Ideell förenings talerätt enligt miljöbalken-----Inledningsvis framhöll Miljööverdomstolen (MÖD) att talerätten inte var begränsad till det geografiska område som en föreningens stadgar i förekommande fall anger. I aktuellt mål handlade det om en förenings rätt att överklaga ett beslut i ett samrådsärende enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. MÖD fann att då klagorätten var begränsad till beslut om tillstånd, godkännande och dispens enligt miljöbalken innefattade detta inte en rätt för en förening att överklaga ett beslut i en tillsynsfråga. Föreningens överklagande avslogs.


Lagrum:
6 kap. 9 §, 12 kap. 6 § och 16 kap. 13 § miljöbalken (1998:808)

RÄTTEN

Hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Eva Wagner, referent, och Mats Dahl samt hovrättsassessorn Anders Lillienau

PROTOKOLLFÖRARE

Anders Lillienau, även föredragande

PARTER (ej närvarande)

KLAGANDE

Naturskyddsföreningen i Göteborg, c/o US,

MOTPARTER 1. OJ 2. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 403 40 GÖTEBORG

SAKEN

Ideell förenings talerätt enligt miljöbalken

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, beslut 2000-03-22 i mål nr M 17-00

Föredraganden anmäler följande.

Naturskyddsföreningen i Göteborg (föreningen) har överklagat miljödomstolens beslut den 22 mars 2000 att avvisa föreningens överklagande av Länsstyrelsens i Västra Götalands län (länsstyrelsens) beslut den 8 november 1999 i frågan om samråd angående OJs anmälan om avsikt att odla julgranar på jordbruksmark i Kungälvs kommun. Föreningen har yrkat, som det får förstås, att Miljööverdomstolen skall undanröja miljödomstolens beslut och återförvisa målet till miljödomstolen för fortsatt behandling. Föreningen har med åberopande av dess stadgar anfört att föreningens ordförande, som var den som överklagade länsstyrelsens beslut för föreningens räkning, är behörig att företräda föreningen i målet vid miljödomstolen.

OJ har bestritt ändring. Han har ifrågasatt om föreningen är behörig att föra talan i ett mål som rör verksamhet utanför Göteborgs kommun. Han har därvid framhållit att föreningens stadgar anger att föreningens geografiska verksamhetsområde utgörs av Göteborgs kommun.

Målet föredras, varefter Miljööverdomstolen fattar följande

BESLUT (att meddelas 2001-03-02)

Skäl

Enligt 16 kap. 13 § första stycket miljöbalken får överklagbara domar eller beslut överklagas av en ideell förening som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, såvitt avser domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt miljöbalken. För att få överklaga domar och beslut skall enligt samma lagrum en förening ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år och ha lägst 2 000 medlemmar.

Av handlingarna i målet framgår inledningsvis att föreningen uppfyller de krav rörande medlemsantal och verksamhetstid som uppställs i talerättsbestämmelsen.

Av de i Miljööverdomstolen ingivna stadgarna för föreningen framgår vidare att US, i egenskap av föreningens ordförande, är behörig att företräda föreningen i målet.

Av stadgarna framgår också att föreningen uppfyller talerättsbestämmelsens krav på en ideell förenings verksamhetsändamål. Bestämmelsen begränsar inte en förenings talerätt till dess geografiska hemvist eller verksamhetsområde. Det förhållandet att föreningens stadgar anger att dess verksamhetsområde utgörs av Göteborgs kommun hindrar därför inte föreningen att föra talan i detta mål, som rör verksamhet i Kungälvs kommun.

Frågan är då om länsstyrelsens beslut är ett sådant avgörande som en ideell förening får överklaga med stöd av talerättsbestämmelsen. Talerätten är enligt bestämmelsen begränsad till domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt miljöbalken.

Den av OJ till länsstyrelsen ingivna anmälan för samråd är gjord med stöd av 12 kap. 6 § första stycket miljöbalken. Enligt denna bestämmelse föreligger anmälningsskyldighet för en verksamhet eller en åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i balken men som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Anmälan för samråd skall göras hos den myndighet som utövar tillsynen enligt bestämmelser i

26 kap. eller bestämmelser som har meddelats med stöd av samma kapitel. Den myndighet som har att behandla anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § får enligt paragrafens fjärde stycke förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får myndigheten förbjuda verksamheten.

Länsstyrelsens beslut i samrådsärendet utgör inte ett sådant beslut om tillstånd eller dispens som avses i talerättsbestämmelsen. Det är inte heller ett sådant beslut om godkännande som avses i bestämmelsen; bestämmelser om godkännande finns i t.ex. 6 kap. 9 § miljöbalken. Regleringen av myndighetens hantering av en anmälan för samråd företer i stället betydande likheter med regleringen av tillsynsverksamhet i 26 kap. miljöbalken. Talerättsbestämmelsen innefattar inte en rätt för en ideell förening att överklaga ett beslut i en tillsynsfråga (jfr prop. 1997/98:45 Del 1, s. 490). Miljööverdomstolen finner därför att länsstyrelsens beslut i ärendet om samråd inte är ett sådant avgörande som föreningen får överklaga med stöd av 16 kap. 13 § första stycket miljöbalken. Föreningen har inte heller på någon annan grund rätt att överklaga beslutet. Föreningens överklagande skall därför avslås.

Avgörande

Miljööverdomstolen avslår överklagandet.

Beslutet får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

Som ovan

Anders Lillienau

Protokollet uppvisat/

Rättsfall från Miljööverdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2001-03-02

Målnummer:
M2676-00