Nya lagar 1 juli 2016

Många nya och ändrade lagar och förordningar börjar gälla 2016-07-01.
Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. ​Från att ha haft de mest generösa asylreglerna i Europa lägger sig Sverige den 20 juli 2016 på EU:s miniminivå.​ ​Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige​ ska gälla i tre år och innebär att alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar bara får tisdbegränsade uppehållstillstånd. ​Även möjligheten till familjeåterförening begränsas: endast de med flyktingstatus har rätt till familjeåterförening, de med s.k. alternativt skyddsbehov har det inte. Dessutom ställs krav på att de som vill ta hit sin familj kan försörja den.
När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut ska permanent uppehållstillstånd kunna beviljas, om personen kan försörja sig. En person som inte fyllt 25 år ska bara beviljas permanent uppehållstillstånd om han eller hon fullföljt en gymnasieutbildning eller motsvarande. Alternativt skyddsbehövande ska inte ha rätt till familjeåterförening, om de inte har ansökt om asyl senast den 24 november 2015. Om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande kan dock en anhörig beviljas uppehållstillstånd. Flyktingar som beviljas tidsbegränsade tillstånd enligt den nya tillfälliga lagen, ska ha fortsatt rätt till familjeåterförening. Denna rätt ska bara gälla make, sambo och barn under 18 år. De barn som är flyktingar ska ha rätt att återförenas med sina föräldrar. Ett försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring och försörjningskravet ska utvidgas till att omfatta även ett krav på att anknytningspersonen ska kunna försörja familjemedlemmen som kommer hit. Uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter ska bara få beviljas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa personen. ​​
(​Prop. 2015/16:174​)
Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
Lag (2016:753) om ändring i utlänningslagen (2005:716)
Lag (2016:754) om ändring i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ​
​​

  • Förbud att låna ut pengar till konsumenter kan få omedelbar verkan. Innan ett företag lånar ut pengar till en konsument måste det göras en kreditprövning. Konsumentverket kan förbjuda ett företag som inte gör tillräckliga kreditprövningar att lämna krediter till konsumenter. Enligt hittillsvarande regler gäller ett sådant förbud dock först från och med det att beslutet har fått laga kraft. Det innebär att företag som inte följer regeln om att göra kreditprövning kan fortsätta att låna ut pengar medan beslutet överklagas. Ändringen i konsumentkreditlagen innebär att Konsumentverkets beslut om förbud för en näringsidkare att lämna krediter ska kunna gälla omedelbart.
    ​(Prop. 2015/16:85​)​
    ​Lag (2016:425) om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)
    ​Lag (2016:426) om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter

    ​ ​​
  • Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning.​​ Ändringarna innebär att ett nytt brott införs i brottsbalken: olovlig identitetsanvändning. Straffbestämmelsen syftar till att motverka missbruk av identitetsuppgifter och ge skydd mot den integritetskränkning det innebär att få dessa utnyttjade. Genom kriminaliseringen får den drabbade bättre möjlighet att ta tillvara sin rätt. För straffansvar ska krävas att någon utger sig för att vara en annan person genom att olovligen använda den personens identitetsuppgifter och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för honom eller henne. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Olovlig identitetsanvändning ska få åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
    Vidare ska brottet olaga förföljelse omfatta gärningar som utgör olovlig identitetsanvändning. ​
    (Prop. 2015/16:150​)
    ​​Lag (2016:485) om ändring i brottsbalken​

    ​ ​ ​
  • Nya regler om tillsyn och kostnader för provtagning i anslutning till lagen om ekodesign​​.​ En ny förordning om ekodesign innehåller föreskrifter om tillsyn och kostnader för provtagning i anslutning till lagen (2008:112) om ekodesign. Statens energimyndighet är tillsynsmyndighet och ansvarar för att de regler som meddelats med stöd av lagen följs. Det omfattar också de regler som EU beslutar för att genomföra ekodesigndirektivet. Regeringen får meddela föreskrifter om att tillverkare av energirelaterade produkter ska ersätta tillsynsmyndighetens kostnader för prov och undersökning av prov. Även representanter för tillverkaren ska kunna bli ersättningsskyldiga. ​
    ​Förordning (2016:187) om ekodesign ​

    ​ ​
  • Nematoder, insekter och spindeldjur som bekämpningsmedel.​ Nematoder, insekter och spindeldjur (NIS) kan användas som biologiska bekämpningsmedel vid exempelvis växthusodling. Enligt den nya förordningen räcker det att arterna av NIS i sig är godkända för att de ska få användas som bekämpningsmedel, till skillnad från det tidigare systemet där det krävdes ett godkännande från Kemikalieinspektionen för varje enskilt bekämpningsmedel som består av NIS. Syftet med förenklingen är att stimulera användningen av NIS så att användningen av kemiska bekämpningsmedel minskar. Naturvårdsverket får ansvaret för godkännande av NIS.
    ​Förordning (2016:402) om nematoder, insekter och spindeldjur som bekämpningsmedel
    Förordning (2016:404) om ändring i förordningen (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter​
    Förordning (2016:405) om ändring i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel​
    ​​

    ​ ​
  • Bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning.​ Den nya förordningen ersätter den tidigare förordningen (1997:1322). De största skillnaderna jämfört med den tidigare förordningen är att det införs ett bidrag till regionala energikontor för samordning av kommunal energi- och klimatrådgivning, och att stödnivåerna för rådgivningen inte längre kommer att regleras som fasta belopp i förordningen. Genom förordningen kan Energimyndigheten i stället dela upp medlen efter målgrupper. Myndigheten får meddela närmare föreskrifter om bidragets storlek.
    ​Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning

    ​ ​​
  • Återvinning av metallföremål​.​ Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skiljts från askan efter stoftet ska återvinnas. Eventuell ersättning från återvinning ska tillfalla Allmänna arvsfonden.
    (​Prop. 2015/16:95​)
    ​Lag (2016:560) om ändring i begravningslagen (1990:1144)​
    Lag (2016:559) om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden​

    ​ ​​
  • Ny lag ska främja bredbandsutbyggnaden​.​ ​Lagen om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät innebär bland annat att den som ska bygga ut bredbandsnät får rätt att nyttja andras infrastruktur eller samordna sin utbyggnad med andras bygg- och anläggningsprojekt. I den nya lagen finns bestämmelser som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation. Lagen innebär att den som bygger ut bredbandsnät kan begära tillträde till viss infrastruktur för att bygga sitt nät. Bredbandsutbyggare kan även begära samordning av bygg- och anläggningsprojekt, liksom tillgång till information. En informationstjänst för utbyggnad av bredbandsnät ska inrättas. Dessa åtgärder ska sänka kostnaderna för att bygga ut bredbandsnät. Även vissa andra lagar har ändrats för att genomföra direktivet. ​
    ​(Prop. 2015/16:73)​
    Lag (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsn​ä​​t​

    ​ ​
  • Statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinerin​g​.​ Enligt lagen ska staten betala ersättning för personskada till personer som har fått narkolepsi som med övervägande sannolikhet har orsakats genom användning av vaccinet Pandemrix. Personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccineringen ska i första hand få ersättning från den så kallade Läkemedelsförsäkringen och i andra hand av staten. Den sammanlagda ersättningen från Läkemedelsförsäkringen och staten ska vara begränsad till högst tio miljoner kronor för varje person som har beviljats ersättning. Ärenden om den statliga ersättningen ska handläggas av Kammarkollegiet. Kammarkollegiets beslut ska kunna överklagas till Statens skaderegleringsnämnd.​ ​
    (Prop. 2015/16:137​)​
    ​​Lag (2016:417) om statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering​

  • Om du är abonnent på Rättsnätet kan du enkelt se vilka författningar som träder ikraft vid en viss tidpunkt: välj Regelsamling -> Svensk lagstiftning -> Ikraftträdanden.
    Om du är intresserad av visst rättsområde (t.ex. miljö) går du till Ämnesfokus -> Miljö -> Visningsalternativ.
    Andra praktiska funktioner för abonnenter att följa utgivningen av lagar och förordningar är Ändringar i lagboken, Senaste SFS och Upphävda SFS.

    Kopplade dokument
    Beteckning Titel
    SFS 2016:417 Lag (2016:417) om statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering
    SFS 2016:534 Lag (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät
    SFS 1994:243 Lag (1994:243) om Allmänna arvsfonden
    SFS 1990:1144 Begravningslag (1990:1144)
    SFS 2013:63 Förordning (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter
    SFS 2014:425 Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel
    SFS 2016:187 Förordning (2016:187) om ekodesign
    SFS 2016:385 Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning
    SFS 2016:402 Förordning (2016:402) om nematoder, insekter och spindeldjur som bekämpningsmedel
    SFS 1962:700 Brottsbalk (1962:700)
    SFS 2005:716 Utlänningslag (2005:716)
    SFS 2010:197 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
    SFS 2010:1846 Konsumentkreditlag (2010:1846)
    SFS 2014:275 Lag (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter
    SFS 2016:752 Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

    Nyheter