Detaljerad information om författningarna
  MÖD 2015: 24 Klagorätt i mål om anmälan avseende bristfälligt utförd besiktning av ventilationssystem ----- En funktionskontrollant genomförde en obligatorisk ventilationskontroll i en fastighet efter det att fastighetsägaren förelagts därom av samhällsbyggnadsnämnden (nämnden). Protokollet från besiktningen lämnades in till nämnden som beslutade att inte initiera vidare tillsynsärende enligt plan- och bygglagen ([2010:900], PBL) och därmed avskrev ärendet från vidare handläggning. Anmälaren i ärendet och tillika en hyresgäst i den aktuella fastigheten överklagade nämndens beslut. Länsstyrelsen avvisade överklagandet eftersom den fann att klaganden inte kunde anses vara sakägare i ärendet. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen som instämde i länsstyrelsens bedömning och därmed avslog överklagandet. -  
  MÖD 2015: 25 Bristande domförhet ----- Vid avgöranden i sak av tillståndsfrågor enligt miljöbalken måste mark- och miljödomstolens sammansättning i vart fall vara en lagfaren domare och ett tekniskt råd (2 kap. 6 § första och tredje styckena samt 2 kap. 7 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar)  
  MÖD 2015: 41 Anläggningsförrättning för väg m.m. ----- Lantmäteriet har beslutat att inrätta en gemensamhetsanläggning för väg på viss sträcka. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen som instämmer i lantmäteriets bedömning bl.a. med hänvisning till vad som framkommit beträffande vägarnas standard i samband med domstolens undersökning. Undersökningen i målet har genomförts med stöd av 3 kap. 4 § lag- och mark- och miljödomstolar (2010:921), LOM. Av protokollet från undersökningen framgår inte vad domstolen noterat vid den. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att de iakttagelser som mark- och miljödomstolen har gjort i samband med undersökningen inte enbart rör sådana tekniska frågor som kan observeras vid en undersökning enligt 3 kap. 4 § LOM. Mark- och miljödomstolen har således i praktiken hållit syn enligt 3 kap. 5 § LOM. Domstolens agerande innebär ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning. Dessutom innehåller protokollet från undersökningen inte några noteringar om den, vilket är felaktigt då åtgärden ska protokollföras på sådant sätt att det klart framgår vad domstolen har noterat. Härtill bör läggas att parterna ska få tillfälle att yttra sig över protokollet. Omständigheterna i målet är dock sådana att felet får, i aktuellt fall, anses ha blivit avhjälpt genom att klaganden har beretts tillfälle att yttra sig i Mark- och miljööverdomstolen.  
  MÖD 2015:1 Förbud mot utsläpp av orenat avloppsvatten ----- Mark- och miljööverdomstolen fastställde nämndens beslut att förbjuda utsläpp av avloppsvatten (BDT-vatten) från befintlig avloppsanordning (stenkista). Domstolen fann att en stenkista inte kan anses uppfylla dagens krav på rening och omhändertagande av avloppsvatten. Anläggningen kunde inte anses uppfylla de miljö- och hälsoskyddskrav som bör ställas på en avloppsanordning för BDT-vatten.  
  MÖD 2015:2 Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen, har i ett mål om ansökan om bygglov för åtgärd som numera är bygglovsbefriad, funnit att ansökan om bygglov alltid ska prövas enligt reglerna därom även om åtgärden numera inte kräver bygglov.  
  MÖD 2015:3 Dispens enligt 14 § artskyddsförordningen ----- Ett bolag ansökte om dispens för att anlägga en skid- och turistanläggning inom ett kungsörnsrevir i Härjedalens kommun. Länsstyrelsen gjorde bedömningen att anläggningen var att betrakta som ett "tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse" och gav bolaget dispens enligt artskyddsförordningen. Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen, som kom fram till att anläggningen inte nådde upp till kravet på allt överskuggande allmänintresse och avslog ansökan om dispens. Bolaget överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att den planerade anläggningen kommer att innebära ett avsiktligt störande av kungsörnarna, vilket inte är tillåtet utan dispens. Trots att etableringen skulle innebära ca 300 nya arbetstillfällen i Härjedalens kommun fann Mark- och miljööverdomstolen att anläggningen inte kunde betraktas som ett "tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse", vilket är vad som krävs för att dispens ska kunna ges. Någon dispens kunde därför inte beviljas och bolagets överklagande avslogs.  
  MÖD 2015:4 Jäv enligt 6 kap. 25 § kommunallagen ----- Vid handläggningen av en detaljplan i stadsbyggnadsnämnden har en ledamot samtidigt haft uppdrag i en förening och i ett bolag som varit stor fastighetsägare i området. Syftet med den aktuella detaljplanen har varit att uppföra ett trygghetsboende i anslutning till föreningens befintliga verksamhet. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att den omständigheten att ledamoten samtidigt haft en ställning som styrelseledamot i föreningen har varit sådan att misstanke kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. Han hade därför varit jävig vid nämndens handläggning av detaljplanen. Mark- och miljööverdomstolen bedömde vidare att det inte var uppenbart att frågan om opartiskhet saknat betydelse och att det därför inte gick att bortse från att ledamoten varit jävig. Kommunfullmäktiges beslut hade därmed inte tillkommit i laga ordning och upphävdes.  
  MÖD 2015:5 Klagorätt ----- Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) fann att organisationen med miljöprövningsdelegationer inom vissa länsstyrelser inte utgör något hinder för en länsstyrelse att i syfte att tillvarata allmänna intressen överklaga ett beslut meddelat av  
  MÖD 2015:6 Ansökan om utdömande av löpande vite ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit 1) att ett föreläggande inte behöver ha delgetts en tidigare ägare eller tomträttsinnehavare av en fastighet för att föreläggandet enligt 26 kap. 15 § miljöbalken ska gälla mot en ny ägare, men 2) att anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel av dels föreläggandet, dels det löpande vitet måste ha skett för att vite ska kunna dömas ut.  
  MÖD 2015:7 Strandskyddsdispens för ändrad användning av byggnad ----- Strandskyddsdispens söktes för ändrad användning (fritidshus) av en byggnad som använts som personalbyggnad. Vid den aktuella byggnaden fanns ett antal andra byggnader för verksamhet (skogsindustri), vilka bedömts sakna egna hemfridszoner, samt en delvis grusad gårdsplan. Ändringen har ansetts medföra en ökad privatisering av området och därför varit dispenspliktig. Om en åtgärd innebär ökad privatisering, och därmed minskning av allemansrättsligt tillgängligt område, innebär det att området inte kan anses vara ianspråktaget innan åtgärden vidtas. Området har inte ansetts ha tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Det har därför inte funnits särskilda skäl för dispens enligt 7 kap. 18 c § 1 miljöbalken.  
  MÖD 2015:8 Enskilds rätt att överklaga ----- Mark- och miljööverdomstolen har vid en prövning av enskilds rätt att överklaga ett beslut med anledning av en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken och om tillstånd enligt ett förordande om landskapsbildsskydd tolkat 16 kap. 12 § miljöbalken på ett sätt som innebär att ägaren av den fastighet som berörs av beslutet har haft rätt att överklaga detta. Bedömningen av klagorätten har bl.a. gjorts mot bakgrund av Århuskonventionens krav på en effektiv tillgång till rättslig prövning.  
  MÖD 2015:9 Ersättning i anledning av fastighetsreglering ----- En samfällighetsförening för väghållning kompenserades i anledning av fastighetsreglering med ersättning i pengar för de merkostnader som ett utökat underhållsansvar för nya vägar medförde. Fråga uppkom om statliga och kommunala bidrag som lämnas för drift av enskild väg ska avräknas från denna ersättning.  
  MÖD 2015:10 Ersättning vid fastighetsreglering avseende upphävande av servitut ----- Servitut i centrala Göteborg har upphävts vilket möjliggjort att området kunde tas i anspråk för bebyggelse. Trots att fastighetsregleringen har avsett upphävande av servitut och inte en marköverföring har åtgärden bedömts ha mycket stora likheter med s.k. tomtbildning. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att utgångspunkten bör vara att ersättning för det upphävda servitutet ska bestämmas enligt genomsnittsvärdemetoden, dock att viss hänsyn måste tas till bl.a. att servitutet inte fullt ut motsvarar äganderätt.  
  MÖD 2015:11 Fråga om en byggnad är förfallen eller skadad i väsentlig omfattning och om det därför finns skäl att förelägga fastighetsägaren att riva byggnaden ----- En byggnadsnämnd har med stöd av 11 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900), efter att utvändigt ha inspekterat en byggnad, förelagt en fastighetsägare att vid äventyr av vite riva denna. I Mark- och miljööverdomstolen anförde fastighetsägaren att samtliga de brister som nämnden hade påtalat nu var åtgärdade eller var föremål för åtgärder från hans sida, ett påstående som inte bemöttes av nämnden. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det enligt den nämnda bestämmelsen krävs att en byggnad är förfallen eller skadad i väsentlig omfattning för att ett rivningsföreläggande ska komma ifråga och att det är byggnadens skick vid tidpunkten för domstolens prövning som är avgörande för domstolens bedömning av om rivningsföreläggandet ska stå fast eller inte. Då det inte enbart genom en okulärbesiktning gick att bedöma om byggnaden var förfallen eller skadad i sådan omfattning att den borde rivas ansåg Mark- och miljööverdomstolen, i brist på en mer djupgående undersökning, att nämnden inte hade visat att byggnaden var i sådant skick att det motiverade en rivning av den.  
  MÖD 2015:12 Undanröjande av överklagat beslut om förlängd tid för ianspråktagande av tillstånd ----- Mark- och miljööverdomstolen har, till skillnad från mark- och miljödomstolen, funnit att miljöprövningsdelegationen i egenskap av tillståndsmyndighet varit behörig att pröva en ansökan om förlängd igångsättningstid.  
  MÖD 2015:13 Byggsanktionsavgift ----- Fasadrenovering genom fönsterbyte och tilläggsisolering har ansetts som en åtgärd vid tillämpning av 10 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900).  
  MÖD 2015:14 Fastighetsreglering, ansökan om servitut för ledning ----- Ägarna till en fastighet ansökte om fastighetsreglering för bildande av servitut avseende befintlig VA-ledning över en angränsande fastighet. Ägaren av den angränsande fastigheten motsatte sig detta eftersom byggrätten på hennes fastighet skulle begränsas om servitutet skulle bildas på detta sätt. Lantmäteriet fann att åtgärden stred mot detaljplanen och mot bestämmelserna i 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (FBL) och beslutade att ställa in förrättningen. Mark- och miljödomstolen fann att det visserligen innebar en olägenhet för ägaren av den angränsande fastigheten att inte kunna bebygga tomten på det sätt hon önskade samt att detta medförde en värdeminskning för hennes fastighet. Å andra sidan hade sökandena visat att kostnaden för en alternativ ledningssträckning skulle bli mycket hög. Domstolen fann att det inte förelåg hinder mot den sökta fastighetsregleringen. Mark- och miljööverdomstolen fann att ett servitut enligt ansökan skulle medföra att den byggbara ytan ytterligare begränsades. I fastighetsplanen fanns inget servitut redovisat. Enligt Lantmäteriets handbok bör bedömningen av om servitut kan bildas i dessa fall göras med viss försiktighet. Särskilt med beaktande av att det normalt i äldre detaljplaner, "stadsplaner", förutsattes att fastigheter som i likhet med denna fastighet ligger i anslutning till kommunal gata, ansluts till den kommunala ledningen där. Fastighetsplanens begränsade servitutsredovisning och den genomförda avstyckningen pekade enligt Mark- och miljööverdomstolen på att så var planens syfte även här. Mark- och miljööverdomstolen fann att den yrkade åtgärden inte överensstämde med detaljplanen. Domstolen fann därutöver att den angränsande fastigheten med ett servitut i det sökta läget skulle i mindre mån än före en sådan reglering lämpa sig för det ändamål vartill den är avsedd att användas. Mark- och miljööverdomstolen fastställde lantmäteriets beslut att ställa in förrättningen.  
  MÖD 2015:15 Bygglov för uppförande av vindkraftverk ----- Område som i kommunens översiktsplan har avsatts som strövområde (friluftsområde) har inte ansetts lämpligt för vindkraft trots att området i ett tidigare skede av Energimyndigheten bedömts vara av riksintresse för vindkraft.  
  MÖD 2015:16 Fråga om en byggnadsdel är att anses som ett skärmtak ----- Ett skärmtak får enligt Mark- och miljööverdomstolens mening anses omfatta en byggnadsdel som kragar ut från en byggnad och som uppåt utgör ett skydd mot yttre klimat. Skärmtaket bör enligt domstolen som ett framträdande drag ha ett tydligt samband, såväl konstruktivt som funktionellt, med den byggnad som det är en del av och är i sin påtagligaste form en enkel konstruktion som har sin bäring från den byggnad den kragar ut från.- Mark- och miljööverdomstolen fann i målet att anslutningen mellan den ansökta åtgärden och den befintliga komplementbyggnaden inte hade någon bärande funktion och att den anslutande delen inte gjorde att något tydligt konstruktivt eller funktionellt samband uppstod. Vid en sammanvägd bedömning ansåg Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden inte kunde anses vara ett skärmtak.  
  MÖD 2015:17 Fråga om miljöorganisationers klagorätt ----- En miljönämnd beslutade att godta en anmälan om anläggande och drift av tre vindkraftverk och förelade verksamhetsutövaren att vidta vissa försiktighetsåtgärder. Mark- och miljööverdomstolen har funnit dels att Ornitologiska Klubben Örebro, som överklagat nämndens beslut, är en sådan miljöorganisation som anges i 16 kap. 13 § miljöbalken, dels att nämndens beslut omfattas av artikel 9.3 i Århuskonventionen och att 16 kap. 13 § miljöbalken, i likhet med domstolens tidigare praxis, därmed ska tolkas konventionsenligt. Då det vid prövningen uppkommit frågor som aktualiserat en tillämpning av bestämmelserna i artskyddsförordningen och därmed också en bedömning av frågan om artskyddsdispens har nämndens beslut ansetts omfattas av 16 kap. 13 § miljöbalken. Ornitologiska Klubben Örebro har därmed tillerkänts rätt att överklaga nämndens beslut.  
  MÖD 2015:18 Producentansvar för insamling och transport av returpapper ----- Ett kommunalt renhållningsföretag har inte ansetts som producent, vare sig enligt förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper eller den nya returpappersförordningen (2014:1074), trots att företaget  
  MÖD 2015:19 Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten och den lösa egendomen inklusive industri och byggavfall som fanns på fastigheten. Länsstyrelsen biföll överklagandet och anförde att rådigheten över fastigheten återgått till gäldenären genom abandoneringen och att konkursboet därför inte var verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Sedan mark- och miljödomstolen i dom avslagit nämndens överklagande av länsstyrelsen beslut överklagades domen av nämnden till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen fann att konkursboet, såvitt avsåg tillsynsåtgärder vidtagna efter konkursutbrottet, inte kunde undgå sitt miljörättsliga ansvar, nämligen att som verksamhetsutövare vara skyldig att betala tillsynsavgifter till nämnden. Detta ansvar kunde konkursboet inte undandra sig genom att åberopa abandonering. Mark- och miljööverdomstolen fastställde därför, med viss justering, nämndens beslut.  
  MÖD 2015:20 Utdömande av vite ----- Länsstyrelsen beslutade den 11 juli 2013 att förelägga ett bolag att senast den 31 december 2013 förse ett vattenkraftverk med lutande fingrindar och tillhörande fiskränna. Föreläggande förenades med vite på 500 000 kr. Föreläggandet vann laga kraft den 28 februari 2014 genom att Mark- och miljööverdomstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Efter det att länsstyrelsen hos mark- och miljödomstolen ansökt om utdömande av vitet förpliktades bolaget i dom att till staten utbetala det förelagda vitet. Bolaget överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen klargjorde att bolaget inte har haft någon skyldighet att rätta sig efter föreläggandet innan detta vunnit laga kraft, det vill säga den 28 februari 2014. Av handlingarna framgår att länsstyrelsen inspekterade fastigheten drygt två veckor efter detta datum och att länsstyrelsen då kunde konstatera att åtgärderna inte var utförda. Mark- och miljööverdomstolen fann, med hänsyn till den korta tid som förflutit mellan tidpunkten för föreläggandets lagakraftvinnande och länsstyrelsens inspektion av kraftverket den 18 mars 2014, att det saknats faktiska möjligheter för bolaget att följa föreläggandet under denna korta tid. Mark-och miljödomstolens dom, såvitt avsåg skyldigheten för bolaget att betala vitet, upphävdes därför.  
  MÖD 2015:21 Avvisande av anslutningsöverklagande ----- Sedan ena parten i ett fastighetsbildningsmål överklagat en dom från mark- och miljödomstolen till Mark- och miljööverdomstolen har motparterna i målet, efter överklagandetidens utgång, överklagat domen i en handling rubricerad "Anslutningsöverklagande". På handlingen har mark- och miljödomstolen gjort en anteckning om att överklagandet gjorts i rätt tid. Mark- och miljööverdomstolen avvisade överklagandet och anförde följande. Någon möjlighet att anslutningsöverklaga finns inte eftersom det är lagen (1996:242) om domstolsärenden som tillämpas i målet. Att mark- och miljödomstolen har gjort en rättidsprövning och funnit att överklagandet gjorts i rätt tid kan inte heller medföra att en möjlighet att anslutningsöverklaga har tillskapats.  
  MÖD 2015:22 Avvisning av anmälan avseende reparation och ändring av dammluckor ----- Ett bolag har till länsstyrelsen anmält att bolaget avser att renovera två utskov i ett kraftverks betongdamm. Renoveringen avsåg bl.a. byte av luckor i utskoven. Åtgärden skulle innebära att anläggningens avbördningsförmåga ökar med 10 procent. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att verksamheten, i och med den ökade avbördningsförmågan, är tillståndspliktig och därför fastställt länsstyrelsens beslut att avvisa anmälan.  
  MÖD 2015:23 Ansökan om tillstånd till kalkstenstäkt ----- Mark- och miljödomstolen avslog ansökan bl.a. på den grunden att sökandens utredning rörande täktens effekter på ett närliggande Natura 2000-område var så ofullständig att en bedömning inte kunde göras. Ett omfattande nytt material i fråga om påverkan på Natura 2000-området presenterades i Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen fann att mark- och miljödomstolen borde ha gett sökanden möjlighet att komplettera utredningen och mark- och miljödomstolen hade därmed brustit i sin utredningsskyldighet. Den kompletterande utredning som sökanden gav in till Mark- och miljööverdomstolen borde i första hand prövas av mark- och miljödomstolen varför målet visades åter dit för en ny prövning.  
  MÖD 2015:26 Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen bedömde att ansökt byggnadsåtgärd var planenlig och uppfyllde kraven på utformning och anpassning till omgivning och befintlig bebyggelse. Detaljplanen reglerade enbart våningsytan (bruttoarean) vari öppenarean inte ingår. Byggnaden med sin höga andel öppenarea överskred därför inte byggrätten. Byggnadens volym bedömdes istället utifrån anpassningskraven i 2 kap. 6 § PBL, med beaktande av utformningskravet i 8 kap. 1 § 2 PBL. Byggnadsnämndens meddelade bygglov fastställdes då tomtens storlek och platsens läge medförde att såväl byggnadens volym som placering var lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen samt intresset av en god helhetsverkan.  
  MÖD 2015:27 Föreläggande om byte av värmekälla för uppvärmning av byggnad ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att miljönämnden haft fog för att förelägga verksamhetsutövaren att byta ut befintlig oljeeldning till en värmekälla med lågt eller inget inslag av ej förnybara energikällor. Trots att det rörde sig om en mindre verksamhet bedömdes miljönyttan av åtgärden vara beaktansvärd. Det konstaterades även att åtgärden skulle innebära en sänkning av värmekostnaderna och återbetala sig över tid, att inga särskilda svårigheter med byte framkommit och då ett byte i detta fall inte heller skulle medföra komplikationer för verksamheten ansågs föreläggandet inte orimligt.  
  MÖD 2015:28 Dispens från biotopskydd för avverkning av alléträd ----- En kommun hade ansökt om dispens från biotopskyddet för att ta ner 12 av 13 träd i en allé. Länsstyrelsen gav dispens för elva träd med villkor om återplantering. Kommunen överklagade och yrkade att dispens skulle ges även för det tolfte trädet, en alm. Mark- och miljödomstolen biföll kommunens talan. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att de alléträd som nyplanterats omfattas av samma biotopskydd som de träd de ersätter och att almen ingår i en allé för vilken biotopskydd gäller även efter nedtagning av de elva träd för vilka dispens lämnats. Vidare ansåg domstolen inte att det fanns skärskilda skäl för dispens. Länsstyrelsens beslut fastställdes.  
  MÖD 2015:29 Ansökan om utdömande av vite ----- Kommun har inte, med stöd av 11 kap. 19 § plan- och bygglagen (2010:900), ansetts kunna genom ett åtgärdsföreläggande begära in dokumentation som visar att tekniska egenskapskrav har uppfyllts.  
  MÖD 2015:30 Fastighetsreglering ----- Fråga om hur stor vikt som ska läggas vid planmyndighetens inställning till fastighetsbildningen vid samråd och vilka krav som kan ställas på planmyndighetens inställning. Även fråga om det stred mot detaljplanen att fastigheten kom att ligga både inom och utom detaljplanelagt område.  
  MÖD 2015:31 Strandskyddsdispens ----- Mål om strandskyddsdispens. En mätning från en markerad strandlinje på Lantmäteriets kartmaterial har normalt ansetts uppfylla de krav på noggrannhet som behövs för att avgöra om en planerad byggnad ligger inom strandskyddsområde eller inte. Den ansökta tillbyggnaden har bedömts ligga inom strandskyddsområdet och skäl för att meddela strandskyddsdispens har inte ansetts föreligga.  
  MÖD 2015:32 Detaljplan ----- Strandskyddet har upphävts inom vissa delar av ett planområde. Området hade pekats ut som ett LIS-område enligt kommunens översiktsplan. Med hänsyn till det stora avståndet mellan det utpekade LIS-området och dess serviceorter fanns det skäl att ifrågasätta om det utpekade området verkligen skulle bidra till bibehållen och utökad service på dessa orter. Det fanns inget underlag i målet som visade att bebyggelsen i det utpekade området skulle ge positiva effekter för servicen på dessa orter. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att området inte är ett LIS-område och att det inte förelegat särskilda skäl att upphäva strandskyddet. Eftersom upphävande av strandskyddet är en förutsättning för att kunna genomföra detaljplanen har planen upphävts.  
  MÖD 2015:33 Inställd förrättning och kostnadsfördelning ----- Mark- och miljödomstolen undanröjde ett beslut om klyvning och anläggningsåtgärd och ställde in förrättningen. Lantmäteriet fattade efter det att domen hade vunnit laga kraft beslut om inställande av förrättningen och fördelning av förrättningskostnaderna. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Lantmäteriets beslut. Förrättningskostnaderna ska beslutas senast när förrättningen avslutas eller ställs in (4 kap. 33 § FBL). Eftersom domstolen redan hade ställt in förrättningen - utan att meddela beslut om fördelning av kostnaderna - var det inte möjligt att fatta det överklagade beslutet på det sätt som skedde. Klagande begärde ersättning av Lantmäteriet för rättegångskostnader, men denna begäran avslogs. Lantmäteriet är inte att betrakta som motpart i målet och det finns inte stöd i FBL för ett sådant kostnadsansvar. Det är inte heller fråga om en sådan situation som enligt NJA 2015 s. 374 innebär att en enskild med stöd av grundlagen av staten kan få ersättning för rättegångskostnader.  
  MÖD 2015:34 Byggsanktionsavgift ----- I ärenden om byggsanktionsavgift måste tillsynsmyndigheten visa att det finns förutsättningar att besluta om byggsanktionsavgift. Bevisbördan för samtliga omständigheter som ligger till grund för beslutet om byggsanktionsavgift vilar alltså på tillsynsmyndigheten; såväl att överträdelsen verkligen har ägt rum, som att överträdelsen kan träffas av byggsanktionsavgift. Även fråga om gränsdragning mellan rivning i förening med uppförande av ny byggnad och genomgripande ändring av en byggnad samt förutsättningar att påföra byggsanktionsavgift för flera överträdelser.  
  MÖD 2015:35 Avvisad ansökan om nätkoncession ----- Ansökan om nätkoncession för linje avseende markförlagd starkströmskabel. Sökanden har samrått med enskilda fastighetsägare, men inte andra närboende, inom särskilt avstånd från föreslagen ledningsdragning genom direktutskick och därutöver annonserat i lokaltidning. Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och verkningar har samrådets omfattning och form bedömts tillräckligt.  
  MÖD 2015:36 Utdömande av vite ----- En bostadsrättsförening, i egenskap av en byggnads ägare, har inte ansetts kunna föreläggas att komma in med protokoll över s.k. obligatorisk ventilationskontroll. Föreläggandet har därför inte varit lagligen grundat och vite har inte kunnat dömas ut.  
  MÖD 2015:37 Utdömande av vite ----- En miljönämnd har yrkat att vite ska dömas ut mot ett bolag som inte följt ett föreläggande. Föreläggandet har delgetts med metoden särskild delgivning med juridisk person (29 § delgivningslagen) och har vunnit laga kraft. Bolaget har invänt mot yrkandet att föreläggandet inte nått bolagets ledning pga ägarbyte alternativt att personal på plats inte förstått ärendet. MÖD fann att det inte fanns hinder mot att delge föreläggande med särskild delgivning med juridisk person. Vidare gäller att, till skillnad från vad som gäller för fysiska personer, kravet på faktisk kännedom om vitesföreläggande inte för delgivning med aktiebolag.  
  MÖD 2015:38 Omprövning av markavvattningssamfällighet ----- En väghållare för en väg som påverkar pågående markavvattning har ansökt om omprövning av berörd markavvattningssamfällighet. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att väghållaren, som inte är deltagare i samfälligheten, har rätt att ansöka om omprövning för att bl.a. bli deltagare.  
  MÖD 2015:39 Bygglov ----- Fråga om kravet på byggnads utformning enligt 8 kap. 1 § PBL varit uppfyllt. Bygglovsritningar saknade uppgifter om måttangivelser av dörrpassager. Vid en bedömning utifrån ritningarnas skala konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att utformningskravet när det gäller dörrpassager inte var uppfyllt för flertalet av de dörrpassager som redovisats på ritningarna. Eftersom utformningskravet inte var uppfyllt har bygglovsbeslutet upphävts.  
  MÖD 2015:40 Ansökan om tillstånd till torvtäkt ----- Mark- och miljööverdomstolen har avslagit en ansökan om tillstånd till torvtäkt inom en del av en mosse som är starkt påverkad av tidigare torvtäktsverksamhet. Mossen har som helhet förts till naturvärdeklass 1 vid den nationella våtmarksinventeringen. Mark- och miljööverdomstolen har sammanfattningsvis funnit att mossen som helhet är en sådan värdefull naturmiljö där torvtäkt inte får komma till stånd enligt bestämmelsen i 9 kap. 6 g § miljöbalken.  
  MÖD 2015:42 Tillsyn avseende åtgärd på tomt ----- Efter anmälan från grannar om att ett förråd hade uppförts utan bygglov beslutade nämnden att inte vidta någon åtgärd. Taket på förrådet hade tagits bort och vad som återstod kunde enligt nämnden godkännas som ett staket. Länsstyrelsen avslog överklagandet från grannar med motiveringen att konstruktionen var att jämställa med ett bygglovsfritt staket. Mark- och miljödomstolen undanröjde nämndens beslut och återförvisade målet till nämnden för fortsatt handläggning. Mark- och miljödomstolen ansåg att takkonstruktionen utgjorde en tillbyggnad för vilken det krävdes bygglov. MÖD fastställde mark- och miljödomstolens domslut. Konstruktionen, som bestod av ramverk och balkar men saknade takbeklädnad, kunde inte bedömas som en tillbyggnad men utgjorde ett byggnadsverk i den mening som avses i plan- och bygglagen (2010:900). Nämnden hade inte gjort någon bedömning av om byggnadsverket var förenligt med detaljplanen eller om det utgjorde en betydande olägenhet. Målet återförvisades därför till nämnden för prövning av dessa frågor. En ledamot i rätten var skiljaktig och ansåg att nämndens beslut skulle stå fast.  
  MÖD 2015:43 Fastighetsreglering ----- Lantmäterimyndigheten hade inte hållit sammanträde vid förrättningen. Av handlingarna framgick att en av sakägarna motsatt sig den sökta regleringen och någon överenskommelse mellan sökandena och sakägaren hade därefter inte träffats. Vid förrättningen fanns det därmed motstridiga intressen mellan sakägarna. Eftersom lantmäterimyndigheten inte avvisat ansökan eller det framstod som uppenbart att fastighetsbildningen inte kunde tillåtas, fann Mark- och miljööverdomstolen det inte funnits skäl att underlåta att hålla sammanträde enligt 4 kap. 14 § fastighetsbildningslagen. Lantmäterimyndighetens underlåtelse att hålla sammanträde var ett sådant handläggningsfel som medförde att förrättningen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom och undanröjande av lantmäterimyndighetens beslut, visades åter till lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.  
  MÖD 2015:44 Bygglov för flerfamiljshus ----- Ansökan om bygglov för flerfamiljshus. Sökt byggnad hade placerats i enlighet med gällande detaljplan och fått en sådan exploateringsgrad som innebar att byggrätten enligt detaljplanen i stort sett tagits i anspråk i sin helhet. Möjligheten till alternativa placeringar var små. Genom byggnadens placering uppstod en snäv vinkel mot intilliggande byggnad. Trots att de boende i den intilliggande fastigheten behövde tåla en tämligen hög grad av insyn oavsett den nya byggnadens utformning, bedömdes sökt utformning med loftgångar ge upphov till sådan olägenhet på grund av insyn som inte skäligen behövde tålas. Då det fanns alternativa utformningar som kunde leda till att olägenheten inte är att bedöma som betydande avslogs ansökan om bygglov.  
  MÖD 2015:45 Föreläggande att söka bygglov för ändrad användning av byggnad ----- Byggnadsnämnen hade beslutat att förelägga ett bolag att upphöra med att använda ett hotell för asylboende på grund av att den ändrade användningen krävde bygglov och att förutsättningar att bevilja bygglov inte förelåg då användningen stred mot detaljplanens bestämmelser om att området var avsett för hotell. Nämnden hade även beslutat att ta ut sanktionsavgifter. Mark- och miljööverdomstolen fann att den ändrade användningen inte utgjorde en sådan väsentligt ändrad användning som krävde bygglov och upphävde nämndens beslut att förbjuda verksamheten och att ta ut sanktionsavgifter.  
  MÖD 2015:46 Fråga om en hur begreppet tak ska definieras i plan- och bygglagstiftningen ----- Fråga om ett ansökt bygglov bestående i uppförande av garage, carport och spaljétak skulle anses utgöra en tillbyggnad till huvudbyggnaden eller en separat komplementbyggnad. Mark- och miljööverdomstolen fann att begreppet tak inte var definierat i plan- och bygglagstiftningen varför man tog ledning i hur begreppet tak definierats i Terminologicentrum TNC, Plan- och byggtermer 1994. Där definieras "yttertak" som "en byggnadsdel som uppåt avgränsar en byggnad till skydd mot yttre klimat" Då en avgörande faktor för bygglov i förevarande fall var om byggnationen hade ett tak och sålunda kunde bedömas som en tillbyggnad fann Mark- och miljööverdomstolen att aktuell konstruktion närmast var att betecknas som en "pergola" som inte kunde sägas utgöra ett klimatskydd varför ansökan om bygglov avslogs.  
  MÖD 2015:47 Fråga om skälig inträdesavgift i en samfällighet ----- Sedan exploatören av ett villaområde kommit överens med säljaren om inträdesavgiften i en bestående samfällighet har avgiften ifrågasatts av såväl exploatören som de nya villaägarna. En överenskommelse om inträde i en befintlig samfällighet inklusive vilken ersättning som ska betalas ska enligt 43 § anläggningslagen godkännas som ett beslut vid ny förrättning endast om det är uppenbart att överenskommelsen inte strider mot anläggningslagen. - Mark- och miljööverdomstolen fann att den överenskomna ersättningen inte avvek från vad som kan anses skäligt i sådan mån att överenskommelsen kunde anses strida mot anläggningslagen.  
  MÖD 2015:48 Fastighetsreglering ----- Den avträdande fastigheten hade flera olika ändamål och ett av ändamålen var småbåtshamn. Genom fastighetsreglering skulle fastigheten förlora den del av fastigheten som gav möjlighet till användning som småbåtshamn. Fastigheten skulle därmed förlora ett av sina ändamål. Eftersom fastigheten därigenom skulle bli mindre lämpad för sitt ändamål fann MÖD att fastighetsregleringen stred mot 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen och upphävde Lantmäteriets beslut om fastighetsreglering.  
  MÖD 2015:49 Ansvar för efterbehandling enligt miljöbalken ----- En fastställelsetalan i mål om ansvar för efterbehandling enligt 10 kap. miljöbalken framstår enligt Mark- och miljööverdomstolen som mindre lämplig. Eftersom det inte på förhand går att bestämma fördelningen mellan verksamhetsutövarna utan att det lagts fram utredning om tekniken för och omfattningen av avhjälpandet samt andra ansvarsbegränsade faktorer borde mark- och miljödomstolen ha avvisat en sådan talan.  
  MÖD 2015:50 Avstyckning ----- Frågan i målet var om en avstyckad fastighet var lämpad för sitt ändamål. Styckningslotten omfattade 21 hektar mark, varav 13 hektar utgjorde skog. MÖD fann att skogsarealen med råge översteg vad som inom överskådlig tid kunde behövas för att täcka bostadens vedbehov. MÖD gjorde därför bedömningen att styckningslotten inte var lämpad som bostadsfastighet. Enligt förvärvarna av den avstyckade lotten skulle fastigheten användas för ett kombinerat jord- och skogsbruk. MÖD fann emellertid att åkerarealen på styckningslotten, uppgående till 8 hektar, var för liten för att fastigheten skulle bedömas som jordbruksfastighet. Bedömningen fick därför göras utifrån en användning som skogsfastighet. För en skogsfastighet gäller att den ska vara lämplig för sitt ändamål och ge godtagbart ekonomiskt utbyte. MÖD fann att arealen i detta fall var för liten för att fastigheten skulle vara lämpad för skogsändamål och upphävde därför underinstansernas avgöranden och ställde in förrättningen.  
  MÖD 2015:51 Ansökan om återkallelse av tillstånd enligt miljöbalken gällande Långforsens kraftverk ----- Ansökan avsåg återkallelse av tillstånd för vattenanläggning i form av äldre kraftverk med dämningsrätt. Kraftverket hade anlagts och vattenverksamhet bedrevs, med stöd av tillstånd från 1918 enligt äldre vattenlagstiftning (1880 års vattenrättsförordning). Anläggningarna var i behov av underhåll. Verksamhetsutövaren hade dock för avsikt att vidta sådana underhållsåtgärder att verksamheten kunde bedrivas enligt 1918 års tillstånd. Mark- och miljödomstolen avslog ansökan om återkallelse. Domen överklagades varvid det bl.a. anfördes att verksamheten inte bedrevs enligt tillståndet, att tillståndet förfallit p.g.a. av bristande underhåll, och att tillståndet innebar hinder för att uppfylla Sveriges åtagande gentemot EU vad avsåg Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att kraftverket och dämningen i allt väsentligt överensstämde med tillståndet och att underhållit inte försummats i sådan omfattning att anläggningen utgjorde en fara. Domstolen fann vidare att efter tillståndet tillkomna krav på hänsyn till Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer inte innebar att verksamheten var förbjuden och att kraven kunde tillgodoses genom de skyddsåtgärder som verksamhetsutövaren skulle vidta. Mark- och miljööverdomstolen bedömde därför sammanfattningsvis att det inte fanns tillräckliga skäl för att återkalla tillståndet och avslog överklagandet av mark- och miljödomstolens dom. (jfr MÖD 2015:52)  
  MÖD 2015:52 Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till att vidta åtgärder för att bedriva fortsatt verksamhet vid Långforsens kraftverk ----- Ansökan avsåg vattenanläggning i form av äldre kraftverk med dämningsrätt, som hade anlagts, och där vattenverksamhet bedrevs, med stöd av tillstånd från 1918 enligt äldre vattenlagstiftning (1880 års vattenrättsförordning). Syftet med ansökan var att åtgärda vattenanläggningen så att verksamheten kunde fortsätta i enlighet med 1918 års tillstånd och att samtidigt vidta skyddsåtgärder för miljön i form av faunapassage, fiskgaller, fiskavledare och minimitappning. Mark- och miljödomstolen meddelade tillstånd enligt miljöbalken till åtgärderna med föreskrift om villkor samt beslutade att sökanden skulle betala rättegångskostnaderna. Tillståndsdomen överklagades varvid det anfördes att det fanns hinder för den ansökta verksamheten bl.a. med hänsyn till bestämmelserna om utbyggnadsförbud, Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att anläggningen bibehållits och verksamheten bedrivits i sådan omfattning att utgångspunkten för prövningen skulle vara den tillståndsgivna verksamheten (nollalternativet). Domstolen bedömde vidare att de ansökta åtgärderna inte kunde förväntas medföra mer än en obetydlig påverkan på de skyddade intressena i området med hänsyn till de skyddsåtgärder som verksamhetsutövaren skulle vidta. Mark- och miljööverdomstolen fann därför att tillstånd kunde ges och ändrade mark- och miljödomstolens dom i sak endast vad avsåg lydelsen av villkoret om faunapassage och fiskavledare. Vid prövningen av beslutet om ersättning för rättegångskostnaderna i mark- och miljödomstolen fann Mark- och miljööverdomstolen att det saknades underlag som visade den verkliga kostnaden för Kammarkollegiets arbete med målet. Mark- och miljööverdomstolen fann därför inte skäl att vid bestämmandet av ersättningen utgå från högre timtaxa än den övriga myndigheter utgått ifrån.  
  MÖD 2015:53 Fråga om tillsyn avseende en åtgärd som medfört att höjdläget inom en tomt ändrats och om åtgärden kräver marklov ----- En fastighetsägare ändrade höjdläget inom tomten med upp till 50 cm. Mark- och miljööverdomstolen uttalade att bedömningen av om en ändring av höjdläget inom en tomt är avsevärd, och om marklov därför krävs, ska ske med beaktande av förhållande på platsen och att särskild hänsyn ska tas till grannars intressen. Domstolen uttalade vidare att en ändring av höjdläget inom en tomt med 50 centimeter kan utgöra en riktlinje för vad som är en avsevärd ändring. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att åtgärden krävde marklov bl.a. på grund av den betydande skillnad som genom åtgärden uppstod mellan höjdläget på den aktuella fastigheten och grannfastigheten.