Detaljerad information om författningarna
  MIG 2016:1 Migrationsverket har tagit upp en familjs ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning till prövning i sak, trots att ansökningarna gjorts när familjen redan befunnit sig i Sverige, och därefter avslagit ansökningarna. I en sådan situation är det av processekonomiska skäl olämpligt att migrationsdomstolen vid en överprövning av Migrationsverkets beslut avslår ett överklagande med motiveringen att ansökan skulle ha gjorts före inresan i Sverige.  
  MIG 2016:2 En asylansökan från en utlänning som har ett avlägsnandebeslut som fått laga kraft och som tidigare inte fått en asylansökan prövad, innebär att det föreligger hinder mot verkställighet av avlägsnandebeslutet och mot att meddela återreseförbud fram till dess att beslutet att avslå asylansökan fått laga kraft.  
  MIG 2016:3 Migrationsverket har beträffande samma person fattat ett andra utvisningsbeslut trots att ett första sådant beslut fortfarande gällde. Detta har emellertid inte medfört att det andra beslutet blivit en nullitet.  
  MIG 2016:4 Dublinförordningens bestämmelse att en sökande ska ha rätt till överklagande eller omprövning i domstol medför att ett beslut av Polismyndigheten om överföring enligt Dublinförordningen måste överklagas till migrationsdomstolen.  
  MIG 2016:5 Vad en ansökan enligt utlänningslagen gäller och vilka omständigheter som är föremål för prövning är avgörande för om det är omständigheterna vid ansökningstillfället eller vid tidpunkten för prövningen som ska läggas till grund för bedömningen. För att beviljas ett permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § utlänningslagen måste utlänningen ha haft uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren. Sjuårsperioden ska beräknas från tidpunkten när ansökan kom in till Migrationsverket.  
  MIG 2016:6 När en utlänning ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sitt barns andra förälder kan bevislättnad i vissa fall ges avseende den sökande förälderns identitet, om föräldrarna levt tillsammans utomlands i hushållsgemenskap innan anknytningspersonen kom till Sverige. Detta gäller oavsett om det är fråga om ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd.  
  MIG 2016:7 Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring m.m. på grund av att barnens far bedömts vara flykting när barnen är medborgare i en annan EU-stat.  
  MIG 2016:8 En utlänning, som adopterats som vuxen i Sverige och ansökt om uppehållstillstånd här under åberopande av olika grunder, har beviljats ett tidsbegränsat tillstånd grundat på arbete. I samband med prövningen av hans förlängningsansökan har Migrationsverket allvarligt brustit i sin utredningsskyldighet genom att inte ta reda på om han också åberopade någon grund förutom arbete till stöd för förlängningen, trots starka indikationer om att så var fallet. Migrationsdomstolen har för sin del underlåtit att uttala sig om bristerna i verkets handläggning och, trots påpekande från verkets sida om avsaknad av praxis beträffande vuxenadoption, avgjort målet utan medverkan av nämndemän.  
  MIG 2016:9 Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder som har uppehållsrätt men inte uppehållstillstånd, eftersom en sådan utlänning inte kan vara anknytningsperson.  
  MIG 2016:10 En migrationsdomstol, som beviljat ett arbetstillstånd med stöd av 6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen, har haft att uttryckligen i sitt avgörande knyta tillståndet till en viss arbetsgivare och ett visst slag av arbete.  
  MIG 2016:11 En utlänning som ska utvisas enligt verkställbara beslut från såväl Migrationsverket som allmän domstol har tagits i förvar av Polismyndigheten. Migrationsverkets beslut att efter begäran från CAT inhibera verkställigheten av gällande utvisningsbeslut har inneburit att ansvaret som handläggande myndighet i fråga om förvar gått över till verket.  
  MIG 2016:12 En stor skuld till skattekontot har inneburit att en utlänning som ansökt om svenskt medborgarskap inte ansetts uppfylla kravet på ett hederligt levnadssätt. Då det inte heller funnits skäl för dispens från kravet har hans ansökan avslagits.  
  MIG 2016:13 En kvinna och hennes barn har sökt uppehållstånd på grund av anknytning till skyddsbehövande make/far med permanent uppehållstillstånd i Sverige. Hon och barnen har samtliga getts bevislättnad avseende sina identiteter. Vidare har det äldsta barnet, en tjugoårig dotter, uppfyllt kraven på hushållsgemenskap och ett särskilt beroendeförhållande. Samtliga har beviljats permanent uppehållstillstånd.  
  MIG 2016:14 Om migrationsdomstolen överväger att, som handläggande myndighet, fatta beslut om förvar bör domstolen se till att alla omständigheter av betydelse för frågan om förvar blir tillräckligt utredda. En sådan utredning bör helst ske inom ramen för en muntlig förhandling i migrationsdomstolen.  
  MIG 2016:15 Ett beslut rörande förskott på ersättning till offentligt biträde som Migrationsverket fattar utgör ett sådant beslut om ersättning som enligt 14 kap. 8 § utlänningslagen får överklagas särskilt. Migrationsdomstolen har därmed inte haft fog för att avvisa klagandens överklagande.  
  MIG 2016:16 De brister som finns i en annan EU-stats asylförfarande och mottagningsvillkor är inte av det slaget att det finns skäl att anta att det råder sådana systematiska brister som medför att sökande riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling vid en överföring dit. Däremot riskerar den i målet aktuella familjen att sändas vidare till ett tredje land, vilket kan medföra bl.a. en lång väntan i ovisshet och placering i förvar. Detta kan inte anses förenligt med principen om barnets bästa. Sverige ska därför pröva familjens asylansökningar.  
  MIG 2016:17 Vid överklagande av ett överföringsbeslut enligt Dublinförordningen ingår inte frågan om tidsfrist för överföringen i domstolens prövning.  
  MIG 2016:18 Möjligheten att på grund av synnerliga skäl enligt 5 kap. 18 § andra stycket 11 utlänningslagen göra undantag från huvudregeln att en ansökan om uppehållstillstånd ska ges in och beviljas före inresan i Sverige, bör tillämpas restriktivt och endast i undantagsfall. Att en utlänning haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier har inte i sig ansetts utgöra synnerliga skäl för att göra undantag från nämnda huvudregel när personen ansöker om fortsatt tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av arbete. - Det är de studieresultat som uppnåtts under den tidigare tillståndstiden som ska ligga till grund för bedömningen av om utlänningen uppfyller förutsättningarna för att beviljas fortsatt uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 18 § andra stycket 9 utlänningslagen.  
  MIG 2016:19 Det saknas lagstöd för att placera en utlänning som ska utvisas i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest direkt efter ett avtjänat fängelsestraff när denne inte är dömd till utvisning på grund av brottsligheten. Det finns då varken förutsättningar för att besluta om avskiljande eller synnerliga skäl för ett beslut om sådan placering.  
  MIG 2016:20 En asylansökan från ett i Sverige fött utländskt barn, vars mor beviljats internationellt skydd i en annan medlemsstat före barnets födelse, kan inte avvisas med stöd av 5 kap. 1 c § utlänningslagen.  
  MIG 2016:21 Ett beslut om att ta en utlänning i förvar kan inte överklagas på nytt om beslutet en gång har överprövats av domstol. Efter en sådan överprövning är den som är tagen i förvar i stället hänvisad till att begära att förvarsbeslutet ska upphävas. Den handläggande myndigheten behöver då inte fatta ett formellt överklagbart beslut om att förvaret ska bestå.  
  MIG 2016:22 Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.  
  MIG 2016:23 Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade asylprocedurdirektivet är tillämplig vid överklagande av Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning och kan åberopas direkt inför domstolen utan att ha genomförts i nationell rätt.  
  MIG 2016:24 Vid överklagande av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen får även frågan om tillämpningen av artikel 19.2 åberopas av klaganden och sådana invändningar ska prövas av domstolen.  
  MIG 2016:25 En förutsättning för att beviljas uppehållstillstånd med stöd av 4 kap. 5 a § utlänningsförordningen är att utlänningen dessförinnan har antagits till högskoleutbildning och beviljats ett tidsbegränsat upphållstillstånd för högskolestudier med stöd av 4 kap. 5 § samma förordning.  
  MIG 2016:26 Det finns förutsättningar att vägra uppehållstillstånd då två makar samtidigt söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till samme make.  
  MIG 2016:27 Ett mål om statusförklaring och resedokument för underårig från Eritrea kan, på grund av de svåra överväganden som aktualiseras i målet, inte anses vara av enkel beskaffenhet och ska därför prövas av fullsutten rätt.  
  MIG 2016:28 Ett offentligt biträde kan, förutom för kostnader för arbete, även beviljas skäligt förskott på ersättning för tidsspillan och utlägg.  
  MIG 2016:29 Vid prövningen av om förskott på ersättning till ett offentligt biträde ska beviljas ska Migrationsverket göra en individuell bedömning i ärendet med beaktande av det arbete som lagts ned och ärendets förväntade återstående handläggningstid.  
  MIG 2016:30 Komplexa frågor om förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, som även innefattar en bedömning av den asylsökandes tillförlitlighet och trovärdighet, rör så komplicerade frågor att de kräver särskild erfarenhet. Ett sådant mål bör därför avgöras av en ordinarie domare och inte av en förvaltningsrättsfiskal.