokaliseringen av djurstallar är det endast undantagsvis som det går att finna ett lämpligt alternativ som innebär att ett skyddsavstånd på 500 meter kan upprätthållas. Vid tillståndsgivningen sker en prövning i det enskilda fallet varvid olika skyddsåtgärder övervägs tillsammans med bedömningen av avståndet till bostäder. I aktuellt fall har länsstyrelsen satt upp villkor på att en trädridå skall planteras framför stallet och krav på färgval etc. för att det skall passa in i den aktuella lantbruksmiljön. Stallet är visserligen längre än andra ekonomibyggnader i den omgivande lantbruksbygden, men storleken är en naturlig följd av den utveckling som sker inom lantbruket.

Sammantaget anser länsstyrelsen att samtliga LPs yrkanden är rimliga och bör tillgodoses, varför det hemställs att Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens dom och medger LP tillstånd till djurhållning i enlighet med länsstyrelsens beslut av den 17 oktober 2002.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljönämnden i Hässleholms kommun har beretts tillfälle att yttra sig och därvid anfört att de godtar en placering enligt länsstyrelsens beslut.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt 2 kap. 4 § andra stycket miljöbalken skall för all verksamhet väljas en sådan plats att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Enligt 7 § i samma kapitel gäller detta krav i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla det.

Den plats som i ansökan angivits som huvudalternativ är belägen på ett sätt som gör att risken för störningar för de närboende i form av lukt och buller måste anses som liten. Miljööverdomstolen har vid synen även kunnat konstatera att den föreslagna lokaliseringen endast kan anses medföra en måttlig påverkan på landskapsbilden i området; detta särskilt med beaktande av att det är fråga om en utpräglad jordbruksbygd för vilken detta slags anläggningar inte kan anses främmande.

Miljööverdomstolen finner inte att någon av de tre alternativa placeringar som redovisats i nära anslutning till huvudalternativet framstår som mera lämplig än denna. Den alternativa lokalisering till ett skogsområde nordost om den plats som LP föreslagit förefaller i och för sig mera lämplig från störningssynpunkt. En sådan lokalisering måste emellertid anses vara förenad med sådana ökade kostnader och olägenheter för verksamhetsutövaren att den ej kan anses rimlig.

Då inget annat framkommit i målet som föranleder Miljööverdomstolen till en annan bedömning än den länsstyrelsen gjort skall miljödomstolens dom undanröjas och länsstyrelsens beslut fastställas, dock att tiden för ianspråktagande av tillståndet bör flyttas fram.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Sven Bengtsson hovrättsrådet Roland Halvorsen, referent, samt hovrättsassessorn Charlotte Håkansson. Enhälligt.

______________________________________

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

1. CB och ÅB

2. UH och MH

MOTPART

1. Länsstyrelsen i Skåne län, 205 15 MALMÖ

2. LP

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Skåne läns (miljöprövningsdelegationen) beslut den 17 oktober 2002, dnr 551-33341-01, se bilaga 1

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken för djurhållning

____________

DOMSLUT

Miljödomstolen upphäver det överklagade beslutet och avslår ansökningen om tillstånd.

BAKGRUND

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Skåne län gav i beslut den 17 oktober 2002 LP tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till verksamhet med djurhållning, omfattande högst 32 mjölkkor och 32 ungdjur i befintligt stall och 90 000 slaktkycklingar med en vikt av 1,6 kg i nybyggt stall enligt alternativ 1, på fastigheterna Åraslöv X:X, X:X, X:X och Sörby X:X i Hässleholms kommun.

YRKANDE M.M.

C och Å B samt U och M H (nedan klagandena) har gemensamt överklagat Länsstyrelsens (miljöprövningsdelegationens) beslut hos Miljödomstolen och yrkat att domstolen upphäver beslutet.

Klagandena anser att ansökan inte är korrekt, eftersom verksamhetsutövaren inte har presenterat mer än ett tänkbart alternativ för stallplacering. Klagandena anser att alternativ 2 i ansökan inte är ett behörigt alternativ, eftersom till och med verksamhetsutövaren förkastat det. Det finns fler möjliga alternativ. Ansökan skall därför avslås med stöd av bestämmelserna i 6 kap. 7 § miljöbalken.

Till stöd för överklagandet har klagandena i övrigt anfört bl.a. följande.

Klagandena menar att myndigheterna helt struntar i Boverkets rekommendationer om skyddsavstånd för djurstallar till närmaste bostadsbebyggelse. De tycker det är anmärkningsvärt eftersom ansökan avser en mycket stor och miljöfarlig anläggning med tydlig industrikaraktär och som av Byggnadsnämnden i Hässleholms kommun har klassats som en industriell enhet, vilken kräver bygglov. De anser inte att det föreligger särskilda motiv att godta ett mindre avstånd än 500 meter som anges som riktvärde i Boverkets allmänna råd.

Klagandena anser att det är hänsynslöst att belasta miljön med en stor industriell anläggning enligt ansökan. Att åberopa att det redan finns några ridhästar på en av deras fastigheter samt ett suggstall i närheten med 145 suggor (Hagaborg) som skäl för att legitimera placeringen av kycklingstallet enligt alternativ 1 i ansökan är hänsynslöst gentemot såväl människor som natur. Dessutom vet klagandena, enligt ett uttalande av verksamhetsutövaren, att det siktas på ytterligare ett liknande stall i anslutning till det planerade i en nära framtid. Smågrisar föds upp i slaktsvinstallar som är belägna i ett avskilt skogsområde ca 1,2 km öster om gårdscentrum av miljöhänsyn. Även det faktum att spridningsarealen för gödseln enligt ansökan till stor del måste täckas genom spridning av den på arealer långt från den egna gården visar på en obalans i djurhållningen med åtföljande miljöbelastning i landskapet.

Klagandena ställer sig frågan hur en 124 meter lång byggnad, lagd mitt i en "dalgång", bättre smälter in i landskapet än en placering intill gården. De undrar om det inte är så att verksamhetsutövaren vill ha anläggningen nära, men utan att drabbas av några negativa konsekvenser i form av lukt, buller eller förstörd utsikt över det vackra landskapet. De ställer sig också frågan varför Länsstyrelsen och Miljöprövningsdelegationen låter gårdens symmetri ha högre prioritet än deras livsmiljö.

Det unika, vackra och öppna kulturlandskapet vid Stainabjär och Bröt Anunds grav kommer att skadas allvarligt i sin helhet, vilket har stor betydelse också för en bredare allmänhet. Mycket besvärande lukt från ventilation, utgödsling och spridning av gödseln från den mycket stora anläggningen är en annan fråga av högsta dignitet och som klagandena vet kommer att bli ett stort problem för dem, om projektet fullföljs. Värdet på deras fastigheter kommer också att inte obetydligt sjunka.

Myndigheternas ställningstagande är inte desto mindre anmärkningsvärt eftersom det finns alternativ som väsentligt skulle minska miljöstörelsen och som klagandena är beredda att acceptera. Verksamhetsutövaren kan mycket väl bygga motsvarande stall - och ytterligare ett som han på ett tidigt stadium har aviserat som ett framtidsprojekt - i anslutning till ett större skogsområde ganska nära gårdscentrum, där luktproblemen från ventilationsluften blir betydligt reducerad med hänsyn till härskande vindriktning och befintlig bostadsbebyggelse. Dessutom maskeras byggnationen naturligt och effektivt i landskapet. Klagandena har visat på denna möjlighet, men har blivit avvisade av verksamhetsutövaren på minst sagt tvivelaktiga grunder. Denne har bl.a. åberopat skäl av bekvämlighetskaraktär.

I detta ärende har det florerat olika alternativ om placering av anläggningen. Verksamhetsutövaren har i ansökan angivit alternativ 1 och 2. Alternativ 1 är huvudalternativ och ligger 330 meter väster om klaganden B:s bostad (Nybylund). Det är detta alternativ som Miljöprövningsdelegationen beviljat tillstånd för och är den placering klagandena överklagar. Klagandena menar att verksamhetsutövaren inte har presenterat ett realistiskt alternativ 2 av de möjligheter som de facto existerar. Alternativ 2 enligt ansökan har ingen av involverade instanser på något sätt bejakat eller ens ansett rimligt, inte ens sökanden själv. Detta har tydligt framgått både på det utökade samrådsmötet och under det offentliga sammanträdet. Klagandena menar därför att verksamhetsutövaren i sin ansökan inte uppfyllt de krav som miljöbalken ställer. Länsstyrelsen framkastade förslagen alternativ 3 och 4 i samband med begäran om komplettering av ansökan. Verksamhetsutövaren bejakade inte dessa alternativ och de ingår inte heller som sökta alternativ i kungörelsen av ansökan. Alternativ 3 är beläget 250 meter norr om alternativ 1 och alternativ 4 är beläget väster om och i omedelbart anslutning till gårdscentrum. Miljönämnden förordade i sitt yttrande över den kungjorda ansökan det icke sökta alternativ 3, vilket är ett förslag som klagandena helt förkastar. Den namninsamling som verksamhetsutövaren gjort bland närboende visar, enligt klagandena, på intet sätt grannarnas inställning, eftersom de i den inte får ta del av de alternativ som faktiskt finns eller att det inte ens redovisats att det finns alternativ. Ett fullt realistiskt förslag till stallplacering i ett större skogsområde har framlagts av klagandena under det utökade samrådsmötet. Detta har verksamhetsutövaren avvisat på minst sagt tvivelaktiga grunder.

Länsstyrelsen i Skåne län har ansett att det inte har framkommit något nytt i överklagandet och vidhåller sitt tidigare ställningstagande.

LP har yrkat att överklagandet avslås. Vad klagandena anfört utgör inget nytt i sak. Han åberopar vad han tidigare anfört till Länsstyrelsen och hänvisar dessutom till Länsstyrelsens bedömning.

Miljönämnden i Hässleholms kommun har inte avgett något yttrande.

Miljödomstolen har hållit syn i målet.

DOMSKÄL

Enligt 2 kap. 4§ andra stycket miljöbalken skall för all verksamhet väljas en sådan plats att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Enligt 2 kap. 7 § gäller detta krav i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.

Den plats ansökan avser (alternativ 1) är belägen på sådant avstånd från bostadsbebyggelse att det finns risk för störningar i form av lukt och buller. Dessutom kommer byggnaden att påverka landskapsbilden väsentligt. Det finns anledning att anta att det finns andra, mindre störningskänsliga platser där den sökta verksamheten skulle kunna bedrivas. En sådan plats är det skogsområde i nordost som klagandena föreslagit. En sådan placering kommer visserligen att innebära att avståndet till sökandens bostad blir större vilket har betydelse för den dagliga tillsynen. Det kan dock inte anses försvåra driften i sådan grad att det kan betraktas som orimligt.

Med hänsyn till det anförda skall länsstyrelsens (miljöprövningsdelegationen) beslut upphävas och LP tillståndsansökan avslås. Detta innebär inget förbud mot djurhållningen i befintligt stall.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (prövningstillstånd krävs)

Överklagande senast den 29 april 2003.

Kjell Bergenstråhle Bertil Varenius

I detta avgörande har deltagit rådmannen Kenneth Bergenstråhle, ordförande, miljörådet Bertil Varenius samt sakkunnigledamöterna Börje Ekstrand och Bo Selmer. Föredragande har varit Kenneth Pettersson.

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2004-07-01

Målnummer:
M3343-03