Dispens från kommunal renhållningsordnings bestämmelse om intervall för tömning av slamavskiljare-----Särskilda skäl enligt kommunal renhållningsordning har ansetts föreligga för att godta tömning vartannat år av slamavskiljare på fritidsfastighet med hänsyn till det ringa nyttjandet av fastigheten och slamavskiljarens dimensionering.


Lagrum:
15 kap. 11 § miljöbalken (1998:808)

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2001-09-19 i mål nr M 84-01, se bilaga A

KLAGANDE

BS

MOTPART

Miljö- och byggnadsnämnden i Orust kommun, 473 80 HENÅN

SAKEN

Dispens från renhållningsordningens bestämmelse om intervall för tömning av slamavskiljare

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen bifaller, med upphävande av underinstansernas avgöranden, överklagandet och medger BS förlängt tömningsintervall för slamavskiljaren på fastigheten X 1:44, Orust kommun, till en gång vartannat år.

_________________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

BS har yrkat att han skall medges dispens från renhållningsordningens bestämmelse om intervall för tömning av slamavskiljare och att tömning bör ske vartannat år i stället för varje.

Miljö- och byggnadsnämnden i Orust kommun (nämnden) har bestritt ändring.

UTVECKLANDE AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

BS

Det är belastningen på avloppsanläggningen som är avgörande för hur ofta slamtömning behöver ske. I detta fall är avloppsanläggningen dimensionerad för ett hushåll på fem personer som bor på fastigheten året runt trots att fastigheten X 1:44 är en fritidsfastighet som endast utnyttjas av honom och hans hustru. De vistas dessutom markant mindre på fastigheten jämfört med grannarna. Miljödomstolens bedömning att fastigheten används på ett sätt som inte avviker från ett "normalt" användande av en fritidsfastighet är sålunda felaktig. Den låga belastningen bör anses som ett särskilt skäl för att medge tömning vartannat år. För fritidshus i Alingsås, Mariestads, Marks respektive Ulricehamns kommuner är tömningsintervallet bestämt till vartannat år. Om slamtömning sker vartannat år minskar dessutom transporterna.

Nämnden

BS har inte redovisat några särskilda skäl som medger ett förlängt slamtömningsintervall för fastigheten X 1:44. Det i överklagandet beskrivna nyttjandet av fritidshuset överensstämmer med ett normalt brukande. Vistelsetid och brukande av ett fritidshus varierar dessutom ofta högst avsevärt från ett år till ett annat. Slamtömningsintervall kan av praktiska skäl inte anpassas till variationer av detta slag. En bedömning av om särskilda skäl föreligger för medgivande till ett förlängt slamtömningsintervall bör i stället ske med hänsyn till anläggningens tekniska utformning. Slamavskiljaren på fastigheten X 1:44 är på 2 000 liters standardvolym. Fastighetens avlopp ingår efter slamavskiljning i en gemensamhetsanläggning för totalt fyra hus. Delägarna ansvarar solidariskt för skötsel av den gemensamma reningsanläggningen (markbädd). Utebliven slamtömning för en fastighet kan resultera i driftstörningar (slamflykt) vilket genererar problem och inte oväsentliga åtaganden för de övriga delägarna i avloppsanläggningen.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

I renhållningsordningen för Orust kommun anges att tömning av slamavskiljare för årshus samt för fritidshus med wc anslutet till anläggningen utförs en gång per år. Om särskilda skäl föreligger kan nämnden efter framställning från fastighetsinnehavaren medge förlängning av hämtningsintervallen till en gång vartannat år.

Dåvarande miljö- och hälsoskyddsnämnden i Orust kommun beslutade den 20 maj 1992 att anta riktlinjer för tillämpningen av renhållningsordningens dispensbestämmelser om slamtömning. Av riktlinjerna framgår bl.a. att längre tömningsintervall än en tömning per år inte medges för slamavskiljare med en våtvolym upp till 2 000 liter. Till grund för antagandet av riktlinjerna ligger en promemoria utfärdad av miljökontoret. Av denna framgår bl.a. följande. Från det avloppsvatten (wc samt bad- dusch- och tvättvatten) som avges från ett normalhushåll under ett år avskiljs ca 900 liter slam i en trekammarbrunn. Till denna volym läggs ett utrymme på 800 liter motsvarande ett dygns uppehållstid för avloppsvatten. Den totala volymen för sedimentering och slammagasinering blir därmed 1 700 liter. Härtill har lagts en volym på 300 liter som säkerhetsmarginal för temporärt ökad belastning.

Det är ostridigt i målet att avloppsanordningen på fastigheten X 1:44 består av en trekammarbrunn på 2 000 liter och, efter slamavskiljning, ingår i en gemensamhetsanläggning (markbädd). Fastigheten är en fritidsfastighet som används av BS och hans hustru. BS har i målet uppgett att han och hans hustru under år 2000 vistades på fastigheten under sammanlagt tre veckor.

Det BS uppgett om hur ofta han och hans hustru utnyttjar sin fritidsfastighet får godtas. Med hänsyn till hur fastigheten nyttjas och till att avloppsanordningen på fastigheten är dimensionerad för att klara belastningen av det avloppsvatten som avges från ett normalhushåll under ett år vid åretruntboende, finner Miljööverdomstolen att det föreligger särskilda skäl att medge BS förlängt intervall för slamtömning till en gång vartannat år.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Eva Wagner och Rose Thorsén, referent, samt miljörådet Inge Bodin och kammarrättsassessorn Malin Larsson. Enhälligt.

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2002-06-27

Målnummer:
M3636-02