Detaljerad information om författningarna
  AD 2017 nr 1 En arbetsgivare har avskedat en butikskontrollant. Domstolarna har funnit att det inte förelegat grund för avskedande men väl saklig grund för uppsägning. Fråga bl.a. om det allmänna skadeståndets storlek och om fördelning av rättegångskostnader.  
  AD 2017 nr 2 Fråga om en talan ska avvisas på grund av rättegångshinder, då det mellan parterna finns ett skiljeavtal. Av skiljeavtalet följer bl.a. att skiljenämnden inte är behörig att avgöra tvisten om den avser tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning. Fråga om tolkning av skiljeavtalet och huruvida tvisten rör tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning.  
  AD 2017 nr 3 Huvudsakligen fråga om arbetsgivaren haft saklig grund att säga upp en distansarbetande säljare. Enligt arbetsgivaren har arbetstagaren inte följt arbetsgivarens policy om sjukanmälan, brustit i sin rapporteringsskyldighet, brustit i sina arbetsprestationer och arbetsvägrat. Vidare fråga om rätt till lön enligt 34 § anställningsskyddslagen och om ett på visst sätt formulerat yrkande om ogiltigförklaring av uppsägningen varit en tillåten talan, om det funnits något fastställelseintresse.  
  AD 2017 nr 4 En arbetstagare har utfört arbete under cirka två och att halvt år på en restaurang. Arbetstagaren har gjort gällande att han inte fått någon lön utbetald, medan arbetsgivaren menar att han betalat lön kontant till arbetstagaren. En fråga rör därmed om arbetsgivaren kunnat styrka att kontant betalning skett. Därutöver bl.a. frågor om när arbetet påbörjades och vilken lön som avtalats.  
  AD 2017 nr 5 Kollektivavtalstolkning. I bussbranschavtalet finns en bestämmelse om förläggning av paus vid linjetrafik. Enligt bestämmelsen får körning pågå i högst 2,5 timmar utan avbrott för paus eller rast. Fråga om ett bolags förfarande att exkludera den tid som en viss buss stod stilla vid ändhållplatser från begreppet körning utgör kollektivavtalsbrott.  
  AD 2017 nr 6 Ett hamnbolag bundet av ett kollektivavtal mellan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet har i sina hamnar förlagt arbetstid och betalat ersättning för vissa arbetstagare inte enligt kollektivavtalet utan enligt lokala överenskommelser med Svenska Hamnarbetarförbundet. Fråga om bolaget brutit mot kollektivavtalet eller om Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet känt till och accepterat avvikelserna. Även fråga om bolaget har brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen i samband med att bolaget vid ett tillfälle hyrt in arbetskraft samt storleken på allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtal och medbestämmandelagen.  
  AD 2017 nr 7 En arbetstagare hade ansökt om föräldraledighet i drygt ett år. Han blev några dagar senare uppsagd under åberopande av arbetsbrist. Fråga om uppsägningen hade samband med hans planerade föräldraledighet och om han därmed missgynnats i strid med föräldraledighetslagens missgynnandeförbud.  
  AD 2017 nr 10 En arbetstagare träffade en överenskommelse om att arbetstagaren mot ett avgångsvederlag sade upp sin anställning till upphörande visst datum. Domstol har funnit att arbetstagaren svikligen förletts att ingå överenskommelsen och därför ogiltigförklarat den. Ogiltigförklaringen innebar att arbetstagarens anställning inte upphört med anledning av överenskommelsen. Den huvudsakliga tvistefrågan avser om ogiltigförklaringen även innebär att arbetstagaren har rätt till löneförmåner från det att arbetstagaren lämnade anställningen med anledning av överenskommelsen till dess att överenskommelsen ogiltigförklarades, med avräkning för det avgångsvederlag arbetstagaren fått utbetalt.  
  AD 2017 nr 12 Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.  
  AD 2017 nr 13 En kemist som under ett antal månader fått lägre lön än den som framgick av hans anställningsavtal kontaktade sin arbetstagarorganisation som sände arbetsgivaren ett kravbrev om de lönebelopp som dragits av. När arbetsgivarbolaget fick kravbrevet uppstod en ordväxling med förhöjt tonläge mellan bolagets företrädare och arbetstagaren, varpå arbetstagaren lämnade arbetsplatsen för att inte mer återkomma. Fråga om lönesänkningen varit avtalad och om arbetstagaren självmant lämnat anställningen eller om han blivit avskedad samt om det i så fall har inneburit en kränkning av arbetstagarens föreningsrätt och ett intrång i arbetstagarorganisationens verksamhet. Även fråga om bolaget utnyttjat en oklar situation om arbetstagarens anställning på ett sådant sätt att det är att jämställa med ett avskedande. - Fråga om hur stort, om något, allmänt skadestånd som ska betalas på grund av att arbetsgivaren i strid med 26 § semesterlagen betalat ut arbetstagarens semesterlön månadsvis.  
  AD 2017 nr 14 En präst i ett mindre trossamfund har sagts upp till följd av en konflikt med bl.a. ärkebiskopen i trossamfundet. Arbetsdomstolen har funnit att konflikten mellan prästen och bl.a. ärkebiskopen varit av sådan allvarlig art att den äventyrade kyrkans verksamhet, att prästen inte varit utan skuld till samarbetssvårigheterna, att det måste ha stått klart för prästen att trossamfundet inte accepterade hans agerande, att det inte varit möjligt att omplacera prästen och att det därför funnits saklig grund för uppsägning. Därutöver fråga om trossamfundet stängt av prästen i strid mot 34 § andra stycket anställningsskyddslagen och om prästen har rätt till lön under den s.k. förlängningstiden, dvs. från det att uppsägningen löpt ut till dess tvisten slutligen avgjorts.  
  AD 2017 nr 17 En arbetssökande och en skolchef undertecknade ett anställningsavtal avseende en anställning som rektor och förskolechef. Fråga om arbetsgivaren blivit bunden av anställningsavtalet, och i så fall, om det funnits laglig grund att skilja arbetstagaren från anställningen.  
  AD 2017 nr 19 Fråga om innebörden av begreppet "per helgfri vecka" i film-, tv- och videoinspelningsavtalet och om en arbetsgivare brutit mot kollektivavtalets reglering om att den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en beräkningsperiod, när arbetstidsreduktion inte skett med anledning av helgdagen alla helgons dag, som alltid infaller på en lördag. Även tvist om en viss inspelningsperiod bestått av en eller två beräkningsperioder.  
  AD 2017 nr 22 Två arbetstagare planerade och startade under pågående anställning en med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet. Fråga om vilka förberedande handlingar arbetstagarna vidtagit samt om skada uppkommit och dess storlek.  
  AD 2017 nr 23 En blivande barnmorska sökte arbete på olika kvinnokliniker inom en region. Vid ansökningstillfällena upplyste barnmorskan arbetsgivaren om att hon inte kan vara med och utföra aborter på grund av sin tro och livsåskådning. Ansökningarna ledde inte till att barnmorskan fick påbörja en anställning. Fråga om regionen kränkt barnmorskans rättigheter enligt artikel 9 och 10 i Europakonventionen. Även fråga om regionen gjort sig skyldig till diskriminering.  
  AD 2017 nr 25 Enligt kollektivavtalet för dentallaboratorier har tjänstemän, under vissa förutsättningar, rätt till en dags ledighet under de år som nationaldagen infaller på en lördag eller söndag. Fråga om en arbetstagare, som var sjukskriven när nationaldagen inföll, haft rätt till sådan ledighet.  
  AD 2017 nr 26 Fråga om ett bolag brutit mot ett lokalt kollektivavtal genom att inte ombesörja att arbetstagare hos bolaget validerades på visst sätt och därvid vilken form av validering som parterna träffat avtal om.  
  AD 2017 nr 27 Fråga om näringsverksamhet i form av utbildning i bilkörning inom inhägnat område är en s.k. förtroendeskadlig bisyssla enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning för en polisman (bombtekniker). Interimistisk prövning.  
  AD 2017 nr 28 Fråga om en polisman, utredare på en familjevåldssektion, som är delägare och styrelseordförande i ett aktiebolag som arrangerar föreläsningar i skolor om bl.a. farorna på internet har en s.k. förtroendeskadlig bisyssla enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning. Interimistisk prövning.  
  AD 2017 nr 29 En arbetstagare, en vd hos ett bolag, har utöver månadslön erhållit årlig bonus grundad på bolagets resultat. Fråga huvudsakligen om bonusavtalen inneburit att de utbetalda bonusbeloppen innefattat semesterlön och om han därmed redan fått semesterlön för bonusen.  
  AD 2017 nr 31 Ett antal arbetstagare, som är tillsvidareanställda som reservofficerare hos Försvarsmakten, har för Försvarsmaktens räkning tjänstgjort i Afghanistan. Innan de åkte till Afghanistan utbildades de i Sverige och hade då fritt logi med logementsstandard som staten erbjudit dem. Fråga om arbetstagarna enligt kollektivavtal har haft rätt till logitillägg under utbildningstiden i Sverige och utlandstraktamente under tjänstgöringen i Afghanistan, alternativt om de i avsaknad av sådan rätt i strid med lag har missgynnats såsom tidsbegränsat anställda för tjänstgöringen i förhållande till tillsvidareanställda med sådana förmåner. Även fråga om staten har gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att inte för utbildningstiden i Sverige uttryckligen erbjuda arbetstagarna fritt logi i form av enkelrum med dusch och toalett på rummet.  
  AD 2017 nr 32 En arbetstagarorganisation, ett arbetarförbund, har för att få träffa ett kollektivavtal varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren är dock bunden av ett kollektivavtal med arbetstagarorganisationer på tjänstemannasidan. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivaren yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.  
  AD 2017 nr 33 En arbetsgivare ändrade semesterförläggningen för fem barnmorskor. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om detta varit i strid med semesterlagen eller dess grunder, så att det finns rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen eller om det i vart fall varit i strid med mellan parterna gällande kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren haft fog för åtgärden och att rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen därmed inte funnits och att agerandet inte heller utgjort kollektivavtalsbrott. En ytterligare tvistefråga har varit om arbetsgivaren underrättat arbetstagarna om den ändrade semesterförläggningen eller i vart fall lämnat underrättelse om förändringen i strid med 11 § andra stycket semesterlagen. Arbetsdomstolen har funnit att underrättelse lämnats för sent i ett fall, men att varken semesterlagen i sin helhet eller såvitt avser 11 § andras stycket är en del av kollektivavtalet och att den för sena underrättelsen därmed inte utgjort ett kollektivavtalsbrott.  
  AD 2017 nr 34 En arbetsgivarorganisation har yrkat att en tidigare arbetstagare ska betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till en arbetsgivare för att arbetstagaren i sin anställning brutit mot företagshemlighetslagen. Fråga om anspråket omfattas av den mellan parterna gällande förhandlingsordningen och om talefristen i denna ska tillämpas i stället för talefristen i 10 § företagshemlighetslagen.  
  AD 2017 nr 36 En arbetsgivarorganisation får enligt sina stadgar inte utan särskild fullmakt träffa kollektivavtal som binder sina medlemsföretag. Fråga om ett medlemsföretag blivit bundet av ett avtal som organisationen träffat och om företaget var bundet av avtalet även efter att detta utträtt ur organisationen.  
  AD 2017 nr 37 En brandman som haft en hjärtinfarkt har sagts upp, eftersom brandmannen, enligt arbetsgivaren, inte längre kan användas för rök- och kemdykning. Tvist har uppkommit om uppsägningen varit sakligt grundad. Frågor om brandmannen på ett korrekt sätt har bedömts för tjänstbarhet för rök- och kemdykning och om brandmannens arbete i en räddningsstyrka bort anpassas så att rök- och kemdykning inte ingår i brandmannens arbetsuppgifter.  
  AD 2017 nr 38 En redovisningskonsult har anställts av ett revisionsföretag och i samband därmed överlåtit sin egen rörelse och kundstock till arbetsgivaren. Anställningsavtalet innehöll en konkurrensklausul enligt vilken arbetstagaren under två år efter att anställningen hade upphört förbjöds arbeta med kunder som handlagts vid det kontor där arbetstagaren arbetade. Fråga om konkurrensklausulen är oskälig enligt 38 § avtalslagen, vari fråga ligger om klausulen i anställningsavtalet varit en del i ett affärsmässigt avtal. Om arbetstagaren anses bunden av klausulen, även fråga om det finns skäl att med stöd av 36 § avtalslagen jämka bestämmelsen om ersättning för brott mot klausulen.  
  AD 2017 nr 39 En arbetstagare hos Försvarsmakten skadades vid utlandstjänstgöring. Arbetstagaren hade två privata olycksfallsförsäkringar som inte föll ut, då försäkringarna enligt försäkringsvillkoren inte gällde vid olycksfall i det aktuella insatsområdet. Arbetstagaren fick viss ersättning enligt ett kollektivavtal om ersättning vid olycksfall och dödsfall under utlandstjänstgöring. Tvisten avser huvudsakligen kollektivavtalets innebörd, i fråga om kollektivavtalet innebär att en arbetstagare har rätt till full kompensation vid bortfall av försäkringsskydd eller om kollektivavtalets ersättningsbestämmelse är en s.k. arbetsgivarventil som medger möjlighet för arbetsgivaren att besluta om ersättning, men som inte innebär någon skyldighet att betala ersättning.  
  AD 2017 nr 41 Fråga om SAS har brutit mot bestämmelsen om omdisponering i § 5 stk. 13 b andra meningen i det s.k. pilotavtalet mellan SAS och Svensk Pilotförening genom att med mer än en timme tidigarelägga en pilots schemalagda start av standby-tjänstgöring.  
  AD 2017 nr 43 Fråga om arbete som ordförande i en ideell förening som ger stöd och hjälp åt personer som anser sig ha varit utsatta för brott är en s.k. förtroendeskadlig bisyssla, enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning, för en polis som arbetar i receptionen i ett polishus. Interimistisk prövning.  
  AD 2017 nr 44 Med stöd av en avtalad konkurrensklausul förbjöd en arbetsgivare en arbetstagare, en säljare, som sagt upp sig, att under ett års tid ta anställning hos bl.a. ett med arbetsgivaren konkurrerande företag. Fråga om det finns förutsättningar för ett interimistiskt förordnande enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken, att förbjuda arbetstagaren att, vid vite, under viss tid ingå i konkurrerande verksamhet hos det med arbetsgivaren konkurrerande företaget. Därvid bl.a. fråga om bolaget gjort sannolikt att konkurrensklausulen och det i enlighet med klausulen beslutade förbudet är bindande för arbetstagaren och om det finns sabotagerisk.  
  AD 2017 nr 46 En målare, som efter en stroke var sjukskriven på deltid, har efter ett möte med arbetsgivaren skickats hem med uppmaning från arbetsgivaren att ta vissa kontakter med läkare och Försäkringskassan. Målaren har efter mötet inte arbetat under en månads tid. Fråga är om arbetsgivaren har stängt av målaren och inte berett denne några arbetsuppgifter eller om målaren varit olovligen frånvarande från arbetet och inte stått till arbetsgivarens förfogande. Därvid fråga om målaren har rätt till lön och semesterersättning och om arbetsgivaren har brutit mot kollektivavtalet genom att inte betala lön till honom.  
  AD 2017 nr 47 Fråga om det har funnits laglig grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning av en rektor.  
  AD 2017 nr 48 En driftstyrningsingenjör hos Försvarets materielverk, vars anställning är säkerhetsklassad, har deltidsarbete som pilot för ett utländskt flygbolag. Fråga om detta är en s.k. förtroendeskadlig bisyssla enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning. Nu fråga om interimistisk prövning.  
  AD 2017 nr 49 En arbetstagare har avskedats efter att han två helger i rad motsatt sig arbetsgivarens order om att arbeta övertid. Fråga om det har funnits laga skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning.  
  AD 2017 nr 50 Fråga om en kyrkvaktmästare haft upprepade tidsbegränsade anställningar eller om han varit tillsvidareanställd. Även fråga om det funnits saklig grund för uppsägning på grund av arbetsbrist.  
  AD 2017 nr 51 Bristande tillgänglighet. Fråga om en högskola har brutit mot diskrimineringslagen genom att neka en döv arbetssökande anställning som lektor, med hänvisning till att de åtgärder för tillgänglighet, främst tolktjänster, som behövdes var för kostsamma och belastande för att vara skäliga.  
  AD 2017 nr 52 Ett bolag har avskedat en produktionsledare under bl.a. påståenden om att produktionsledaren hotat och slagit en annan anställd och varit inblandat i sin sons grova misshandel av den anställde samt uppdragit åt en arbetskollega att förmå tilltänkta vittnen att ta tillbaka sina uppgifter. Fråga om arbetsgivarparterna förmått styrka sina påståenden och om det funnits laga skäl för att skilja arbetstagaren från anställningen.  
  AD 2017 nr 55 Tolkning av lokala ackordsöverenskommelser på byggnadsområdet. Överenskommelser om s.k. kalkylackord har träffats för två byggarbetsplatser med kalkyltider om 7 828 respektive 26 156 timmar. Under byggnadstiden har arbetsgivaren infört veckovisa respektive dagliga informationsmöten om 5-10 minuter för alla arbetstagare. Fråga om arbetstagarna har rätt till ersättning för mötestiden utöver de överenskomna ackordsprisen.  
  AD 2017 nr 56 Ett bolag beslutade att det inte skulle finnas några tillsvidareanställningar för personliga assistenter hos bolaget. Bolaget erbjöd de arbetstagare som var tillsvidareanställda personliga assistenter i stället visstidsanställning hos bolaget i form av "anställning för viss tid så länge assistansuppdraget varar", vilket de accepterade "under protest" Tvisten avser om arbetsgivarens agerande ska jämställas med uppsägning av arbetstagarnas tillsvidareanställningar hos bolaget från bolagets sida och om uppsägningarna i så fall haft saklig grund eller om bolagets agerande i vart fall varit i strid mot god sed på arbetsmarknaden och därmed i strid mot grunderna för anställningsskyddslagen.  
  AD 2017 nr 57 En regionchef vid ett bolag som tillhandahåller hushållsnära tjänster hade en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal. Arbetsdomstolen har funnit att klausulen är oskälig enligt 38 § avtalslagen.  
  AD 2017 nr 58 Fråga främst om en uppsägning, såsom arbetsgivaren hävdat, skett på grund av arbetsbrist eller om personliga skäl varit den verkliga grunden för uppsägningen (s.k. fingerad arbetsbrist). Allmänna uttalanden om bedömningen av när arbetsbrist är saklig grund för uppsägning och om bevisprövningen när fingerad arbetsbrist invänts.  
  AD 2017 nr 59 Regeringen har beslutat att omlokalisera Fastighetsmäklarinspektionen från Stockholm till Karlstad. Tvisten gäller om arbetstagare hos myndigheteten är skyldiga att stadigvarande arbeta i Karlstad efter omlokaliseringen.  
  AD 2017 nr 61 En personlig assistent har till sin arbetsgivare uppgett att hon anser sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier och trakasserier som haft samband med etnicitet, av brukarens sambo. Fråga om arbetsgivaren därmed haft en utredningsskyldighet enligt 2 kap. 3 § diskrimineringslagen och därvid om brukarens sambo kan anses ha utfört arbete hos arbetsgivaren eller varit att jämställa med en arbetstagare samt om utredningsskyldigheten enligt bestämmelsen följer av EU-rättslig reglering. Även fråga om det funnits skäl att kvitta rättegångskostnaderna.  
  AD 2017 nr 62 Mellan ett kommunalförbund och en arbetstagarorganisation gäller bara ett kollektivavtal. Det kollektivavtalet är tillämpligt enbart på arbetstagare som är anställda för beredskapstjänst inom räddningstjänsten och inte på t.ex. heltidsanställda brandmän. Arbetstagarorganisationen har hos kommunalförbundet medlemmar som omfattas av kollektivavtal och medlemmar - heltidsanställda brandmän - som inte omfattas av det. -.Kommunalförbundet, som delat in räddningstjänsten i sex distrikt, har beslutat att tillsätta en ny distriktschef i ett distrikt utan att först förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 11 § medbestämmandelagen. I det distriktet, som bara har heltidsanställda brandmän, tillämpas inte kollektivavtalet med arbetstagarorganisationen. Arbetstagarorganisationen har dock en klar majoritet av de heltidsanställda brandmännen i distriktet som medlemmar. - Tillsättningsbeslutet har inte ansetts som en viktigare förändring av kommunalförbundets hela verksamhet. Kommunalförbundet har dock ansetts förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen gentemot arbetstagarorganisationen, eftersom det varit fråga om en viktigare förändring av kommunalförbundets verksamhet vid arbetsstället (distriktet) och arbetstagarorganisationen haft en betydande andel av de stadigvarande arbetstagarna i berörd yrkeskategori på arbetsstället som medlemmar.